Jämställdhet är ett ideal som innebär att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet. Begreppet är närbesläktat med jämlikhet, och motsvarande betydelser benämns på engelska som gender equality respektive equality.
Det förekommer att jämställdhet beskrivs som jämlikhet mellan könen. Det kan också beskrivas som jämlikhet oberoende av genus, kön eller sexualitet.
Kampen för jämställdhet förknippas ofta med feminism, som är en bred och mångskiftande rörelse. Där definieras kampen ibland som att lyfta fram "den radikala idén att kvinnor är människor" (Marie Shear, 1986). I praktiken är dock feminister ibland oense om grundläggande frågor, som hur lika kvinnor och män i praktiken är. Begränsande könsroller ses generellt som ett problem, men jämställdhetspolitik har ibland utgångspunkten att gruppen kvinnor är olik och tydligt åtskild från gruppen män. Kollektivistiskt respektive individualistiskt inriktad politik spelar roll för hur jämställdhetspolitiken bedrivs, precis som i många andra politiska frågor.
Ordet och betydelsen
Etymologi Ordet jämställdhet handlade enligt SAOB – texten skriven 1934 – tidigare främst om 'jämbördighet, likvärdighet eller likställdhet'. Det har då historiskt fungerat som en synonym med flera andra ord, där betydelsen varit 'lika mycket värd som' – i en allmän betydelse.
Detta kan jämföras med det snarlika ordet jämlikhet, en avledning till jämlik som funnits i svensk text sedan 1576. Det ordet har sedan franska revolutionens dagar kommit att vara tätt sammanlänkad med den revolutionära frasen Frihet, jämlikhet, broderskap, med betydelsen jämlikhet mellan folk och människor i fråga om makt, rättigheter eller skyldigheter. Tidigare har ordet även kunnat syfta på 'likformighet', 'likvärdighet' eller 'överensstämmande'.
Den specifika betydelsen av jämställdhet som 'jämställdhet mellan kvinnor och män' har ett senare ursprung. I Sverige går den bland annat tillbaka till 1970-talets politiska reformperiod, med skapandet av delegationer, kommittéer, myndigheter och lagar med syfte att motverka könsdiskriminering. Alla dessa (se mer nedan under rubriken Sverige) hade ordet jämställdhet i namnet, en ordval som även användes av den kvinnopolitiska kamporganisationen Grupp 8 som bildades 1968. När Jämställdhetsombudsmannen skapades 1980 hade ordet jämställdhet i det allmänna svenska språkbruket blivit tätt sammanlänkat med den specifika betydelsen av jämställdhet mellan män och kvinnor.
Betydelser I den offentliga debatten används olika definitioner. Vissa avser med jämställdhet att män och kvinnor vid ett urval har "lika möjlighet" (alltså att ingen hänsyn ska tas till kön vid ett urval), medan andra med jämställdhet avser "lika utfall" (alltså att vid urval är kön en parameter som ska eller bör beaktas för att uppnå en jämn könsbalans i urvalet, så kallad positiv särbehandling).
EU definierar jämställdhet mellan kvinnor och män som "samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter för kvinnor och män, pojkar och flickor". EU utvecklar definitionen på följande vis:
Enligt FN:s Agenda 2030 handlar jämställdhet om rättvis fördelning av makt, inflytande och resurser mellan kvinnor och män. Enligt FN är jämställdhet en förutsättning för en hållbar och fredlig utveckling i världen.
Politik och historia
Biologisk bakgrund
Kampen för att nå jämställdhet bedrivs ofta med feministiska förtecken. Genom historien och i många samhällen har män och kvinnor ofta tilldelats tydligt olika roller (könsroller), bland annat baserat på deras kroppsstyrka och relation till reproduktion. Hos arten människa har män cirka 61 procent mer muskelmassa än kvinnor, huvudsakligen baserat på den högre andelen testosteron som utsöndras i kroppen från och med puberteten. Män har också i genomsnitt tolv procent mer hemoglobin i blodet än kvinnor, vilket snabbar på syresättningen av musklerna i kroppen.
Vissa aktiviteter som gynnat mäns inblandning inkluderar jakt, krig och andra aggressiva eller fysiskt krävande sysslor, medan kvinnor då ofta istället fått huvudansvaret för hem, hushåll, barnpassning och barnuppfostran. Under stora delar av den mänskliga historien har män arbetat, jagat eller stridit på avstånd från hemmet, medan kvinnors del av matförsörjningen ofta omfattat insamlandet av växter, trädgårdsarbete och matlagning.
Idrott, som en fysisk och tävlingsinriktad övning med ibland krigisk eller aggressiv symbolik, gynnar män och kvinnor olika mycket. I de flesta fysiskt krävande idrotter är tävlandet könsuppdelat, eftersom mäns större muskelmassa ger dem tydliga tävlingsfördelar. Detta gäller särskilt i idrotter där explosivitet och accelerationsförmåga är centralt, som i exempelvis kampsporter, bollsporter och många friidrottsgrenar.
Däremot minskar mäns tävlingsfördelar i andra idrotter, där uthållighet, strategi och beslutsamhet är viktiga ingredienser. Som ett exempel är den relativa skillnaden mellan könen i löpgrenar, räknat i världsrekordstider, större på kortdistans än på maraton och annan långdistans. Studier har visat att kvinnor kan hålla sina muskler spända längre tid än män, en effekt av att deras muskler inte är lika stora som hos män och därför lättare kan syresättas under längre tid.
Jämlikhetssträvan
Historiskt har samhällena på jorden gett män och deras större muskelmassa en större betydelse. Detta blev tydligt i uppbyggnaden av statsstaterna i det tidiga jordbrukarsamhället under neolitikum, där de ansamlade livsmedlen och andra resurserna behövde försvaras mot andra folk och stater. Kvinnornas roll som barnafödare accentuerades i många fall, eftersom behovet av fysiskt kapabla soldater och vakter ökade parallellt med tillväxten av stadsstaternas rikedomar. I en ännu dåligt mekaniserad produktionsapparat var mängden invånare också en faktor i ansamlandet av dessa resurser. Detta ledde till att samhällena utvecklade en tydlig könsmaktsordning, där män ofta prioriterades som samhällsbärare genom ett patriarkalt styressätt där män gavs makt på grund av sitt kön.
Under historiens lopp har demokratiska principer och begrepp som mänskliga rättigheter vuxit fram i samhällen där kampen för tillvaron inte bygger på muskelkraft. Exempelvis etablerades under medeltiden och senare handelsrelationer och utbildningsinstitutioner där sociala färdigheter och individuella talanger började värderas högre i samhället. I många samhällen var klassamhället grunden, som en makthierarki där ofta kungen stod överst och slaven (särskilt den kvinnliga slaven) underst. Denna strikta struktur kom att luckras upp från och med renässansen och senare 1700-talets upplysningstid, tidsepoker där allt fler kämpade för rätten till kunskap och en bättre makt- och resursfördelning mellan individer och grupper. Mot slutet av 1700-talet kom både den amerikanska och den franska revolutionen att bokstavligt höja fanan för begrepp som frihet, jämlikhet och broderskap. Samtidigt lyftes frågan tydligare än tidigare om kvinnans rättigheter i samhället.
1800-talet bidrog till att städerna växte i storlek, som en följd av industrialiseringen. Detta ledde till framväxten av en arbetarklass, vilken åtminstone inledningsvis var förbehållen männen och där kvinnor ofta blev än mer bundna till hemmet. Kampen för drägliga arbetsvillkor för arbetare ledde till politisk kamp med socialistiska förtecken. En motsvarande kamp för kvinnors rättigheter ledde till framväxten av en kvinnorörelse som arbetade politiskt utifrån feminismen och där jämlikhet mellan könen – på svenska benämnt jämställdhet – blev slagordet. Under 1900-talet har sedan kvinnors rättigheter och deltagande i samhället stärkts genom ett antal tekniska, samhälleliga och kulturella händelser och förändringar. Under första och andra världskriget fyllde kvinnor många platser på fabrikerna, då många män istället befann sig vid fronten. Efter första världskriget genomfördes kvinnlig och allmän rösträtt i många länder, och under efterkrigstiden förbättrades många kvinnors villkor genom politisk kamp under den andra vågens feminism.
Moderna tidens utmaningar
miniatyr|En av 2000-talets symboler för jämställdhet mellan könen. Den feministiska kampen var, i likhet med den socialistiska, på många sätt resultatet av en rörelse präglad av kollektivistiskt tänkande. Där har kvinnor setts som en grupp med gemensam identitet, och skillnaderna i intressen och personlighet mellan olika kvinnor sågs därmed inte som lika viktiga. Det viktiga var att höja statusen, rättigheterna och möjligheterna för gruppen kvinnor – relativt gruppen män. Den första vågens feminism prioriterade rättigheter och status, medan senare vågor kommit att mer lägga fokus på kvinnors trygghet i samhället (allteftersom de olika formella rättigheterna vunnits).
Inte minst har den andra feministiska vågen kommit att förknippas med en kamp mot ojämlika könsroller och löner, objektifiering och sexualisering som följt i spåren av ett allt mer individualiserat, medialiserat och marknadsstyrt samhälle. Där har företrädare för den andra vågens femininism menat att dessa könsroller i kulturen (exempelvis uttryckta genom tydligt könade uttryck i reklam, sexbranschen och ojämlikt utnyttjande av sexuellt kapital) varit ett hinder för kvinnor som grupp. Detta ledde mot slutet av 1900-talet till en politisk kamp för och emot erotica av olika slag (inte minst pornografi), där framför allt radikalfeministiskt sinnade aktivister sett dessa ofta könade sexuella uttryck som underhållningsvåld som befäster uppdelade könsroller istället för att underminera dem. Andra feminister har varit mer liberalt och individuellt fokuserade, vilket lett till inomfeministiska konflikter.
Under den fortsatta kampen för gruppen kvinnors rättigheter har flera andra processer bidragit till att komplicera detta politiska arbete. Bland annat blev gruppen kvinnor mindre tydlig och sammanhållen i och med framväxten av HBTQ-rörelsen, där kampen för individers sexuella rättigheter och rätten av få vara olika – oavsett kön – lyftes fram. Ett queert tänkande kännetecknade mycket av den tredje vågens feminism, och parallellt blev transpersoner ett allt mer synligt inslag i åtminstone västerländska samhällen. I kampen för att minska det biologiska könets betydelse i samhället har utvecklats teorier kring ett socialt kön – genus – där skillnader mellan kvinnor och män tonas ner.
2000-talet har bjudit på ytterligare feministisk kamp med kvinnors trygghet som mål, bland annat under den fjärde vågens feminism. Regeringar och lagreformer har ibland agerat statsfeministiskt, där gruppen kvinnors rättigheter prioriterats. 2020-talet har upplevt ökade konflikter runt jämlikhet, där feminism i bland annat Norden kodats som socialdemokratisk politik och kritiker verkat i en mer individualistisk riktning.
En jämnare könsfördelning mellan kvinnor och män i olika branscher hänger inte nödvändigtvis samman med en statlig jämställdhetspolitik med detta som mål. En omdiskuterad teori gäller "jämställdhetsparadoxen", en tanke att politiskt jämställda länder som de i Nordeuropa har relativt sett färre kvinnor i traditionellt manligt kodade yrken. Ibland (exempelvis i Norden) noteras även ett samband mellan jämställda länder och en större mängd (anmält) våld mot kvinnor i nära relationer.
Olika länder
85 procent av FN:s medlemsstater nämner i mitten av 2020-talet jämställdhet mellan könen i sina respektive grundlagar. I praktiken är nivån på jämställdheten olika, bland annat baserat på resurser och politiska prioriteteringar i respektive länder.