Dåden vid Nydala kloster 1521 var ett antal avrättningar begångna av soldater ur den danska armén, som var på tillbakatåg från Stockholm efter kung Kristian II:s kröning och det efterföljande Stockholms blodbad. Efter kungens genomresa och uppehåll i Nydala blev klostrets abbot och fem eller sex munkar bundna och dränkta i ett närbeläget vattendrag.
Bakgrunden thumb|Kristian II. Från altaruppsatsen i Odense kyrka omkring 1513. Den danska armén hade kommit landvägen upp genom Sverige och på hemvägen tågade man genom Östergötland och Småland.
thumb|Nydala klosterkyrka från öster. Klostret grundades redan 1143 av cisterciensermunkar. Den lilla orten Nydala ligger några mil (60 km) söder om Jönköping. På vintern använde man sig helst av de tillfrusna sjöarna som transportleder. Det var också över sådana tillfrusna sjöar och genom otillgängliga skogsmarker som den danska armén färdades i januari månad 1521.
Beskrivningar av händelserna I klostrets egen kopiebok från år 1521 står det;
Den danske ämbetsmanen Arild Huitfeldt beskrev händelserna ii sin Danmarckis rigis kronicke (1595-1603):
Händelsen i Nydala finns omtalade i ett antal nästan samtida källskrifter. I den så kallade "Roskilde-aarbogen", vilken behandlar tiden 1448–1549, står bland annat följande Holger Frederik Rørdam: Monumenta Historiæ Danicæ. Historiske Kildeskrifter. Köpenhamn 1873.:
I en dansk årbok från 1286 till 1549 kan man också läsa om blodbadet.:
I en annan dansk krönika, som behandlar tiden från kung Valdemar Atterdag till och med Kristian III, finner man en liten variant på episoden ovan med munken som räddades :
Propagandabilden thumb|Dåden i Nydala enligt Blodbadsplanschen. Nydaladåden framstår i de dåtida beskrivningarna som minst sagt avskyvärda. Det är emellertid viktigt att notera att endast den ena sidans version är bevarad. Kristian II var både den danska adelns och Gustav Vasas fiende. Det var också dessa som efter 1524 stod som segrare, och som sådana helt kunde handha propagandan kring den avskyvärde danske kungen. Man lät bland annat publicera och sprida ett kopparstick, Blodbadsplanschen, med scener som framhävde bland annat avrättningarna i Stockholm och Nydala på ett dramatiskt sätt. Man hade också möjlighet att tillse att källmaterial som på ett objektivt sätt kunnat ge en bred bild av händelseförloppen saknades eller reducerades enligt principen att det är segrarna som skriver historien.
Att verkligheten om dåden i Nydala delvis kan ha varit en annan än den officiella framskymtar till exempel i Arild Huitfeldts krönika, där det antyds att munkarna aktivt deltagit med allmogen i kampen mot kungen. Flera av varandra oberoende källor, både danska och svenska, tar dock upp att dåden i Nydala verkligen skedde och att det var på kungens befallning.
Man kan ifrågasätta om kungen var närvarande vid händelserna, som skall ha ägt rum den 2 februari 1521. Enligt en dansk källa skall kungen ha kommit till Köpenhamn senast den 3 februari,Palle Lauring: Fejder og reformation. Köpenhamn 1963. och färden mellan de två orterna tog på denna tid flera dygn i anspråk även vid snabb transport.Så tog det till exempel tysken Samuel Kiechel fyra dagar att under vintertid 1586 ta sig från Helsingborg till Jönköping. Flera uppgifter finns dessutom från Malmö 1517-1520 att man vintertid kunde behöva upp till tre dagar för att bara ta sig över till Köpenhamn.
Källor Noter
Vidare läsning Palle Lauring: Fejder og reformation. Köpenhamn 1963. Danmarks historie. Bind 5. Politikens forlag 1977.
Kategori:1521 i Sverige Kategori:Smålands historia