Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Kungälvs stad. För orten se Kungälv, för dagens kommun, se Kungälvs kommun.
Kungälvs stad var en stad och kommun i Göteborgs och Bohus län.
Administrativ historik Kongahälla brändes ner flera gånger, senast 1612. 1645 flyttades staden, som nu börjat kallas Kungälv, till Bagaholmen (nuvarande Fästningsholmen), för att komma i skydd under Bohus fästning. Den brändes ner igen 1645. Den brändes ner på nytt 1676. 1680 byggdes slutligen staden upp på sin nuvarande plats. Stadsprivilegier erhölls officiellt 1762.
Staden blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) från och med den 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes. 1952 inkorporerades Rödbo landskommun. 1971 gick staden upp i den då nybildade Kungälvs kommun, varur 1974 utbröts delen motsvarande Rödbo landskommun som överfördes till Göteborgs kommun.
1964 överfördes till staden från Ytterby landskommun ett område med 413 invånare och omfattande en areal av 7,74 kvadratkilometer.SCB Folkräkningen 1965 del 1 sida 231 i pdf:en anm. till Göteborgs och Bohus län not 6
Egen jurisdiktion hade Kungälvs stad fram till 1928, då rådhusrätten drogs in och staden ingick därefter till 1948 i Inlands södra tingslag, därefter till 1955 i Inlands tingslag och sedan till 1971 i Hisings, Sävedals och Kungälvs tingslag.Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Stenungsunds tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
I kyrkligt hänseende hörde staden till Kungälvs församling. Den 1 januari 1952 tillkom Rödbo församling. Sockenkod För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 1563 som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950.
Stadsvapnet Blasonering: I fält av silver en av en vågskura bildad blå stam och däröver ett krenelerat porttorn med två valvbågar, åtföljd till höger av ett svärd och till vänster av ett mot porttornet upprest lejon, alla röda.
Detta vapen fastställdes 1951 och är baserat på stadens medeltida sigill. Lejonet kommer mest sannolikt från Norges riksvapen.
Geografi Kungälvs stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 26,48 km², varav 24,54 km² land.
Tätorter i staden 1960 I Kungälvs stad fanns del av tätorten Kungälv, som hade 6 220 invånare i staden den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 91,1 procent.SCB Folkräkningen 1960 del 2 sida 31 i pdf:en
Politik Mandatfördelning i valen 1919–1966
Anmärkningar
Källor
Kategori:Indelningar i Kungälvs kommun Kategori:Städer i Sverige
Kategori:Sveriges kommuner 1863-1951 Kategori:Sveriges kommuner 1952-1970 Kategori:Tidigare kommuner i Göteborgs och Bohus län