miniatyr|Mariestads är ett av bryggeriet Spendrups ölmärken. miniatyr|Delar av det statliga monopolföretaget Systembolagets ölsortiment 2008. Svenskt öl är öl som bryggts i Sverige.
Öl har en lång tradition i det svenska köket. De äldsta resterna av öl som hittats i Sverige härstammar från bronsåldern, där ölet ofta smaksattes med pors. Lageröl är det överlägset mest sålda ölet i Sverige, med en andel på mer än 90 %. Under 2023 dracks 378 miljoner liter öl varav 288 miljoner liter såldes på Systembolaget där 80 % var tillverkad i Sverige. Vanligast är att öl säljs i aluminiumburk.
Svenska bryggerier I Sverige tillverkades sedan gammalt två överjästa öltyper – svagöl (svagdricka) och starköl (dubbelöl). Fredrik Rosenquist af Åkershult infördes 1843 underjäsning via det första underjäsningsbryggeriet, Tyska Bryggeriet i Stockholm. Därmed började den moderna ölproduktionen i Sverige.
Den förut hantverksmässiga näringen började anta tekniska former, för att så småningom övergå till industriell fabrikation i stor skala. Denna utveckling stod å ena sidan i nära samband med teknikens snabba frammarsch under slutet av artonhundratalet, men den var å andra sidan beroende av att ett omfattande vetenskapligt arbete hade nedlagts till klarläggande av de mikrobiologiska processer som äger rum vid öltillverkningen.
Sveriges största bryggerier I Sverige finns många ölbryggerier, som organiseras genom intresseorganisationen Sveriges Bryggerier. Nedan listas Sveriges tio största bryggerier under 2023 utifrån försäljning på Systembolaget som står för 71 % av all alkoholförsäljning. № Bryggeriföretag Produktion av öl,miljoner liter 1 Spendrups 84,3 2 Carlsberg Sverige 62,5 3 Åbro Bryggeri 47,2 4 Kopparbergs Bryggeri 24,7 5 Galatea AB 17,1 6 Krönleins Bryggeri 15,2 7 GL Brands 6,2 8 Asahi Sweden Filial 5,2 9 AB InBev Sweden 4,8 10 TOMP Beer Wine & Spirits AB 2,1
Historisk utveckling Översikt befolkning, antal ölbryggerier och ölproduktion. ÅrBefolkning,miljonerAntal bryggerier *Produktion av öl,miljoner liter ** 1810 2,4 43 4,8 1840 3,1 28 4,0 1880 4,5 374 111,6 1890 4,7 326 219,3 1900 5,1 556 289,4 1905/06 5,3 227 295,8 1914/15 5,7 186 162,2 1920/21 5,9 531 201,7 1935/36 6,2 743 254,6 1955/56 7,3 638 281,2 1975 8,2 108 465 1986 8,3 31 391,2 1995 8,8 28 530,9 2002 8,9 18 437,6 2012 9,5 75 439,6 2017 10,1 331 455,8 2022 10,5 438 476,0
Skattepliktiga och skattefria bryggerier. Skattepliktig och skattefri produktion, inklusive svagdricka.
Alkoholhalt Klassindelning före 2011 Öl delades till och med 2010 in i tre klasser beroende på dess alkoholstyrka. Volymprocent Klass Namn Högst 2,25 volymprocent Öl klass I Lättöl Mellan 2,25-3,5 volymprocent Öl klass II Folköl Över 3,5 volymprocent Öl klass III Mellanöl/starköl
Alkoholfritt öl och lättöl (klass I) fick alla köpa oavsett ålder. Försäljning av folköl (klass II) krävde tillstånd och fick ej säljas till personer under 18 år. Varje enskild kommun kunde höja inköpsåldern på folköl. Försäljning och servering av starköl (klass III) på restaurang/pub krävde tillstånd och fick ej serveras till personer under 18 år. Systembolaget fick sälja starköl till personer som är minst 20 år.
Under perioden 1 oktober 1965 och 1 juli 1977 såldes mellanöl i livsmedelsaffärer med skatteklassen "II B" som hade en alkoholhalt mellan 3,5 och 4,5 volymprocent, men upphörde på grund av ökade alkoholskador hos ungdomar.
Statistikklasser Sveriges Bryggerier (bryggeriernas intresseorganisation) indelar för statistiska ändamål ölet i följande klasser.
KlassAlkoholhalt volymprocent Lättöl och alkoholfritt öl < 2,8 Folköl 2,8-3,5 Mellanöl 3,5-4,5 Starköl 4,5-5,6 Starkt starköl > 5,6
Beskattning Sverige och Schweiz var länge de enda länder i Europa som saknade maltdrycksbeskattning. Maltdrycksbeskattning infördes dock i Sverige 1903.
1907 års förordning Enligt 1907 års förordning angående tillverkning och beskattning af maltdrycker, beskattades öl efter alkoholhalt och stamvörtstyrka.
KlassKlassens benämningAlkoholhalt viktprocentAlkoholhalt volymprocentSe artikeln volymprocent samt Volymprocent på Faktabaken.nu och Volymprocent på susning.nu via Internet Archive, senast uppdaterad 2002.Stamvörtstyrka Anmärkning I Svagdricka 0-2,25 0-2,81 < 6,1 Hit räknades även alkoholfria maltdrycker med högre stamvörtstyrka. II Pilsnerdricka 2,26-3,6 2,82-4,5 6,1-9,5 III Öl > 3,6 > 4,5 > 9,5
1923 års förordning KlassKlassens benämningAlkoholhalt viktprocentAlkoholhalt volymprocentStamvörtstyrka Anmärkning I Svagdricka 0-1,8 0-2,25 < 6,1 <small> Hit räknades även alkoholfria maltdrycker med högre stamvörtstyrka, dock inte högre än 10,5 %. II Pilsnerdricka 1,81-3,2 2,26-4,0 6,1-10,5 III Exportöl > 3,2 > 4,0 > 10,5 <small> Det var tillåtet att tillverka exportöl i Sverige, men det fick inte försäljas annat än för vetenskapligt, medicinskt, farmaceutiskt, tekniskt, industriellt eller likartat ändamål.
1994 års lag om alkoholskatt I Sverige beskattas öl idag efter alkoholhalten.
Benämning enligt alkohollagen1995-2010Benämning enligt alkohollagen2011-Alkoholhalt volymprocentSkattepliktSkatt per liter öl och vol%sedan 2017-01-01Tillåten detaljhandel Lättdryck Lättdryck 0–2,25 Ej skattepliktigt Skattefritt Oreglerat av alkohollagstiftningen Öl Folköl 2,25–2,8 Skattepliktigt 0 kr Livsmedelshandel, bryggerier och Systembolaget Öl Folköl 2,8–3,5 Skattepliktigt 2,02 kr Livsmedelshandel, bryggerier och Systembolaget Starköl Starköl > 3,5 Skattepliktigt 2,02 kr Systembolaget
Svenska ölsorter miniatyr|Bryggare på 1500-talet. Ölsorter på 1500-talet För det öl som bryggdes på kungliga slott och kungsgårdar under femtonhundratalet fanns det noggranna bestämmelser om ölkvalitet, varför det har varit möjligt att rekonstruera deras alkoholhalt.Harald Thunæus, Ölets historia i Sverige (Stockholm 1968), vol. I, s. 131-2.
Öltyp! Stamvörtstyrka ! AlkoholhaltViktprocent ! AlkoholhaltVolymprocent ! Anmärkning |- | Herreöl || 17 %|| 3,5 || 4,4 || |- | Fogdeöl || 14 % || 2,8 || 3,5 || |- | Svenneöl || 11,5 % || 2,3 || 2,9 || |- | Skeppsöl || 8,5 % || 1,7 || 2,2 || Skeppsölet var humlestarkareän ämbetsölet.Thunæus 1968, s. 126. |- |Ämbetsöl ||8,5 % || 1,7 || 2,2 || |- | Spisöl|| 5,5 % || 1,1 || 1,4 ||
Sjukstuguöl och konventsöl liknade fogdeölet, men konventsölet var svagare humlat.Thunæus 1968, s.s 127
Ett stort antal tyska ölsorter importerades också till Sverige.Thunæus 1968, s. 163. En del av dem tillverkades också försöksvis på Uppsala gård.Thunæus 1968, s. 126-132. Här nedan markerat med ett U.
Sundiskt öl, från Stralsund. Rostocker öl, från Rostock. Lybskt öl, från Lübeck. Mumma, Braunschweiger Mumme. Hamburgeröl (Vittöl) U, tillverkades av lufttorkat malt och var ljust till färgen. Bernostöl U, vilket var öl som kom från Bernau, i Mark Brandenburg. Sinderbier eller Singelbier U. Pryssing U, Danziger Jopenbier.
Även finskt öl tillverkades i Uppsala.Thunæus 1968, s. 128.
Ölsorter på 1600-talet Under 1600-talet prisreglerades öl av de kommunala myndigheterna. De äldsta prisregleringarna - månadstaxorna - återfinns i Stockholms stads ämbetsbok 1636-1637. Av denna framgår ölsorter och inbryggningsstyrkor.Thunæus 1968, s. 233.
Ölsorter bryggda i Stockholm 1636-1637 Öltyp Tunna öl per tunna malt Herreöl 1,25 Medelöl 1,5 Svagöl 2 Skeppsöl 3
I bryggarskråets stadga från 1640 anges endast tre ölsorter: starktöl (motsvarande det tidigare herreölet), medelöl (hälften så starkt) samt spisöl (fjärdedelen så starkt).
Ölsorter bryggda i Stockholm 1650 I en tryckt månadstaxa för Stockholm från 1650 anges följande ölsorter och deras inbryggningsstyrka.Thunæus 1968, s. 234.
{| class="wikitable" |- ! Öltyp Tunna öl per tunna malt Gott och klart öl till husbehov och heder 1 Krögareöl, gott och klart 1,25 Måltidsöl 1,5 Svagöl 3 Spisöl Ingen uppgift om inbryggningsstyrka Ölsorter utskänkta i Stockholm 1665 Även det öl som utskänktes var prisreglerat. Av en krögaretaxa för Stockholm från 1665 framgår vilka ölsorter som serverades till huvudstadens kroggäster.
Öltyp Pris Öre kmt per kanna Gott rostocker- och lübecksöl 9 Gott wismaröl och mumma 6 Gott vitt öl och svensk bryhane 4 ½ Gott och klart öl till husbehov och heder Prisuppgift saknas Gott krögareöl 3 1/5 Måltidsöl 1 3/5 Svagöl 4/5 Gott spisöl 2/5
Som jämförelse kan nämnas att priset på en kanna söt mjölk enligt samma taxa var 4 öre.
Ölsorter på 1700-talet Under sjuttonhundratalet blev brännvinet den domineraden folkdrycken i Sverige, ölkonsumtion gick ned och ölets kvalitet försämrades.Harald Thunæus, Ölets historia i Sverige (Stockholm 1969), vol. II, s. 9, 215 De importerade ölsorterna försvann, medan det i övrigt såg ut som på sextonhundratalet, dvs. svensköl av skilda graders stamvörtstyrka och alkoholhalt bryggdes och utskänktes. Betydande lokala kvalitetsskillnader förekom dock; Linné menar i sin Beskrifning om Öl (1746) och i andra skrifter, att Faluölet var det bästa i riket, medan Stockholmsölet "luktar illa" och var "mycket skadligt", framförallt på grund av det salta vatten som användes vid bryggningen.Thunæus 1969, s. 54.
Ölsorter utskänkta i Göteborg 1740 En månadstaxa från 1740 visar vilka ölsorter som då utskänktes i Göteborg.Thunæus 1969, s. 17.
Öltyp Pris Öre smt per kanna Gott och klart dubbelöl 8 Krögareöl 4 Måltidsöl 3 ½ Svagöl eller Skeppsöl 3 ½ Spisöl ½ Porter I slutet av sjuttonhundratalet började porter importeras till Sverige och snart nog började även svenska bryggare brygga denna ölsort, som i Sverige till att börja med gick under namnet "Engelskt Öl". Det första kända belägget för ordet 'porter' på svenska kommer från Bellman 1777. Den förste svenska porterbryggningen ägde rum i Stockholm 1774, medan det första specialbryggeriet för denna ölsort anlades i Göteborg 1790.Thunæus 1969, s. 114-120.
Bengt Bergius tal om läckerheter 1780 Bengt Bergius höll 1780 ett tal om bordets njutningar inför Vetenskapsakademien. I detta tal uppräknades 38 olika ölsorter.Bengt Bergius, Tal om läckerheter (Stockholm 1960), sid. 178 ff.
Öltyp Anmärkning efter Bergius Aile "ett engelskt öl, utan humle, men med andra kryddor" Barthiskt-öl "fördes fordom till Stockholm" Breyhan "brygges av vete, korn och malt sammanblandade", "är ett sött och gott dricka" Breslauer-öl Brunsvigs Mumma, Braunschweiger Mumme "Liknar Einbecks-ölet (Einbecker), men är något tjockare", "Därav voro flera sorter. Den rätta kallas Schiffsmumma." Danskt-öl Danziger-öl "Torde mena Pryssing" Delfter-öl Derby-öl "Känt" Embst-öl Engelskt-öl "Dess värde består även däruti, att det håller sig länge" Fahlu-ölet "Bäst i Sverige" Flanderns-öl "var så tjockt, att man nödgades dricka om, för att nedskölja, det som fastnat i halsen ... (En god pretext)" Garlitz "ett tyskt öl, stoppar nog mycket" Gozzlar-öl "Det kallas ock Veisbier (Weizenbier), samt brygges av vete" Hamburger-öl Helsingborgs-öl Joppenbier (Jopenbier) "ett Dantziger-öl" Knisenach "ett tyskt öl, giver snart rus" Kofent "ett slags svagdricka, fast icke spisöl, utan vad vi kalla Dubbelöls-svagöl" Lura "finsk, förtjänar ej namn av öl; är tjock, nästan mjölfärgad, osund ..." Lybskt-öl "fördes från Lübeck" Mollet "holländskt öl, giver mera skum, men är ej så smakligt som vårt" Mungat "en ölsort, som 1444 bryggdes i Bergen" Nottinghams-öl "fordom bekant" Odensee-ölet "är förträffligt, liknar Darby och Nottinghams-öl, men något blekare" Pasanella "ett förlorat ölslag" Posoniensis Cerivisia duplicata "brunt mustigt och rätt delikat" Porter "engelska ölet, är starkt, håller sig länge, värderas än hos oss, och brygges rätt gott i Stockholm" Pryssing eller Danziger-öl "är mäktigt" - " Kom ock från Königsberg" Rostocker-öl Sundiskt-öl Svenskt-öl Tyskt-öl Wismars Mumma "sämre än Brunsvigs" Wurtz-ölet "från Saxen" Zerbst-ölet "berömmes än, såsom klart, välsmakande och hälsosamt" Ölands-öl "smakar som Brunsvigs-mumma"
Ölsorter på 1800-talet