miniatyr|upright=1.5|Kungshöjd i juli 2024. Kungshöjd, före 1904 Lilla Otterhällan,I Göteborgs adress- och industrikalendrar för 1899, finns benämningen "Kungshöjden (f.d. Arsenalsbyggnaden å Otterhällan)" och "Lilla Otterhällan, Kungshöjden" med på flera ställen. Namnet tycks alltså redan då ha haft en viss etablering. Källa: Göteborgs Adress- och Industrikalender år 1899, [Tjugondeandra Årgången], utgiven av Fred. Lindbergs Kalenderexpedition, Göteborg 1899, s. 337, 375. är ett bebyggt berg i stadsdelen Inom Vallgraven i Göteborg., s. 195-197. Namnet är efter det bolag som grundades 1895, Kungshöjdens Fastighetsaktiebolag, för de nya husbyggena på platsen.Tapethandlare Svenssons Göteborg 1898-1923, Lena Carlsson, Forum 1976 , s. 11 Stora Otterhällan, kallad Otterhällan, är ett bebyggt berg norr om Kungshöjd.

Kungshöjd består av sex kvarter: 36 Telegrafen (del av); 37 Kasärnen; 40 Rosenlund (del av); 41 Arsenalen; 42 Luntantu och 43 Carolus Rex.Karta över Göteborg med omnejd i 20 blad, skala 1:4 000 : Centrala Göteborg : Blad N:o 55, upprättad för Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 av Andre Stadsingenjören Arvid SödergrenFörteckning över av Magistraten den 15 juni 1923 fastställda beteckningar å byggnadskvarter och tomter inom Göteborgs stad, Göteborgs stad 1923, s. 5. Området är cirka 35 000 kvadratmeter stort.Göteborgs Adress- och Industrikalender år 1925 [Fyratioåttonde årgången], utgiven av Wilhelmina Lindberg, Göteborg 1925, s. 1 533ff.Eniro kartor, Rita & Mät

Området Otterhällan-Kungshöjd

Området Otterhällan–Kungshöjd omfattar stadskärnans höjdpartier i sydväst. Det avslutas mot väster och söder av branta bergssidor och in mot centrala stadskärnan utgör Kaserntorget och Ekelundsgatan en gräns. Tvärs igenom området går Kungsgatan, som har sin ursprungliga sträckning från den plats där Karlsporten låg fram till 1800-talets början. Volym 1, Del 1, Göteborgs bevarandeprogram för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse , 1999, . s. 45.

Både Kungshöjd och Otterhällan var länge glest bebyggda, och ända fram på 1820-talet redovisas ingen bebyggelse på berget.Götheborg omkring 1820, [skala 1:4 000] Historiskt kartverk upprättad för Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 av Andre Stadsingenjören Arvid Södergren De präglas istället av bebyggelse som tillkommit på 1900-talet, men det finns rester av äldre byggnader och anläggningar. Längs Kungshöjd är delar av stadsmurens högverk bevarat. Närmast Kungsgatan reser sig bastionen Carolus XI Rex med sin mäktiga mur ut mot väster och den innehåller också stora bombsäkra rum, så kallade kasematter. I söder skjuter dessutom två bastioner ut från bergssidan, bastionerna Carolus Gustavus Rex och Christina Regina.

Bebyggelsen uppe på Kungshöjd består främst av bostadskvarter från 1900-talets början. De omfattar tegelhus i 5–7 våningar. Byggnaderna på platåns yttre kant är ett väl synligt blickfång mot söder. De är utformade som en befästningsmur och liknar Artillerietablissementet, som tidigare låg här uppe.

Bilder

Områdets historik På den översta delen av Lilla Otterhällan fick Christian Plyss den 6 september 1670 tillstånd att från ett ställe utanför staden, flytta dit en väderkvarn för att användas vid hans välkända karduansberederi. Villkoret var att han måste ta ner väderkvarnen vid krigstider eller när så annars krävdes. Året därpå förbjöds han att mala säd, därför att han därigenom "gjorde skamligt intrång i andras berättigade privilegier".Samlingar till Göteborgs historia : Kulturhistoriska skildringar, Wilhelm Berg, F. & G. Beijers förlag, Stockholm 1882, s. 106

Kungsgatans sträckning mellan Lilla och Stora Otterhällan kallades under 1700- och 1800-talet för "Hästbacken", efter de hästmarknader som ägde rum där. Vid Kungshöjds nordvästra del ligger Göteborgs bäst bevarade del av den förra stadsmuren. Det var ett högverk som kallades Otterhällsverket med totalt tre bastioner Carolus Undecimus (XI) Rex, efter Karl XI, den benämns i dagligt tal Carolus Rex och är belägen i början av Kungsgatan vid Esperantoplatsen, till den kommer bastionerna Carolus Gustavus Rex, efter Karl X Gustav, sydväst om Arsenalsgatan och Christina Regina, efter Drottning Kristina, söder om Kungshöjdsgatan och Arsenalsgatan ner mot Rosenlundsgatan., s. 30-31.

Kungshöjdens Fastighetsaktiebolag bildades den 30 mars 1895 med ett aktiekapital utgörande minst 700 000 kronor och högst 1,5 miljoner, på ansökan av bryggaren Rickard Grauers med flera. Kronan sålde till detta bolag den tidigare tyghusbyggnaden, med vissa undantag, för 300 000 kronor. Köpeavtalet upprättades den 2 maj 1895. Flerfamiljshusen i kvarteret 41 Arsenalen på Kungshöjd uppfördes 1904–13 efter ritningar av arkitekterna Hans Hedlund, Eugen Thorburn och Arvid Bjerke med flera. Kvarteret har sitt namn efter den arsenalsbyggnad, som uppfördes på platsen 1853–59 för Göta artilleriregemente. När artilleriregementet 1895 flyttade till Kviberg såldes anläggningen till Kungshöjdens AB varpå byggnaden revs. Under tiden fram till rivningen användes den av olika hantverkare.Byggnader i Göteborg : en guide till 1900-talsarkitektur, Claes Caldenby, Matts Heijl, Eva Jönsson, Jaan Tomasson, Sektionen för arkitektur, Chalmers Tekniska Högskola 1979, s. 22.Hus för hus i Göteborgs stadskärna, red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs stadsbyggnadskontor & Göteborgs stadsmuseum 2003 , s. 327.

Minnesplatta vid Arsenalsgatan

På det sydöstra hörnhuset vid Arsenalsgatan, uppsattes en minnesplatta med en bild av den forna Arsenalsbyggnaden samt två artillerister, den ene iförd en uniform från 1827, den andre i den vid sekelslutet 1800 brukliga uniformsmodellen samt följande inskription: På en del av det område varå stod det här förlagda Artilleriregementets Arsenalsbyggnad är detta hus uppfört 1907GP, 31 mars 1945, "När Arsenalens öde beseglades."

Se även Arsenalsgatan Artilleristen Gladers Trappor Göta artilleriregemente Göteborgs befästningar Hvitfeldtsgatan Kaserngränden Kungshöjdsgatan Luntantugatan

Referenser Noter

Webbkällor Volym 1, Del 1, Göteborgs bevarandeprogram för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, 1999, . s. 45.

Tryckta källor

GP,'' 31 mars 1945, "När Arsenalens öde beseglades".

Vidare läsning

Volym 1, Del 1, Göteborgs bevarandeprogram för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, 1999, .

Externa länkar Kulturmiljöunderlag Rosenlund, Betty Andersson, Sanne Andersen, Linn Ljunggren och Desiré Stegersjö, Göteborgs universitet, December 2013. Rosenlund och Borgen på klippan, Sören Holmström, Antikvariskt planeringsunderlag. Detaljplan för bostäder i Rosenlund. Göteborgs Stadsbyggnadskontor, Februari 2014. Kulturhistoria, Kungshöjds Vänner. Skym inte Kungshöjd med påbyggda höghus, artikel i Göteborgs-Posten den 2 maj 2015.

Kategori:Göteborgs geografi Kategori:Göteborgs historia Kategori:Inom Vallgraven