miniatyr|höger|En Volvo BM 700 med frontlastare. Traktor (av latinets trahere, "dra") är en typ av fordon som främst används för att dra släpfordon och för att bogsera, bära och ge kraft åt olika typer av jordbruksredskap.
Bandtraktor Bandtraktor kallas en traktor som har larvfötter istället för hjul. Innan gummihjul blev vanliga, var de ett alternativ till tunga gjutjärnshjul inom jordbruket, eftersom de spred traktorns tyngd över en större yta, men efter 1950 har hjultraktorer så gott som helt konkurrerat ut bandtraktorerna. Det väsentligt lägre marktrycket från larvfötter jämfört med hjul har gjort att de största jordbrukstraktorerna återigen finns i variant med band istället för hjul, till exempel Case IH quadtrac och John Deeres 8T-serie. Dessa moderna varianter har dock band gjorda av gummi istället för metall som tidiga bandtraktorer. Ordet bandtraktor förekommer i svensk media från 1947.
Historik
miniatyr|Ferguson TE20, "Grålle". thumb|Massey-Harris, årsmodell 1948.
Under andra hälften av 1800-talet experimenterades med jordbruksredskap, som var direktdrivna med ångmaskin. Självgående traktorer var under första hälften av 1900-talet rätt ovanliga i Sverige, eftersom många småbönder använde häst. Traktorer infördes först på större lantegendomar, och i takt med att småjordbruk slogs samman till större enheter. Den avgörande drivkraften var att konkurrensen från de stigande industrilönerna höjde kostnaden på arbetskraft i jordbruket. Investeringen i en traktor kunde räknas hem, när man jämförde hur mycket en person kunde uträtta per dag.
Världens första bensindrivna, lätta traktor i serieproduktion var The Ivel Agricultural Tractor som tillverkades i Bedfordshire 1902–1921. En sådan införskaffades till Alnarps lantbruksinstitut redan 1905, och uppvisades samma år i den första traktorplöjningen i Sverige. I juni samma år ställdes en Ivel motor med plog ut vid lantbruksmötet i Ystad genom A. Paulsson & Co (Eslöv) och såldes för 6 750 kr. Två år senare, 1907 salufördes den via katalog i Sverige, men det är oklart om den kom att säljas i någon större omfattning. En av de första traktorerna i Sverige torde ha varit den ångtraktor som Gottfrid Christenson på Gårdstånga Nygård utanför Lund anskaffade 1908. År 1913 började J.V. Svensons Automobilfabrik i Nacka som första traktortillverkare i Sverige att producera sin traktor med Avancemotor. Våren 1914 premiärvisades Munktells Mekaniska Verkstads traktor. De följdes av andra tillverkare som Malcus i Halmstad, June från Bankeryd och TB-traktorn från Tidaholms bruk. År 1918 fanns det cirka 400 traktorer i Sverige och i slutet 1930-talet hade antalet ökat till cirka 10 000 st.
Då tillgången på nya traktorer från början var liten och priset högt, tillverkade många bönder även så kallade EPA-traktorer som ett billigare alternativ till en riktig traktor. Men intresset för dem minskade snabbt efter andra världskriget.
I Sverige tog försäljningen av traktorer fart först efter andra världskriget. År 1952 infördes registreringsplikt för traktorer, och samma år var antalet hästar 5 gånger så stort som antalet traktorer inom det svenska jordbruket.Arbete och redskap kapitel 4. Jordbruk, Nils-Arvid Bringéus. En vanlig första traktor på många svenska gårdar var den gråmålade Ferguson TE20 med 31 hästkrafter, som tillverkades i England 1946–1956. Drivmedel Fram till början av 1960-talet var det vanligt att fotogen eller bensin användes som drivmedel för traktorer. Fotogen användes på grund av att det på den tiden hade lågt pris. Nackdelen med att använda fotogen är att det är svårare med kallstart och att det vid dålig förbränning finns risk för att fotogenen späder ut motoroljan. Vid start användes bensin, och först när motorn var varm slogs bränslekranen om till fotogenläget. Under andra världskriget användes ibland gengas som drivmedel på grund av dålig tillgång till andra drivmedel. Av traktorer sålda i Sverige, ökade andelen med dieselmotor från 17 procent 1951 till 42 procent 1955.När Var Hur 1957, s. 269 Vid årsskiftet 1959/1960 hade 18% av landets traktorer bensindrift, 37% dieseldrift och 45% var fotogendrivna.Olov Hedell, Från Munktells till Valmet, 2005 + Motortyp/Drivmedel för traktorer i SverigePer Thunström, Till herrar motorplogägare, 20011944 års jordbruksräkningOlov Hedell, Från Munktells till Valmet, 2005 Motortyp/Bränsle År 1921 Motortyp År 1944 Motortyp År 1959 Drivmedel Bensin 31.974 Diesel 89 63.871Fotogen 1091 17.897 78.823 Tändkulemotor 626 3.187 Ospecificerat 587 Summa antal traktorer 1717 21.164 175.255
Kraftuttag Fram till omkring 1950 var remskiva på traktorn vanlig för att driva en 150 mm flatrem. År 1918 kom den första traktorn med kraftuttagsaxel i USATraktor-Nytt, Nr1, 1958 Kraftuttagsaxel kan vara monterad baktill, framtill eller mitt på traktorn för att driva sidomonterade redskap. Det senare var förr vanligt på tyska traktorer. Kraftuttaget sägs vara oberoende om det drivs av en koppling skild från kopplingen för traktorns framdrivning. Varvtalet på kraftuttaget svarar mot ett visst motorvarvtal vanligtvis inom området 1500-2000 varv/minut. På en del traktorer kan kraftuttagets varvtal göras drivhjulsberoende. + Typ av kraftuttag på traktorerMalmström, Wetterblad, Traktorer och Redskapsbärare, 1996Cederlund, Chassiboken Traktorer, 1961 Diameter tum Diameter mm Antal bommar Varv per minut Anmärkning 1 1/8 6 Ferguson TE20 1 3/8 6 540 Standard i USA år 1927 1 3/8 21 1000 Standard i USA år 1958 1 3/4 20 1000 57,5 22 1300 Effekt Traktorers maximala effekt kan anges på flera olika sätt. Exempel BM Volvo T650. Motoreffekt DIN 73 hk. Motoreffekt SAE 80hk. Kraftuttagseffekt 67,3hk. Drageffekt 60,7hk.Statens Maskinprovningar Meddelande 2287Olov Hedell, Från Munktells till Valmet, 2005 Hjul När det gäller hjulen, så var gummi förr en bristvara och det var svårt att tillverka gummidäck med bra mönster. Därför utrustades till en början traktorerna med stålhjul med grova stålskovlar för att få bra grepp. Detta gjorde traktorerna skakiga och det kunde förstöra vägarna, varför traktorernas maximala fart begränsades till några få km/h och ändå orsakades svåra vägskador.
Förarsäkerhet Till en början hade traktorerna sällan eller aldrig störtbåge varför olyckor där traktorn slog runt ofta slutade som dödsolyckor eller med svårt skadad förare eller passagerare, det sistnämnda då flera traktorfabrikat hade breda soffsäten som medgav att flera personer kunde sitta jämsides. Detta medförde att 1952 startade Jordbrukets skyddspropaganda (JSP) en kampanj för säkrare traktorer och 1955 konstruerade Nyströms Karrosseri AB en störtbåge med tak och vindruta och införde hållbarhetstest, troligen först i världen med detta. 1959 infördes i svensk lag att nytillverkade traktorer skulle ha skyddsbåge och från 1965 måste alla traktorer oavsett tillverkningsår ha det, om traktorn användes av anställda. Den tjeckoslovakiska traktorn Zetor Crystal introducerades 1968 som världens första traktor från en stor tillverkare med vältsäker hytt, som därtill var ljuddämpad, uppvärmd samt skak- och vibrationsdämpad. Året därpå infördes i Sverige krav på störtsäker förarhytt, men det dröjde till 1985 innan krav på värme i hytten infördes.
Åren före 1960 omkom i Sverige årligen cirka 25 personer vid vältolyckor och därtill kom många fler mer eller mindre allvarligt skadade för att sedan under 30 åren fram till 1990-talet sjunka till 0,2 omkomna årligen.
Uppbyggnad Till skillnad från personbilar som har självbärande karosser, och lastbilar som är byggda på en ramkonstruktion, är de flesta moderna traktorers motorblock, transmission och bakaxel ihopbyggda till en enhet. Det är denna som bär upp hela fordonet. Undantaget är John Deere som har en ram likt lastbilens.
Drivkällan är monterad i traktorns framände och utgörs i regel av en rak tre-, fyr- eller sexcylindrig eller V8 dieselmotor med stor slagvolym och högt vridmoment redan från låga motorvarvtal. Traktormotorers maximala varvtal ligger i regel på bara drygt 2000 varv per minut.
Hytten är vanligen placerad i traktorns bakände, vilket ger god överblick över redskap som bogseras eller bärs efter fordonet. Vissa traktorer, till exempel JCB Fasttrac, har dock hytten i mitten vilket ger mindre rörelser av föraren vid körning på ojämnt underlag. Till skillnad från fordon som främst är avsedda för vägtrafik är förarsätet centrerat och inte förskjutet åt vänster (normalt vid högertrafik). Hytten kännetecknas i övrigt av stora glasytor åt alla håll. För att ytterligare förbättra förarens sikt har i regel moderna traktorers avgasrör dragits tillbaka från motorhuven och går istället upp längs med hyttens ena framstolpe. Moderna traktorer har i regel alla reglage bekvämt samlade till höger (i fordonets färdriktning) om förarsätet, medan det till vänster finns ett enkelt uppfällbart säte för passagerare. Till skillnad från många andra typer av fordon har traktorer ofta ett handgasreglage som kan användas som alternativ till den vanliga gaspedalen.
Dagens dyrare traktorer har oftast fjädrande framaxel, vilket inte bara ökar komforten betydligt utan också ökar dragförmågan. Försök att utveckla teknik för att också avfjädra bakaxeln har pågått under ett antal år, med begränsad framgång. Förarstolarna är ofta luftfjädrade och många traktormodeller kan beställas med en hytt som även i sig är avfjädrad. Vissa traktorer har svängbar förarstol för att underlätta användning av utrustning som monterats baktill på traktorn. Luftkonditionering är idag standard på de större traktormodellerna (6-cylindriga). Sammantaget är en modern traktor bekväm att sitta i, tyst, lättkörd och dammfri.
Jordbrukstraktorers bakdäck har vanligen en större diameter än däcken på framaxeln. Detta har delvis historiska orsaker (tidigare var traktorer uteslutande bakhjulsdrivna och saknade möjlighet till fyrhjulsdrift), men ger än idag traktorer en mindre svängradie än om alla däcken varit lika stora. En fördel med den stora diametern är att det fördelar vikten på en större yta så det minskar ytpackningen på jorden så grödan kan växa lättare. Därför är det bättre med alla hjulen lika stora så vikten fördelas bättre, men det fungerar bara om det är stora platta fält, som på de amerikanska slätterna. Tvåaxlade maskiner med ramstyrning, som till exempel hjullastare, har vanligen jämnstora däck på båda axlarna. De flesta jordbrukstraktorer har idag framhjulsstyrning, och ramstyrning används främst i mycket motorstarka och tunga stordragare som är ovanliga i Sverige. Dessa traktorer har i regel jämnstora däck och saknar ofta trepunktslänkage och andra funktioner som traditionellt förknippas med jordbrukstraktorer. Valtra har dock utvecklat några konventionella traktormodeller med midjestyrning för att underlätta användning av fordonen i skogs- och frontlastarapplikationer.
Användning mini|right|Bakänden på en traktor.1. Yttre reglering av lyftarmar 2,3,4. Trepunktslänkage 5. Kraftuttagstapp (PTO)6. Dragbom7. Dubbelverkande uttag för yttre hydraulik mini|right|Frontlyft.1. Kraftuttagstapp (med skyddskåpa) 2. Uttag för yttre hydraulik (delvis skymd) 3. Lyftcylindrar4. Lyftarmar5. Toppstång/tryckstång thumb|Ljudet av en traktors dieselmotor. En jordbrukstraktor kan användas för att dra och driva många olika, vitt skilda typer av redskap. Det sker främst med hjälp av följande utrustning som vid fordonets bakända, se bilden till höger: Draganordning (hitchkrok och jordbruksdrag) (6) Trepunktslänkage (2,3,4) PTO:n (kraftöverföringtapp) (5) Standardiserade anslutningar för extern hydraulik (7) Regleruttag för manövrering av lyftarmarna (1) och kraftuttag (ej på bild).