Klimatåret 2023 beskriver händelser, forskningsresultat, vetenskapliga och tekniska framsteg och mänskliga åtgärder för att mäta, förutsäga, begränsa och anpassa till effekterna av global uppvärmning och klimatförändringar under 2023.
Prognoser
2 januari: en studie publicerad i Earth's Future (American Geophysical Union) drog slutsatsen att den största ökningen av kustområdet under medelhavsnivån kommer att ske i de tidiga stadierna av havsnivåhöjningen, i motsats till tidigare bedömningar, vilket förkortar tiden för anpassningsinsatser. De senaste prognoserna visar att havsnivåhöjningen med säkerhet kommer att överstiga under kommande århundraden, och en ökning med anses möjlig. 5 januari: en studie publicerad i Science uppgav att den globala medeltemperaturen, baserat på dåvarande löften, förväntas öka med +2,7 °C, vilket skulle orsaka förluster av ungefär hälften av jordens glaciärer fram till år 2100, vilket skulle orsaka en havsnivåhöjning på 115 ± 40 millimeter (exklusive smältning av inlandsisar). 30 januari: Klimatforskare förutspår, med hjälp av artificiell intelligens, i Proceedings of the National Academy of Sciences att den globala uppvärmningen kommer att överstiga 1,5 grader. °C (scenariot SSP2-4.5 ), och en nästan 70 % risk för 2 °C mellan 2044 och 2065 (~2054 väntevärde) – en betydande sannolikhet att överskrida 2 °C- uppvärmning – även om utsläppen minskar snabbt (scenario SSP1-2.6 ). 30 januari: En studie i Nature Sustainability beskriver utmaningarna med minskade koldioxidutsläpp inom flygindustrin fram till 2050. De identifierade faktorerna är främst framtida efterfrågan, kontinuerliga effektivitetsförbättringar, nya motorer för kortdistansflyg, högre produktion av biobränsle (sustainable aviation fuel, SAF) och koldioxidinfångning för att kompensera för icke CO2 -drivande åtgärder och relaterade policyalternativ. Med konstant efterfrågan på flygtransporter och flygplanens effektivitet skulle minskade koldioxidutsläpp inom flygindustrin kräva nästan fem gånger den globala biobränsleproduktionen 2019, vilket skulle konkurrera med andra sektorer och markanvändning (eller livsmedelssäkerhet ) som är svåra att minska koldioxidutsläppen för. 6 februari: En studie i Nature Climate Change integrerar policy som en aspekt i en integrerad bedömningsmodell, vilket visar att en kolutfasning baserad på Powering Past Coal Alliance (från COP23 ) är högst osannolik (<5 %) med nuvarande policyer där både kolanvändningen i huvudsak bara skulle flyttas från kraft till andra industrier (stål, cement och kemikalier) och Kina nu potentiellt kommer att "farligt försena" utfasningen. Februari: Internationella energiorganets rapport om elmarknaden 2023 förutspådde att utsläppssnåla källor kommer att stå för nästan hela tillväxten i den globala elefterfrågan fram till 2025, med förnybar energis andel av den globala kraftproduktionen som ökar från 29 % år 2022 till 35 % år 2025. 6 mars: Den mest detaljerade studien om växthusgaser från livsmedel, publicerad i Nature Climate Change, rapporterar att den globala livsmedelskonsumtionen misslyckade klimatmål med konstanta mönster, där ungefär 75 % av den beräknade uppvärmningen beror på förtäring av idisslares kött, mejeriprodukter och ris, även om konsumtionen verkar gå mot högre utsläpp totalt sett eftersom ekonomisk utveckling förväntas underlätta förvärv av odifferentierade varor som nötkött. 13 mars: en studie publicerad i Nature Sustainability förutspådde att flytande solcellssystem (FPV) på reservoarer skulle kunna ge 9 434 ± 29 terawattimmar/år – över en tredjedel av den globala elektriciteten. 27 mars: en studie i Geophysical Research Letters försöker ge av brytpunkten/brytpunkterna för Grönlands inlandsis. 5 april: I sin publikation Boom and Bust Coal uppgav Global Energy Monitor att en utfasning av kolkraft i drift till 2040 skulle kräva i genomsnitt 117 GW i utfasningar per år – 4,5 gånger den kapacitet som utfasades 2022. I genomsnitt måste 60 GW/år för OECD-länder och 91 GW/år för länder utanför OECD tas ur bruk. 17 maj: WMO: s globala årliga till decenniella klimatprognoser beräknade att risken för att den globala temperaturen nära marken skulle överstiga 1,5 °C över förindustriella nivåer under minst ett år mellan 2023 och 2027 är 66 %, även om det är osannolikt (32 %) att femårsmedelvärdet kommer att överstiga 1,5 °C.
20 maj: en studie publicerad i One Earth fann att ökad temperatur fördröjer insomningen och ökar sannolikheten för otillräcklig sömn. Den globala uppvärmningen uppskattas kunna minska 50–58 timmars sömn per person/år, samtidigt som den skapar geografiska ojämlikheter som ökar i takt med framtida utsläpp.
22 maj: en studie publicerad i Nature Sustainability beräknade att nuvarande politik leder till ~2,7 °C global uppvärmning skulle kunna lämna 22–39 % av människorna utanför sin " mänskliga klimatnisch " – definierad som "den historiskt sett mycket bevarade fördelningen av relativ mänsklig befolkningstäthet i förhållande till medelårstemperaturen". Studien beräknade att en minskning av uppvärmningen från 2,7 till 1,5 °C skulle resultera i en ~5-faldig minskning av den befolkning som utsätts för oöverträffad värme. 6 juni: en studie publicerad i Nature Communications förutspådde att Arktis, under alla SSP- utsläppsscenarier som beaktats, skulle vara isfritt i september så tidigt som på 2030-talet, tidigare än IPCC:s tidigare prognos om mitten av seklet. 7 juni: American Lung Association beräknade att den resulterande renare luften, i takt med att USA går över till 100 procent utsläppsfri försäljning av nya personbilar och ren elproduktion, skulle kunna ge folkhälsofördelar på 978 miljarder dollar, 89 300 färre förtida dödsfall, 2,2 miljoner färre astmaattacker och 10,7 miljoner färre förlorade arbetsdagar år 2050. 14 juni: Internationella energiorganets rapport Oil 2023: Analys och prognos till 2028 visar att efterfrågan på olja från brännbara fossila bränslen är på väg att nå sin topp 2028 (prognosens sista år), och att tillväxten förväntas vända efter 2023 för bensin och efter 2026 för transportbränslen totalt sett. 25 juli: en studie publicerad i Nature Communications förutspådde en kollaps av den atlantiska meridionala omvändningscirkulationen (AMOC) vid mitten av århundradet, vilket skulle orsaka långsiktig nedkylning av Europa. Tidigare IPCC-prognoser visade att en sådan kollaps inte är sannolik inom århundradet. 19 augusti: en studie publicerad i Energies förutspådde att en global uppvärmning som når 2 °C under detta århundrade kommer att orsaka förtida dödsfall hos ungefär 1 miljard människor. Studien hänvisade till storleksordningens uppskattning i "1000-tonsregeln" som anger att en framtida person dör varje gång 1 000 ton fossilt kol förbränns. 28 augusti: en studie publicerad i Nature Climate Change förutspådde att utan snötillverkning kommer 53 % av skidorterna i 28 europeiska länder att ha "mycket hög risk för snötillgång" vid en global uppvärmning på 2 °C (98 % risk vid en global uppvärmning på 4 °C. 5 september: En studie i The Lancet Planetary Health visar att frikopplingsnivåerna i höginkomstländer är otillräckliga för Parisavtalets åtaganden och föreslår strategier efter tillväxt, såsom strategier för att minska efterfrågan och omorientera ekonomin. 2 oktober: en studie publicerad i Nature Communications studerade effekten av den förväntade minskningen av mängden mörkfärgade, ljusabsorberande atmosfäriska partiklar (LAP) som snö skulle absorbera, vilket skulle få snön att reflektera mer solljus och därmed minska strålningskraften som annars skulle värma upp jorden. Studien drog slutsatsen att det skulle bli en minskning av strålningskraften från 0,65W/m² (1995–2014) till 0,49W/m² (år 2081–2100). 23 oktober: En analys från Washington Post drog slutsatsen att längre varma och fuktiga smittspridningssäsonger och expanderande livsmiljöer för myggor (båda orsakade av klimatförändringar), i kombination med förväntad demografisk tillväxt, skulle kunna utsätta mer än 5 miljarder människor för risk att drabbas av malaria år 2040. 23 oktober: en studie publicerad i Nature Climate Change förutspådde att en havsuppvärmning med ungefär tre gånger den historiska takt sannolikt är oundviklig under 2000-talet, utan någon signifikant skillnad mellan utsläppsscenarier i mellanintervallet jämfört med att uppnå de mest ambitiösa målen i Parisavtalet – vilket tyder på att minskning av växthusgasutsläpp har begränsad förmåga att förhindra kollapsen av den västantarktiska inlandsisen. 24 oktober: Internationella energiorganets rapport World Energy Outlook 2023 konstaterade att "drivkraften bakom omställningar till ren energi nu är tillräcklig för att den globala efterfrågan på kol, olja och naturgas ska nå en topp före 2030 i STEPS-scenariot (Stated Policies Scenario). 2 november: en studie publicerad i Oxford Open Climate Change (medförfattare: James E. Hansen ) beräknade att den senaste tidens minskning av aerosolautsläpp borde ökningen av den globala uppvärmningen ske med 0,18°C per decennium (1970–2010) att vara minst 0,27°C per årtionde, så att "med den nuvarande strategin för utsläpp av växthusgaser" kommer uppvärmningen att överstiga 1,5°C under 2020-talet och 2°C före år 2050. 5 december: en rapport från FN:s miljöprogram förutspådde att elförbrukningen för kylutrustning (luftkonditionering) med nuvarande tillväxttrender skulle mer än fördubblas fram till 2050, och att utsläppen från kylning skulle stå för mer än 10 % av de globala utsläppen år 2050 under ett "business as usual"-scenario
Mätningar och statistik
3 januari: National Snow and Ice Data Center rapporterade att utbredningen av havsisen i Antarktis var den lägsta på 45 år sedan satellitmätningar gjordes – mer än 500 000 kvadratkilometer (193 000 kvadratmil) under det tidigare rekordet (2018), där fyra av de fem lägsta åren under den andra halvan av december inträffade sedan 2016. 26 januari: Bloomberg NEF:s rapport "Energy Transition Investment Trends" uppskattade att investeringar i energiomställningen för första gången matchade de globala investeringarna i fossila bränslen – 1,1 biljoner dollar år 2022, inklusive Kina med 546 miljarder dollar, USA med 141 miljarder dollar och EU om det behandlas som ett block, 180 miljarder dollar. 3 april: En oförklarlig ökning av utsläppen av fem klorfluorkolväten (CFC), som framgångsrikt förbjöds genom Montrealprotokollet från 1989, rapporteras i Nature Geoscience. Deras klimatpåverkan år 2020 motsvarar ungefär den för koldioxidutsläppen från Danmark år 2018. Rapporterat 10 maj: Drax Electric Insights rapporterade att Storbritanniens vindkraftverk under de första tre månaderna 2023 för första gången genererade mer el (32,4 %) än gaskraftverk (31,7 %). 18 maj: en studie publicerad i Science rapporterade att mer än 50 % av sötvattensjöar och reservoarer förlorade volym mellan 1992 och 2020.
31 maj: en internationell studie i Nature, som använder modellering och litteraturanalys, kodifierar, integrerar i och kvantifierar "säkra och rättvisa jordsystemgränser " (ESB) i samband med jordsystemets stabilitet och minimering av mänsklig skada. De utvecklar tidigare gränsramverk genom att införliva koncept som rättvisa inom och mellan generationer, föreslår att deras ramverk bättre kan möjliggöra en kvantitativ grund för att skydda de globala gemensamma tillgångarna, och rapporterar att många av de ekonomiska störningsgränserna redan har överskridits. 15 juni: Copernicus klimatförändringstjänst uppgav att den globala marktemperaturen hade stigit till 1,5 °C under 11 dagar över förindustriella nivåer för första gången – den gräns som eftersträvades i Parisavtalet 2015 – ökningen skedde i början av en El Niños uppvärmningsfas. 24 juli: National Data Buoy Center registrerade en aldrig tidigare skådad temperatur på 101,1 °F (38,4 °C) på ett djup av i Florida Bay, Florida, USA, vilket väcker oro över katastrofal korallblekning.