Harstads kyrkogård är en tidigare kyrkogård i Harstads socken, Mjölby kommun. Den ligger strax nordväst om Harstads Bosgård och består av en fyrsidig yta som till största delen omges av en bevarad kyrkogårdsmur och en äldre trädkrans. I mitten finns en låg ruinkulle som markerar platsen för den rivna kyrkan.

Historik Harstads kyrkogård grundlades på medeltiden och på kyrkogården fanns Harstads kyrka. Harstads kyrkogården har sannolikt anlagts kring en gårdskyrka som hörde till Bosgården. Gårdar med namnet Bosgård anses ha haft en viktig funktion i förvaltningen under sen vikingatid och tidig medeltid och var ofta knutna till biskopsbordet. Harstads kyrka räknades till de tidigromanska kyrkorna i Östergötland och har daterats till 1100-talet. Kyrkogården kan därför också ha ett tidigt ursprung.

Omkring 1832 revs Harstads kyrka och gravstenara på kyrkogården flyttades till den nya kyrkan, där de lades vid stora trappan, vid ingången till vapenhuset. Gravstenarna står numera på Väderstads kyrkogårds nordöstra del.

Platsen var tidigare ett vårdobjekt för kulturminnesvården men sköts numera frivilligt från Bosgården. En gång fram till runstenarna hålls öppen, medan övriga delar av kyrkogården är bevuxna med högt gräs.

Gripensköld På kyrkogårdens fanns en familjegrav över Gripensköld.

Runstenar

På kyrkogården står två runstenar. Den ena påträffades 1684 vid en reparation av den östra kyrkmuren. Inskriften har tolkats som: ”Asgöt och Gudmund reste detta minnesmärke efter Oddlög, som bodde i Haddestad eller Harstad. Han var en god bonde och dog i Grekland.” År 1861 uppgav fornforskaren Carl Säve att ytterligare en runsten hade hittats i en bäck omkring hundra famnar från kyrkogården. Stenen slogs sönder och användes som byggnadsmaterial i en byggnad som tillhörde riksdagsmannen Gustaf Pettersson. Redan vid Säves besök var endast ett kors och några få runor synliga. Stenen är numera försvunnen och den bevarade texten kan inte tolkas. En annan runsten upptäcktes på kyrkogården 1974. Arkeologen Anders Lindahl hade lagt märke till en flat stenhäll som syntes i markytan och misstänkte att den var runristad. Det antogs först att stenen kunde vara en lockhäll över en grav, men undersökningen visade att den sannolikt tidigare hade varit inmurad i kyrkan. Någon gravkista påträffades inte under stenen. Däremot hittades rester efter flera gravar och ett mynt i form av en brakteat från 1300-talet. Runstenen rengjordes, målades i och restes omkring fem meter från fyndplatsen. Undersökningen leddes av Gösta Magnusson. Den bevarade delen av inskriften har tolkats som: ”Jarl reste denna sten efter Otryggs broder.”

På kyrkogården finns runstenarna Östergötlands runinskrifter 94, Östergötlands runinskrifter 95 och Östergötlands runinskrifter Fv1975;174.

Runstenen (Östergötlands runinskrifter 94), som på den tiden stod vid västra stigluckan på kyrkogården och hade tidigare stått vid en ättegrift.

Se även Harstads kyrka

Referenser

Externa länkar

Kategori:Begravningsplatser i Mjölby kommun Kategori:Harstads sockens historia