Dinariska alperna eller Dinariderna är en bergskedja på västra Balkan, längs Adriatiska havet. Berggrunden består av kalksten och dolomit. Högsta toppen når m ö.h.
Etymologi och namnformer Dinariska alperna är uppkallade efter Kroatiens högsta berg, Dinara. Bergskedjans namn på olika språk: Albanska: Alpet Dinaride eller Alpet Dinarike Bosniska: Dinarske planine eller Dinaridi Kroatiska: Dinarske planine, Dinarsko gorje eller Dinaridi Montenegrinska: Dinarske planine/Динарске планине eller Dinaridi/Динариди Serbiska: Dinarske planine/Динарске планине Slovenska: Dinarsko gorstvo
Geografi Dinariderna ligger på västra Balkan, mellan Adriatiska havet och Pannoniska bäckenet. I nordväst är bergskedjan relativt smal och ansluter till Alperna via Juliska alperna i Slovenien. Söderut breddas bergområdet och präglar sydvästra Kroatien, större delen av Bosnien-Hercegovina, sydvästra Serbien, större delen av Montenegro och nordligaste Albanien. De högsta höjderna finns i den sydligaste delen, i de Albanska alperna, där högsta toppen är Maja Jezercë på m ö.h. Gränsen i söder brukar läggas vid floden Drin i Albanien, men Helleniderna med Pindosbergen i Grekland är en naturlig fortsättning söderut. De inre Dinariderna övergår i sydost till lägre topografi innan Besna Kobila, Osogovbergen och de bulgariska Rilabergen och Rodopibergen tar vid.
thumb|upright=1.36|Geomorfologisk uppdelning av Dinariska alperna B2: Snežnik (berg) och Gorski kotar B4: Velika Kapela (bergskedja), Stora kapellet B5: Velebit B6: Mala Kapela, Lilla kapellet B7: Plješevica (bergskedja) B8: Dinara B9: Šator Planina B10: Cincar B11: Klekovača (ås) (S) och Grmeč (bergskedja) (N) B12: Raduša (bergskedja) B13: Čvrsnica (bergskedja) B14: Prenj B15: Velež (bergskedja) B16: Crvanj (bergskedja) B17: Zelengora (bergskedja) B18: Bioč (bergskedja) B19: Vranica (bergskedja) B20: Bjelašnica (bergskedja) B21: Golija (bergskedja i Montenegro) B23: Durmitor (berg) B24: Sinjajevina B25: Maganik (bergskedja) B26: Ljubišnja B27: Bjelasica (bergskedja) B29: Visitor (bergskedja i Montenegro) B30: Zijevo B31: Prokletije / Albanska alperna C2: Žumberak / Gorjanci C11: Kozara (bergskedja) (NV) och Majevica (SO) Alla områden namnges på engelska Wikipedia.
Geologi Berggrunden består mest av kalksten och dolomit från mesozoikum. Dinariska alperna är en del av Dinarisk–hellenska bergskedjesystemet, där även Pindosbergen ingår. Topografin har uppstått genom en pågående kenozoisk kollision med den Adriatiska plattan, som kan ses som en del av en större kollision mellan Afrika och Europa.
Klimat Höglandet hyser såväl Kroatiens som Bosnien-Hercegovinas lägsta årsmedeltemperatur både vintertid och sommartid. Bergskedjan är Kroatiens nederbördsrikaste område med en årsnederbörd på 1000–1500 mm, varav det mesta faller vintertid, då som snö. Snöovädrena i bergen kan bli kraftiga och orsaka trafikproblem på grund av snöskred, laviner eller snöstorm. Vindarna kan vintertid bli relativt kraftiga och medföra att nordostvindar med kraftiga snöstormar blåser ned över kustområdena.
På grund av att läget är isolerande från milda havsvindar och fuktig inlandsluft är nätterna, oavsett årstid, alltid kyliga, även om så temperaturen dagtid på sommaren överstiger 35 plusgrader.
Referenser
Kategori:Bergskedjor i Albanien Kategori:Bergskedjor i Bosnien och Hercegovina Kategori:Bergskedjor i Montenegro Kategori:Bergskedjor i Kroatien Kategori:Bergskedjor i Kosovo Kategori:Bergskedjor i Slovenien