miniatyr|En teckning som avbildar förhandlingar mellan de två parterna: Agne René Armand från Frankrike och Jean-Pierre Boyer från Haiti. Haitis självständighetsskuld är en benämning på den så kallade skadeersättning som Frankrike år 1825 krävde från Haiti och som kastat en skugga över Haitis utveckling ända fram till 1940-talet. Skulden är också en av orsakerna till att Haiti alltjämt (2020-talet) är så fattigt.
Bakgrund Nuvarande Haiti var fram till 1804 en fransk koloni benämnd Saint-Domingue som var Frankrikes rikaste koloni och producerade socker, kaffe och indigo. Omständigheterna för kolonins slavar var exceptionellt dåliga och då haitiska revolutionen började hade största delen av slavar anlänt bara ett par år tidigare.
Efter revolutionen var folk i Haiti rädda för Frankrikes reaktion, speciellt för det att de gamla kolonialherrarna skulle komma tillbaka och återställa slaveriet, eftersom Frankrike inte erkände Haitis självständighet. Revolutionärerna hade spenderat mycket pengar på att beväpna sig. Haitis president Jean-Pierre Boyer var medveten om att självständighetserkännande var ett måste och skickade en delegation till Frankrike för att förhandla. Parterna möttes i Bryssel den 16 augusti 1823, och den haitiska sidan föreslog att franska skepp skulle vara befriade från alla tullar i fem år och sedan betala endast hälften av dem normala tullar. Frankrike tackade nej och Boyer började beredda sig för en fransk invasion.
Förhandlingar och betalning Kapten Agne René Armand anlände till Port-au-Prince den 3 juli 1825. Senare anlände också amiral Pierre Roch Jurien de La Gravière med mera trupper. Fransmännen krävde skadeersättningar för det förlorade slavarbetet och massakern år 1804. Dessutom hade de med sig ett dekret från kungen Karl X vars centrala innehåll var:
alla hamnar i Saint-Domingue ska vara öppna för alla länder och tullarna ska vara jämlika (undantagsvis tullar för Frankrike som ska betala endast hälften) Saint-Domingue ska betala 150 miljoner franc i skadeersättningar (den första betalningen ska betalas 31 december 1825 och sedan ska den betalas i fem lika belopp varje år) Frankrike ska erkänna Saint-Domingues självständighet då de ovannämnda kraven har uppfyllts
Enligt samtidsskildringar var kungen Karl X medveten om att Haiti inte kunde betala tillbaka sina skulder. Baktanken var att Haiti skulle behöva låna pengar från franska banker för att kunna betala skulderna. Haitis senat godkände Frankrikes villkor den 11 juli 1825.
Bankerna i Frankrike, under ledning av Jacques Laffitte, började ge ut obligationer för att samla in pengar som de sedan kunde låna till Haiti. År 1827 tömde Haiti hela sin statskassa och skickade denna till Frankrike. Frankrike bestämde sig att efterskänka en del av Haitis skulder den 12 februari 1838: den nya summan var 90 miljoner franc och skulle betalas under de kommande 30 åren. President Boyer godkände nya villkor för att undvika fransk invasion. Folket på Haiti var Boyer tvingades att fly landet av det arga folket som var trötta på höga skatter och bristfälliga rättigheter.
Vid slutet av 1800-talet var inte bara Frankrike utan också USA och Tyskland Haitis största kreditorer. Åren 1874–1875 behövde Haiti låna en stor summa från franska banker som i sin tur krävde höga bikostnader. Enligt ekonomen Thomas Piketty var detta en form av "skuldbaserad nykolonialism". År 1881 grundades Haitis nationalbank i Paris och den fick privilegiet att ge ut valuta i Haiti. Samtidigt finansierade banken också Eiffeltornets byggande. Enligt historikern Éric Monnet var banken en form av "ren exploatering".
Det var svårt för Haiti att betala sina skulder, eftersom Frankrikes tullar var hälften av de normala. Ytterligare största delen av Haitis höga skatter gick till att betala skulderna, vilket ledde till det att Haitis infrastruktur (bl.a. skolor och sjukhus) hade kronisk brist på pengar. Haitis jordbrukssektor fokuserade mestadels på avsalugrödor vilket ledde till brist på mat. År 1914 använde Haiti 3/4 av sin statsbudget för att betala skulderna. Den 28 juli 1915 ordnade USA:s president Woodrow Wilson amerikanska trupper att ta över Haiti officiellt för att skydda amerikanska intressen och egendom. Trots det att USA lämnade Haiti år 1934 fortsatte amerikanare att påverka Haitis ekonomi tills 1947 för att säkerställa att Haiti skulle betala sina skulder. Ungefär 40 % av alla Haitis inkomster användes för att betala skulderna.
År 1888 tillkännagav Frankrike att Haiti hade betalat sina skulder (90 miljoner franc).
Efterspel År 2022 räknade The New York Times att Haitis skulder skulle vara ungefär 560 miljoner USD i dagens pengar. Enligt ekonomer skulle summan vara värd 20 miljarder USD om det hade investerats till Haiti i sin helhet istället för att skickas utomlands. Som jämförelse var Haitis bruttonationalprodukt bara 14,5 miljarder USD år 2020.
Franska skolornas undervisningsprogram behandlar inte Haitis självständighetsskuld och efterkommande till de fransmän som var ansvariga för skulderna, brukar inte vara medvetna om sina anfäders roll. Frankrikes parlament upphävde2016 Karl X:s dekret som en symbolisk gest. President François Hollande kallade skulderna för "självständighetslösepenning". I april 2025 anmälde Emmanuel Macron att Frankrike och Haiti ska starta en gemensam kommitté som ska utreda franska kolonialismens följder i Haiti. En av de saker som ska utredas är just självständighetsskulden som Macron har kallat för orättvis. Självständighetsskulden är ett smärtsamt minne i Haiti ännu idag och folk i Haiti har krävt att Frankrike ska betala tillbaka skulden.
Källor
Kategori:Haitiska revolutionen Kategori:Relationer mellan Frankrike och Haiti Kategori:Postkolonialism