Carl Johan Iserhielm, född 1 december 1761, död 10 oktober 1817 i Stockholm, var en svensk jurist och ämbetsman. Han tillhörde den adliga släkten Iserhielm.
Carl Johan Iserhielm blev student vid Uppsala universitet 1774 och antogs efter studietiden som extra ordinarie kanslist i justitierevisionsexpeditionen 1780, blev auskultant i Svea hovrätt 1781, kopist i justitierevisionsexpeditionen 1782 och kanslist i detta ämbetsverk 1782. Han blev advokatfiskal vid kanslirätten 1788, adjungerad ledamot i Göta hovrätt 1788 och protokollssekreterare vid justitierevisionsexpeditionen 1788. Iserhielm utnämndes till revisionssekreterare 1792, blev ledamot av lagkommissionen 1792 och var ledamot av Högsta domstolen från 1806 (med titeln justitieråd från 1809) till sin död 1817.
Från 1793 var han ledamot av Kungliga Patriotiska Sällskapet. Han blev härold vid Kungl. Maj:ts Orden 1794 och utnämndes till riddare av Nordstjärneorden 1800 samt till kommendör av Nordstjärneorden 1815.
Referenser Iserhielm nr 1288, Adelsvapen-Wiki, läst 2025-12-08.
Kategori:Justitieråd i Högsta domstolen (Sverige) Kategori:Svenska jurister under 1700-talet Kategori:Svenska jurister under 1800-talet Kategori:Män Kategori:Födda 1761 Kategori:Avlidna 1817 Kategori:Alumner från Uppsala universitet Kategori:Kommendörer av Nordstjärneorden