Adolfo Ferreira dos Santos Caminha (född 29 maj 1867 i Aracati, död 1 januari 1897 i Rio de Janeiro) var journalist och författare. Han räknas som en av naturalismens främsta författare i Brasilien.
Adolfo Caminha föddes i Aracati, Ceará, Brasilien. Tidigt föräldralös flyttade han till släktingar i Fortaleza och 1883 vidare till Rio de Janeiro, där han började studera vid sjökrigsskolan. Han tjänstgjorde i marinen och blev 1887 befordrad till andrelöjtnant. Efter ett förhållande med en gift kvinna tvingades han lämna flottan. Han arbetade istället som civil tjänsteman och ägnade sig åt litteratur och journalistik. Adolfo Caminha avled av tuberkulos den 1 januari 1897 i Rio de Janeiro, vid 29 års ålder.
Litterär stil och betydelse Caminha är erkänd som en av de främsta företrädarna för den brasilianska naturalismen. Hans verk kännetecknas av determinism, realism, ofta en pessimistisk ton och skildringar av sociala och moraliska problem. Genom sina böcker och noveller behandlade han teman som klass, ras, sexualitet och mänsklig natur – ämnen som då var kontroversiella.
Hans mest berömda verk, romanen Bom-Crioulo (1895), berör ras, klass och homosexualitet. Berättelsen följer karaktären Amaro, en före detta slav som tjänstgör i flottan och blir kär i den unge sjömannen Aleixo. Romanen räknas som en av de första om homosexualitet i västvärlden. Den orsakade stor uppståndelse bland kritiker men har fått betydelse i efterhand för hur den belyser marginaliserade grupper.
Viktiga verk
Bom-Crioulo (1895) – hans mest omtalade roman, kontroversiell för sin tid då den skildrar förhållandet mellan en svart tidigare slav och en ung sjöman. A Normalista (1893) – en roman med social realism. No País dos Ianques (1894) – baserad på hans resa till USA. Tentação (1896) – hans sista fullbordade roman.
Källor
Kategori:HBTQ-relaterade författare Kategori:Personer från Ceará Kategori:Brasilianska författare Kategori:Portugisiskspråkiga författare