Lore Feldberg-Eber, född Feldberg den 4 maj 1895 i Hamburg, död 27 september 1966 i London, var en tysk bildkonstnär. Hon räknas som en av Hamburgs mest betydelsefulla konstnärer före andra världskriget.

Biografi

Utbildning Vid 19 års ålder påbörjade Feldberg-Eber sin konstnärliga utbildning vid Gerda Koppels målarskola i Hamburg. Hennes lärare var Franz Nölken, Friedrich Ahlers-Hestermann och Paul Kayser. Både Nölken och Ahlers-Hestermann hade vistats i Paris och hämtat inspiration från den moderna franska konstscenen. Hon fick avgörande impulser för sitt eget måleri från Paul Cézannes och Pierre-Auguste Renoirs konst. År 1917 flyttade hon till München för att studera vid Skolan för fri och tillämpad konst under Karl Caspar och Hans Hofmann. Därefter tillbringade hon ytterligare två år i Berlin hos konstnären Dora Hitz som drev en målarskola för kvinnor.

Karriär Från 1919/20 arbetade Lore Feldberg som frilansande målare i Hamburg. Redan samma år som Hamburger Sezession grundades i 1919 gick hon med i konstnärsföreningen. Hennes tidigare lärare Ahlers-Hestermann var en av grundarna. Hon blev också medlem i två andra yrkesorganisationer: Tyska konstnärsförbundet och Hamburgische Künstlerschaft.

År 1921 gifte sig Feldberg med hamburgerköpmannen Moritz Eber. För många kvinnliga konstnärer under denna tid innebar äktenskap slutet på den yrkesmässiga banan men så var inte fallet för Lore Feldberg-Eber.

Förutom sitt måleri arbetade Feldberg-Eber även som konstkritiker och skrev 1923 i tidskriften Kunst und Künstler om en utställning i Paris med verk "från David till Picasso".

Feldberg-Eber vann erkännande inom Hamburgs konstscen med sina landskap, stilleben och porträtt, vars relation till senimpressionismen är tydlig. Samtida kritiker berömde koncentrationen och stilens förfining helt oberoende av aktuella strömningar eller "ismer". Således lyckades Feldberg-Eber utveckla sin egen uttrycksform inom postimpressionismen. Detta resulterade i harmoniska kompositioner sammansatta av enkla motiv. Penseldragen varierade i styrka. Medan de i vissa verk dominerade förgrunden brett och tydligt synligt användes de i andra målningar mer återhållsamt.

År 1926 blev Feldberg-Eber medlem i Altonaer Künstlerverein och i slutet av 1920-talet i GEDOK (Gemeinschaft deutscher und österreichischer Künstlerinnen), som grundades av Ida Dehmel. miniatyr|Atelierhus Eber, design av Karl Schneider Moritz Eber stödde hennes yrkesverksamhet. Han gav den hamburgske arkitekten Karl Schneider i uppdrag att bygga ett eget ateljéhus åt Feldberg-Eber 1927 på Mörikestraße 24. Ateljéhuset var en viktig mötesplats för konstnärer och musiker och blev efter 1933 samlingsplats för konstnärskolleger och vänner från den då upplösta Hamburger Sezession. Här träffades bland andra Friedrich Ahlers-Hestermann, Paul Kayser, Alma del Banco, Willem Grimm, Kurt Löwengard, Erich Hartmann och Ivo Hauptmann för att rita modell tillsammans.

Utställningar Lore Feldberg-Eber deltog i många utställningar i Hamburg och Berlin. Hon ställde regelbundet ut med Hamburger Sezession där hon redan 1929 uppmärksammades som den fjärde bland föreningens framstående kvinnliga målare. Hamburgische Correspondent berömde särskilt hennes "Gartenbild" för dess "underbara stramhet och slutenhet" och placerade henne vid sidan av etablerade konstnärinnor som Dorothea Maetzel-Johannsen, Alma del Banco och Gretchen Wohlwill.

Hennes verk visades även i Berlin bland annat 1930 på Galerie I. Casper vid Lützowufer, där hon ställde ut tillsammans med Kurt Badt. Vid årsutställningen 1931 på Kunstverein berömde kritikerna hennes målning "Blütenbaum" som en "uppfriskande målerisk prestation". Hamburger Fremdenblatt framhöll henne som en av de framstående konstnärinnorna vid sidan av etablerade sezessionsmedlemmar som Fritz Kronenberg, Paul Kayser och Willem Grimm.

Förföljelse och emigration Efter nazisternas maktövertagande 1933 försämrades situationen dramatiskt för judiska konstnärer i Tyskland. Hamburger Sezession upplöstes och judiska konstnärer uteslöts från yrkesförbund och hindrades alltmer i sitt arbete. Förföljelsen drabbade även familjeföretaget; i maj 1938 tvångssåldes modevaruhuset "Gebrüder Feldberg" på Mönckebergstraße genom "arisering". Varuhuset hade tillhört hennes far Emil Daniel Feldberg och dennes bror Selig.

Till Cambridge emigrerade familjen 1938, där Feldberg-Ebers bror Wilhelm Feldberg var verksam som neurofysiolog vid universitetet och hjälpte dem med flykten. Feldberg-Eber var tvungen att lämna hela sitt konstnärliga livsverk i Blankensee. Två år senare i augusti 1940 fråntog NS-regimen familjen deras tyska medborgarskap. Från hennes övergivna ateljé i Blankenese beslagtog Gestapo 1943 hundratals av hennes målningar, akvareller och teckningar. Bara genom en slump kunde ett fåtal räddas.

I England gav Feldberg-Eber tysklektioner för att bidra till familjens försörjning. Hennes make Moritz Eber internerades i tre år.

Liv i exil, senare år Feldberg-Eber återupptog sin konstnärliga verksamhet redan under kriget. Så tidigt som 1944 deltog hon i en utställning arrangerad av Freie Deutsche Kulturbund under beskydd av Artists International Association, där hennes verk visades tillsammans med Oskar Kokoschka, Fred Uhlman och andra framstående exilkonstnärer. En kritiker från den tyskspråkiga Londonveckan "Die Zeitung" framhöll henne som en av de "anmärkningsvärda" tyska konstnärinnorna i exil och konstaterade att de tyska bildkonstnärernas tekniska standard hade hållits "oförminskad hög" även i exilen.

Först efter andra världskrigets slut intensifierade Feldberg-Eber sin konstnärliga verksamhet igen. Hon knöt kontakt med andra flyktade Hamburgkonstnärer – Erich Kahn, Maria Wolff-Elkan och de tidigare sezessionisterna Paul Henle samt Hilde Hamann och Paul Hamann. Hon anslöt sig dock inte till någon konstnärsorganisation och gjorde annars få försök att återfå den berömmelse hon haft i Hamburg före kriget.

Efter kriget fick Moritz Eber tillbaka huset men sålde allt. Ateljéhuset självt användes senare av en handelsträdgård. Byggnaden tjänade en tid som lokaler för Blankenesekonstnärerna Volker Heydorn och Fritz Husmann, men ströks slutligen från fornminnesförteckningen på grund av byggnadsförändringar och revs 1995 för att ge plats åt en massiv nybyggnad. miniatyr|Feldbergs grav, Ohlsdorfs judiska begravningsplatsen (Ilandkoppel) Feldberg-Eber dog den 27 september 1966 i London. I Hamburg finns ett minnesmärke på den judiska begravningsplatsen Ilandkoppel vid familjegravväggen "Feldberg", A 10-725, som påminner om Eleonore Eber född Feldberg.

Verk i offentliga samlingar

Altona-museet, Hamburg Gottorf slott Judiska museet Rendsburg

Referenser

Vidare läsning Maike Bruhns: Feldberg-Eber, Lore. I: Hamburg Biography . Volym 5, Göttingen 2010, sid. 114 f. Maike Bruhns: Konst i kris . Volym 2. Dölling och Galitz, Hamburg 2001, , s. 121–124 Ina Lorenz, Jörg Berkemann: Hamburg-judarna i naziststaten 1933 till 1938/39 . Wallstein Verlag, Göttingen 2016. Friederike Weimar: Hamburgsecessionen 1919–1933. Historia och konstnärslexikon . Verlag Atelier im Bauernhaus, Fischerhude 2003, , s. 84–85

Kategori:Kvinnor Kategori:Avlidna 1966 Kategori:Födda 1895 Kategori:Tyska målare under 1900-talet Kategori:Personer från Hamburg