miniatyr|Ursprungsbilden som i manipulerad form användes på betänkandets publikation. miniatyr|Illustration ur Johan Turis Muittalus sámid birra. En bok om lapparnas liv, en del av Sveriges kulturkanon.
Sveriges kulturkanon, egentligen En kulturkanon för Sverige, SOU 2025:92, är en av Tidöpartierna initierad statlig offentlig utredning som tog fram en kulturkanon. Den består av en lista på över 100 svenska verk i tio områden, fördelade inom kategorierna konstarter och samhälle. De är sedan 2025 officiellt utsedda som särskilt betydelsefulla delar av Sveriges kulturarv. Projektet har beskrivits som en av Regeringen Kristerssons största kulturpolitiska frågor. Såväl arbetsprocess som slutresultat har kritiserats och varit föremål för livlig debatt.
Bakgrund Redan 1991 initierade det litterära magasinet Tidningen Boken det så kallade Världsbiblioteket, vilket var en lista på de 100 bästa böckerna i världen. Listan togs fram genom ett röstningsförfarande av medlemmar i Svenska Akademien, Svenska Deckarakademin, bibliotekarier, författare och andra. Ungefär en tredjedel av böckerna var från Sverige.
Under valrörelsen 2006 i Sverige föreslog Cecilia Wikström (Folkpartiet, nuvarande Liberalerna) att Sverige borde ha en litterär kanon, exempelvis framtagen av Skolverket eller Svenska Akademien.
Den som var först att lägga en motion i riksdagen om en kulturkanon var Sverigedemokraternas Mattias Karlsson, som gjorde detta redan i oktober 2010, en vecka efter att partiet för första gången kommit in i riksdagen.Arne Larsson (2026-03-13) "", Göteorgs-Posten, läst 2026-03-14 Vid tiden fick förslaget inget gehör bland övriga partier. SD fortsatte dock att lägga förslag om en kulturkanon.
När riksdagspartierna tillfrågades om saken 2022 var Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna positivt inställda till en kulturkanon, Moderaterna tveksamma och övriga partier negativa. I Tidöavtalet från oktober 2022 gavs beskedet att en nationell kulturkanon skulle tas fram av externa expertkommittéer, liksom att olika läslistor skulle tas fram anpassade för olika årskurser i grundskolan och gymnasiet, med både svenska och internationella verk.
Uppdraget miniatyr|Lars Trägårdh ledde kommittén "En kulturkanon för Sverige" 2023–2025 Regeringen beslutade 21 december 2023 om direktiv till en kommitté som ska ta fram en svensk kulturkanon, och utsåg då även professorn och historikern Lars Trägårdh till ordförande i kommittén.
Utöver Trägårdh bestod kommittén vid arbetets avslut av Gunilla Kindstrand, PJ Anders Linder, Helene Biller, Eric Arborén Åström, Felicia Gaumont Skaarud och Björn Östbring. Expertgruppen för "konstarterna" bestod av Karin Helander (teatervetare), Björn Linnell (litteraturvetare), Mattias Lundberg (musikvetare), Svante Nordin (idéhistoriker), Torsten Pettersson (litteraturvetare) och Karin Sidén (konstvetare), medan expertgruppen för "samhälle" innefattade Inga-Britt Ahlenius (civilekonom), Hans-Gunnar Axberger (jurist), Katarina Barrling (statsvetare), Henrik Berggren (historiker), Bengt Kristensson Uggla (filosof) och Daniel Waldenström (ekonomihistoriker).
Kommittén, som antog namnet "En kulturkanon för Sverige", beslutade att kanon skulle omfatta de två kategorierna konstarter (bestående av områdena litteratur, bild & form, musik, film & scenkonst samt lärdom & sakprosa) och samhälle (med områdena lag & rätt, religion, ekonomi, uppfinningar samt offentlighet). Totalt skulle kulturkanon omfatta 100 verk, vilka skulle tas fram av två expertgrupper, en för vardera av de två kategorierna. Experterna fick i uppdrag att för varje område välja ut tio verk "av hög kvalitet som har gjort bestående intryck och blivit viktiga referenspunkter i svensk kultur och tradition" (Inom området litteratur specificerades det även att nio verk skulle vara prosa, och det tionde en "antologi" med tio verk ur den svenska lyrikenSOU 2025:92 En kulturkanon för Sverige s. 115). Utöver det skulle både verk skapade av män och kvinnor ingå, och verken måste vara minst 50 år gamla, vilket i praktiken kom att innebära att 1975 blev det senast möjliga tillkomståret för ett verk.SOU 2025:92 En kulturkanon för Sverige s. 115
I januari 2025 lanserade regeringskansliet en hemsida för att presentera kulturkanonkommitténs arbete, kulturkanon.se. Här gavs även allmänheten möjlighet att nominera verk.
Resultatet Uppdraget redovisades den 2 september 2025 i form av utredningen SOU 2025:92 En kulturkanon för Sverige. I utredningen presenteras inte bara en förteckning över verk som ska ingå utan också hur denna ska spridas och förvaltas på sikt. Om denna verksförteckning säger utredningen bl.a.: En utgångspunkt är att verken som ingår i kulturkanonen inte ska betraktas som slutstationer, utan snarare som avgångshallar, eller just fönster, för vidare utforskning.
Verk som ingår i Sveriges kulturkanon Område Verk Angiven upphovsperson Datering Litteratur Det går an 1839 Giftas 1884 Gösta Berlings saga 1891 Muittalus sámid birra. En bok om lapparnas liv 1910 Kallocain 1940 Pippi Långstrump 1945 Utvandrarna 1949 Katitzi 1969 Den vedervärdige mannen från Säffle och Per Wahlöö 1971 "Skulle jag sörja då vore jag tokot" ur Helicons blomster 1688 "Drick ur ditt glas" ur Fredmans epistlar 1790 "Några ord till min kära dotter, i fall jag hade någon" 1798 "Vän, i förödelsens stund" 1826 "Triumf att finnas till..." ur Septemberlyran 1918 "Det är vackrast när det skymmer" ur Kaos 1919 "Stjärnorna kvittar det lika" ur En döddansares visor 1930 "Eufori" ur Färjesång 1941 "Den halvfärdiga himlen" ur Den halvfärdiga himlen 1963 "Äktenskapsfrågan I–II" ur Husfrid 1963 Bild och form Kalkmåleri i Härkeberga kyrka Albertus Pictor 1480-talet Gripsholms slott med statens porträttsamling och Fredrik Nussdorffer 1537/1822 Självporträtt med allegorier 1691 Kungliga slottet och Carl Hårleman 1771 Nordisk sommarkväll 1900 Lilla Hyttnäs, Sundborn och Karin Larsson 1889–1912 Målningarna till templet 1906–1915 Tomtebobarnen 1910 Stockholms stadshus 1923 Sitting... Six months later, version A 1962 Musik Drottningholmsmusiken 1744 Sjung med oss mamma, första häftet 1892 Midsommarvaka, Svensk Rapsodi nr. 1 för stor orkester, op. 19 1903 Gärdebylåten, Polska efter Pekkos Per och Vispolska efter Hjort Anders 1900-talets början Flyttningssång och Till kåtan och hemmet och Frida Johansson 1914/1915 Calle Schewens vals och Möte i monsunen 1931/1935 Förklädd gud, op. 24 1940 Aniara 1959 Jazz på svenska 1963 Symfoni nr. 7 1967 Film och scenkonst Drottningholms slottsteater 1766 Lejonets unge på Sundsvalls teater 1897 Ett drömspel 1902 Körkarlen 1921 Gullregn med kupletten "Den ökända hästen från Troja" 1940 Fröken Julie 1950 Det sjunde inseglet 1957 Dom kallar oss mods och Jan Lindqvist 1968 Fars lille påg , efter Franz Arnold och Ernst Bach 1975 Medeas barn på Unga Klara och Per Lysander 1975 Lärdom och sakprosa Heliga Birgittas uppenbarelser 1370 (cirka) Historia om de nordiska folken Olaus Magnus 1555 Christinas självbiografi 1670-talet Lappländsk resa 1732 Drömboken 1744 Fädernas gudasaga 1887 Svenska folkets underbara öden 1913–1939 Barnets århundrade 1900 Kris i befolkningsfrågan och Gunnar Myrdal 1944 Vägmärken 1963 Lag och rätt Magnus Erikssons landslag Magnus Eriksson 1350 (cirka) 1734 års lag Sveriges riksdag 1734 1766 års tryckfrihetsförordning Sveriges riksdag 1766 Offentlighetsprincipen Sveriges riksdag 1766 1809 års regeringsform Sveriges riksdag 1809 Rättegångsbalken Sveriges riksdag 1948 Europakonventionen Europarådet 1950 Brottsbalken Sveriges riksdag 1965 1974 års regeringsform Sveriges riksdag 1974 Allemansrätten Religion Husaby kyrka 1000-talet Vadstena kloster 1384 Horologium Mirabile Lundense med flera 1423 Malmöpsalmboken Christiern Pedersen 1533 Gustav Vasas bibel Olaus Petri, Laurentius Petri, Laurentius Andreæ med flera 1541 Konventikelplakatet Sveriges riksdag 1726 Marstrands synagoga 1782 O store Gud 1885 Kyrkomötets beslut att öppna prästämbetet för både män och kvinnor Kyrkomötet 1958 Nattvardsgästerna 1963 Ekonomi Falu koppargruva 1400 (cirka) Riksbanken Sveriges riksdag 1668 Storskiftet 1749 Näringsfrihetsförordningen 1864 Industrilandskapet i Norrköping , Carl Theodor Glosemeyer, Karl Flodin, Knut Pihlström, Werner Northun med flera 1850–1920 Harsprånget i Lule älv Sveriges riksdag 1900 Folkpensionsreformen Sveriges riksdag 1913 Saltsjöbadsavtalet LO och SAF 1938 Ikea Älmhult 1958 Särbeskattning av makar Sveriges riksdag 1971 Uppfinningar Luft- och eldmaskin 1728 Systema naturae 1735 Tabellkommissionen 1756 Kakelugnen och Carl Johan Cronstedt 1767 Justitieombudsmannen och bondeståndet 1809 Göta kanal 1852 Nobelpriset 1901 Det sfäriska kullagret 1906 Viggen Saab 1967 Pappaledigheten Sveriges riksdag 1974 Offentlighet Gustavianum Gustav II Adolf och Olof Rudbeck den äldre 1622–1625 1634 års regeringsform 1634 Lappkodicillen Svenska och norska staten 1751 Svenska Akademiens ordbok Gustav III 1786 Läsebok för folkskolan och Norstedts förlag 1868 Riksdagshuset och Aron Johansson 1897–1905 Brunnsviks folkhögskola 1906 Vasaloppet och IFK Mora 1922 Per Albin Hanssons folkhemstal 1928 Radiohuset och Sune Lindström 1962 Kommentarer
Galleri
Kostnader Kommitténs arbete har haft en budget på cirka 8 miljoner kronor per år för 2024 och 2025.https://www.svb.se/tt-nyhet/sa-mycket-kostar-kulturkanon/4332746 Enligt utredningskommitténs förslag planeras även en stiftelse med grundkapital på 150 miljoner kronor, finansierat ur Allmänna arvsfonden.https://omni.se/170-miljoner-foreslas-for-att-sprida-kulturkanon/a/3MvJOd Från statens kulturbudget vill man avsätta 60 miljoner kronor under 2026–2028 för att stödja spridning via länsmuseer och andra regionala kulturarvsaktörer. Andra planerade kostnader gäller 5 000 tryckta exemplar av kulturkanon-material till en kostnad av 500 000 kronor, en tillfällig webbplats under tre år som kostar på 2 miljoner kronor och en permanent kanonutställning planerad på Nordiska museet, vars kostnader ännu inte är specificerade.https://www.gp.se/kultur-noje/noje-kultur/kulturkanon-foreslas-fa-kosta-170-miljoner.deda5ba0-58d1-59db-a115-e48335327b9e
Det fortsatta arbetet Efter att rapporten redovisades skickades utredningen ut på remiss, där kulturkanons föreslagna användningsområden stod i fokus. Själva listan, det vill säga de verk som omfattas, kommer inte att bli föremål för ytterligare utredning eller justeringar. Remisstiden avslutades den 7 januari 2026. Många remissinstanser var kritiska. Allmänna arvsfonden pekar på att det krävs lagändringar för att deras medel ska kunna användas till en stiftelse. Ingen proposition kring kulturkanon är planerad innan valet 2026.Alexandra Carlsson Tenitskaja (2026-03-13) Regeringens prestigeprojekt lagt på is – prioriteras inte, Göteborgs-Posten, läst 2023-03-14
Fotografiet på framsidan av Kulturkanon Som illustration till kulturkanon valde man ett svartvitt fotografi från Jubileumsutställningen i Göteborg 1923. Bilden föreställer en man sittande i mitten av ett enormt kullager, och som i sin hand håller ett litet kullager. Enligt kanonförfattarna föreställer bilden kullagrets uppfinnare Sven Wingquist, men detta visade sig inte stämma.https://www.gp.se/livsstil/varldens-gang/vem-ar-den-hemlige-goteborgaren-i-sveriges-kulturkanon.fbbc6481-e7cf-4fb1-9382-389e5c7cc4e8 Mannen på bilden är istället industriarbetare Konrad Österströmhttps://www.gp.se/livsstil/varldens-gang/det-var-tur-att-det-inte-var-sven-wingquist-pa-bilden.be174899-1fc3-45f6-afeb-c669865e1567, som vid tiden för fotografiet tillhörde SKF:s så kallade veteraner.Sfären: tidning för SKF-folk (1924) "SKF veteraner", Fjärde årg., sid:9 Utöver detta var bilden även manipulerat, då den spegelvänts och SKF:s logotyp hade retuscherats bort.
Kritik Kanonkommitténs arbete har bland annat kritiserats för kulturkanons innehåll, dess politiska användbarhet, och kostnaderna för framtagandet.