Grön tillväxt

Grön tillväxt är ett begrepp inom ekonomisk teori, som används för att beskriva typer av ekonomisk tillväxt som är miljömässigt hållbara.

Terminologi Grön tillväxt och relaterade koncept härrör från observationen att ekonomisk tillväxt under de senaste 250 åren till stor del har kommit på bekostnad av den miljö som ekonomisk verksamhet är beroende av. Begreppet grön tillväxt förutsätter att ekonomisk tillväxt och utveckling kan fortsätta samtidigt som tillhörande negativa effekter på miljön, inklusive klimatförändringar, minskar – eller medan den naturliga miljön fortsätter att tillhandahålla ekosystemtjänster.”Green growth and sustainable development”. OECD. Läst 22 april 2024

Historik Medan de relaterade begreppen grön tillväxt, cirkulär ekonomi och utveckling med låga koldioxidutsläpp har fått ökande internationell uppmärksamhet de senaste åren, går debatten om växande miljöförstöring inför ekonomisk tillväxt flera decennier tillbaka i tiden. Det diskuterades till exempel i 1972 års rapport Tillväxtens gränser framtagen av Romklubben. Den därav följande förståelsen av behovet av en hållbar utveckling stod i fokus för 1987 års rapport Vår gemensamma framtid och Förenta nationernas konferens om miljö och utveckling 1992 i Rio de Janeiro.

Mått En vanlig mått som används för att mäta resursanvändningen i ekonomier är inhemsk materialkonsumtion (domestic material consumption, DMC). Europeiska unionen använder till exempel DMC för att mäta sin resurseffektivitet. Baserat på denna måttenhet har det hävdats att vissa utvecklade länder har uppnått relativ eller till och med absolut frikoppling av materialanvändning från ekonomisk tillväxt. DMC tar dock inte hänsyn till förändringar i resursanvändning som följer av globala leveranskedjor, vilket är anledningen till att en annan föreslagen mått är materialavtryck (material footprint, MF). MF syftar till att omfatta resursanvändningen från början av en produktionskedja till dess slut, det vill säga från där råmaterial utvinns till där produkten eller tjänsten konsumeras. Forskning baserad på MF visar att resursanvändningen kan öka i likhet med BNP för flera länder, till exempel för EU-27 eller medlemsländerna i OECD.

Organisatoriska insatser för grön tillväxt IEA – År 2020 publicerade Internationella energirådet (IEA) en strategi för en "Clean Energy New Deal", som starkt har drivits av verkställande direktören Fatih Birol.

IMF – År 2020 uppmanade Kristalina Georgieva, chef för Internationella valutafonden (IMF), regeringar att investera krislån i gröna sektorer, avskaffa subventioner för fossila bränslen och införa koldioxidskatt.

UNESCAP – År 2012 publicerade FN:s ekonomiska och sociala kommission för Asien och Stillahavsområdet (UNESCAP) Low Carbon Green Growth Roadmap for Asia and the Pacific för att utforska möjligheterna som en lågkolvätebaserad grön tillväxt erbjuder regionen. Färdplanen beskriver fem spår för att driva den ekonomiska systemförändring som krävs för att eftersträva lågkolvätebaserad grön tillväxt som en ny ekonomisk utvecklingsväg.

OECD – År 2011 publicerade Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) en strategi för grön tillväxt. År 2012 publicerade de även en rapport om grön tillväxt och utvecklingsländer.

UNEP – År 2008 ledde FN:s miljöprogram (UNEP) initiativet Green Economy Initiative.

Världsbanken – År 2012 publicerade Världsbanken rapporten Inclusive Green Growth: The Pathway to Sustainable Development.

International Chamber of Commerce (ICC) – År 2010 lanserade ICC den unika globala arbetsgruppen Task Force on Green Economy, vilket resulterade i Green Economy Roadmap, en vägledning för näringsliv, beslutsfattare och samhälle som publicerades 2012.ICC Green Economy Taskforce ICC Green Economy Roadmap

Organisationer som ägnar sig åt grön tillväxt Global Green Growth Institute – Grundat 2010 av Sydkoreas president Lee Myung-bak, startade GGGI först som en tankesmedja samma år och omvandlades senare till en internationell organisation baserad på en traktat vid Rio+20-konferensen i Brasilien 2012.

Green Growth Knowledge Platform – I januari 2012 undertecknade Global Green Growth Institute, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), FN:s miljöprogram (UNEP) och Världsbanken ett samförståndsavtal för att formellt lansera Green Growth Knowledge Platform (GGKP).2012 Annual Conference | Green Growth Knowledge Platform GGKP:s uppdrag är att stärka och utvidga insatser för att identifiera och hantera stora kunskapsluckor inom teorin och praktiken kring grön tillväxt samt att hjälpa länder att utforma och implementera policyer för att gå mot en grön ekonomi.Pages - About - Green Growth Knowledge Platform

Nationella planer för grön tillväxt

Kina – Sedan åtminstone 2006, i och med det elfte femårsplanen, har Kina varit engagerat i att uppnå en grön ekonomi.China’s progress towards green growth Under de senaste åren har utsläppstillväxten avsevärt bromsats, vilket kan tillskrivas striktare miljöregleringar och omfattande gröna investeringar – inklusive satsningar på förnybar energi och infrastruktur för elfordon. Kinas nationella system för handel med utsläppsrätter (ETS), som ska införas inom elproduktionssektorn år 2020, förväntas underlätta övergången till renare energi. För att prissignalerna ska vara effektiva krävs dock att elproducenter konkurrerar på lika villkor, vilket möjliggör för mer effektiva och mindre förorenande aktörer att handla fritt och utöka sina marknadsandelar – något som ännu inte varit fallet år 2020. Kina har även betydande påverkan på implementeringen av miljöteknik i Asien genom sitt initiativ Belt and Road Initiative International Green Development Coalition. EU – År 2010 antog Europeiska unionen strategin Europe 2020 för ”smart, hållbar och inkluderande tillväxt” under tioårsperioden 2010–2020. År 2019 lanserades Europeiska gröna given (European Green Deal) som ”Europas nya tillväxtstrategi”, med målet att göra kontinentens ekonomi hållbar. Företag i Östeuropa ligger för närvarande efter sina sydeuropeiska motsvarigheter när det gäller den genomsnittliga kvaliteten på deras gröna ledningspraxis – särskilt vad gäller specificerade mål för energiförbrukning och utsläpp. Storbritannien – Grön tillväxt förespråkades starkt under 2020 av Storbritanniens kommitté för klimatförändringar (Committee on Climate Change). Sverige – Grön tillväxt är nyckeln till att rädda klimatet. Sydkorea – Grön tillväxt diskuteras i nationalförsamlingen under 2020. USA – President Barack Obama tog flera initiativ för att främja grön tillväxt. Han anser att investeringar i framtiden inte bara kommer att minska beroendet av utländska energikällor, utan också skapa arbetstillfällen och en "ren energiekonomi". Obama hade som mål att installera 10 gigawatt förnybara energiprojekt till år 2020, fördubbla produktionen av vind- och solenergi till år 2025 samt att utveckla sådana politiska riktlinjer som skulle bidra till att forma landets gröna ekonomi. En rapport från 2014 av Center for American Progress kvantifierade de investeringsnivåer som krävs för att USA ska uppnå grön tillväxt och samtidigt möta de utsläppsminskningar som specificerats av den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC). År 2019 introducerade demokratiska medlemmar i kongressen resolutionen om Green New Deal för att skapa ett ramverk för framtida statliga program. Japan – År 2021 föreslog Japans ministerium för ekonomi, handel och industri (METI) planen "Green Growth Strategy Through Achieving Carbon Neutrality in 2050", med målet att uppnå koldioxidneutralitet till år 2050. Strategin identifierar 14 tillväxtsektorer, vilka delas in i tre huvudkategorier: energirelaterade industrier, transport- och tillverkningsrelaterade industrier, samt hem- och kontorsrelaterade industrier. Vidare inrättades inom ramen för strategin en Green Innovation Fund på 2 biljoner yen (motsvarande 18,2 miljarder USD), vars syfte är att finansiera forskning, utveckling och samhällelig implementering. Fonden är även avsedd att uppmuntra privata företag att investera i forskning och utveckling för grön tillväxt.

Krav för grön tillväxt Energikällor som uppfyller kraven för grön tillväxt måste motsvara kriterierna för effektiv användning av naturresurser, överkomliga kostnader, tillgänglighet, förebyggande av miljöförstöring, låga hälsoeffekter samt hög energisäkerhet. Förnybara energikällor, inklusive kärnkraft, ökar alternativen för energiförsörjning för nuvarande och framtida generationer och uppfyller kraven för hållbar utveckling. Även om sol-, vind- och kärnenergi i stort sett inte har några negativa effekter på miljön vid elproduktion, är avfall och utsläpp kopplade till utvinning av material, tillverkning och byggnation. Sammantaget utgör alla förnybara energikällor en grundläggande del av en nations strategi för grön tillväxt. Kärnkraft, vindkraft och solenergi kan alla vara fördelaktiga och användas tillsammans för att bekämpa klimatförändringarna och påbörja den gröna tillväxten.

Stöd I en representativ undersökning av spanska medborgare fann Drews och van den Bergh (2016) att en majoritet ansåg att ekonomisk tillväxt och miljömässig hållbarhet var förenliga, medan ungefär en tredjedel föredrog att antingen bortse från ekonomisk tillväxt som politiskt mål eller att stoppa den helt.

Drews och Van den Bergh undersökte också forskarnas åsikter om ekonomisk tillväxt kontra miljön. Respondenterna var akademiker som publicerat forskning om sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljömässig hållbarhet, hämtade från en tvärvetenskaplig grupp av ekonomer, miljösocialvetare och miljönaturvetare, utvalda baserat på deras publikationer i ledande granskade tidskrifter. Mindre än 1% förespråkade att driva ekonomisk tillväxt oavsett miljöpåverkan, 42% stödde uppfattningen att tillväxt kan göras förenlig med miljömässig hållbarhet, 31% föredrog att bortse från ekonomisk tillväxt som politiskt mål, och 17% förespråkade att stoppa ekonomisk tillväxt helt.

En analys från Energy & Climate Intelligence Unit visar att 92 procent av världens BNP och 89 procent av de globala utsläppen kommer från ekonomier där ekonomisk tillväxt har frikopplats från utsläpp, antingen relativt eller absolut. Detta är en ökning från 77 procent för båda under decenniet före Parisavtalet (2006–2015). Mellan 2015 och 2023 uppnådde länder som tillsammans står för mer än 46 procent av världens BNP absolut frikoppling, vilket innebär att deras ekonomier växte samtidigt som koldioxidutsläppen minskade i absoluta tal. Motsvarande andel var drygt 38 procent under perioden före Parisavtalet. Antalet länder som uppnådde absolut frikoppling ökade från 32 före Parisavtalet till 43 efter, medan antalet länder med relativ frikoppling ökade från 35 till 40. Absolut frikoppling är särskilt vanlig i avancerade ekonomier, även när hänsyn tas till utsläpp som är förknippade med importerade varor.

Makroekonomiska analyser har också utforskat de potentiella tillväxteffekterna av klimatpolitik. Analys från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) föreslog att ambitiös klimatpolitik kan ha positiva effekter på långsiktig ekonomisk produktion genom ökad investering, innovation och förbättrad energieffektivitet.Organisation for Economic Co-operation and Development (2017). Investing in Climate, Investing in Growth. OECD Publishing. doi:10.1787/9789264273528-en.

Acemoglu, Aghion, Bursztyn och Hemous utvecklade en modell som visar att miljöpolicys kan styra teknologisk förändring mot renare teknologier, vilket stödjer hållbar ekonomisk tillväxt samtidigt som utsläppen minskar.Acemoglu, Daron; Aghion, Philippe; Bursztyn, Leonardo; Hemous, David (2012). "The Environment and Directed Technical Change". American Economic Review. 102 (1): 131–166. doi:10.1257/aer.102.1.131.