Josef I (ty. Joseph I.), född 26 juli 1678, död 17 april 1711, var tysk-romersk kejsare från 1705 fram till sin död.
Biografi Josef I var äldste son till Leopold I och Eleonora av Pfalz-Neuburg och bror till Karl VI.
Redan som barn var han livlig och full av energi, till skillnad från faderns passiva personlighet. Efter att ha utnämnts till romersk kung 1690 utövade Josef ett betydande inflytande på den österrikiska politiken. Josef försökte under denna period tränga tillbaka de gamla rådgivarna och stärka den av honom högt skattade Eugen av Savojens ställning.
Han drog sig tillbaka som spansk tronföljdskandidat 1703 och allierade sig med britterna under det spanska tronföljdskriget mot Ludvig XIV av Frankrike.
Under sin korta regering utvecklade Josef en energisk verksamhet och försökte på alla sätt utnyttja Eugen av Savojens lysande militära segrar. Han hävdade kejsarens makt såväl inom Tyskland som mot påven, men visade Ungern ett visst tillmötesgående, vilket banade väg för freden.
Han slöt 1707 ett fördrag i Altranstädt med Karl XII av Sverige, som gav protestanterna i Schlesien större trosfrihet, men som också förhindrade att Sverige gick in i kriget på Frankrikes sida.
Josef avled i smittkoppor 1711. Hans plötsliga död gjorde hans bror Karl, som var spansk tronpretendent, till tysk-romersk kejsare. Hans bortgång skapade därmed en ny diplomatisk situation, vilken beredde väg för freden i Utrecht 1713.
Familj Josef gifte sig 1699 med Wilhelmina Amalia av Braunschweig-Lüneburg.
Barn: Maria Josefa (1699–1757; gift med Fredrik August II av Sachsen) Leopold Josef (1700–1701) Maria Amalia (1701–1756; gift med Karl Albert av Bayern)
Antavla
Utmärkelser
Referenser
Noter
Externa länkar
Kategori:Tysk-romerska kejsare Kategori:Huset Habsburg Kategori:Österrikes regenter Kategori:Män Kategori:Födda 1678 Kategori:Avlidna 1711 Kategori:Riddare av Spanska Gyllene skinnets orden