Almost in Love är ett samlingsalbum och det 41:a albumet av den amerikanske sångaren och musikern Elvis Presley. Det gavs ut av RCA Records på dess budgetetikett RCA Camden (CAS 2440) i stereo i oktober 1970. Det var det fjärde budgetalbumet med Elvis Presley som gavs ut på Camden-etiketten och det första av tre Camden-album (de andra var C'mon Everybody och I Got Lucky) som tillgängliggjorde låtar som tidigare, med något undantag, funnits utgivna på endast singel- eller EP-skivor.
Undantaget på detta album och samtidigt den äldsta låten var "Long Legged Girl", som hade spelats in i juni 1966 och utöver att ges ut på singel också hade släppts på albumet Double Trouble. Endast "Stay Away, Joe" hade aldrig utkommit på singel, och eftersom den tidigare samma år redan hade släppts på albumet Let's Be Friends kom den sannolikt med av misstag i stället för "Stay Away". I senare utgåvor kom den att ersättas av "Stay Away". Med på albumet finns också Jerry Reeds rocklåt "U.S. Male" samt "A Little Less Conversation" och "Rubberneckin'". Dessa båda sistnämnda nådde genom remixar nya framgångar i början av 2000-talet och "A Little Less Conversation" kom att toppa listorna i 26 länder, däribland i Storbritannien under fyra veckor.
Albumet nådde plats 65 på Billboards popalbumlista i USA och samma placering på den konkurrerande Cashbox-listan. Placeringarna påverkades av att albumet var en budgetutgåva som såldes till ungefär halva priset av en vanlig LP, och att listorna vid denna tid baserades på omsättningen i dollar, inte på antalet sålda exemplar. I Storbritannien nådde det 38:e plats på UK Albums Chart. Det certifierades guld och platina den 6 januari 2004 av Recording Industry Association of America (RIAA) för en försäljning av en miljon exemplar i USA.
Bakgrund miniatyr|Byggnad 17 vid RCA Victors anläggning i Camden, även kallad "The Nipper Building". Tidigare använd för produktion av RCA Victor-skivor. Camden-etiketten I december 1969 upprättades ett kontrakt mellan Elvis manager, överste Tom Parker, och den ansvarige på skivbolaget RCA om att fyra plus eventuellt ytterligare två album av Elvis skulle ges ut på RCA:s budgetmärke Camden. Efter att kontraktet förlängts kom sammanlagt 10 Camden-skivor med Elvislåtar att ges ut (se Camden-utgivningarna). Redan innan kontraktet undertecknades hade Elvis Sings Flaming Star (mars 1969) utkommit som det första albumet på Camden-etiketten. Därefter följde Let's Be Friends (april 1970), en nyutgåva av Elvis' Christmas Album (augusti 1970) och, som fjärde album i november 1970, Almost In Love. Med tanke på Elvis Presleys stora framgångar vid denna tid, när han åter hade börjat skapa musik som rönte stort intresse, kunde man tänka sig att hans manager Tom Parker skulle ha motsatt sig denna typ av skivutgivning. Den riskerade att mätta marknaden, något Parker under Elvis karriär normalt hade undvikit. Men enligt villkoren i avtalet med RCA inbringade dessa budgetalbum som gavs ut utöver de årligen avtalade albumen, extra pengar utanför kontraktsvillkoren till såväl Elvis som Parker.
Albumets innehåll och ursprung Almost in Love består till största delen av singlar som inte hade givits ut på album tidigare och som huvudsakligen hade spelats in 1968 och 1969. De flesta låtarna hade förekommit i Elvis filmer. Till skillnad från den tidigare Camden-utgåvan Let's Be Friends, innehåller Almost in Love några förhållandevis framgångsrika hitlåtar. Bland dessa märks Jerry Reed-låten "U.S. Male", som nådde plats 28 på Billboard Hot 100-listan, och "A Little Less Conversation" från soundtracket till Live a Little, Love a Little. Den hade bara måttlig framgång när den gavs ut som singel, men kom att bli en världshit år 2002 när den mixades om och gavs ut på nytt.
"Rubberneckin'" hade spelats in under American Sound-sessionen 1969 och inkluderats i Elvis sista spelfilm, Change of Habit. Den släpptes som B-sida till den framgångsrika "Don't Cry Daddy" och fick även den ett andra liv via en remix år 2003, då den nådde topp-tio-placeringar i flera länder. Ytterligare en låt hade spelats in i American Sound, nämligen "My Little Friend". Den hade tidigare utkommit på singel som B-sida till "Kentucky Rain" (#16) i februari 1970.
Albumet innehåller tre låtar skrivna av Mac Davis och Billy Strange. Utöver tidigare nämnda "A Little Less Conversation" också rocklåten "Clean Up Your Own Backyard", från filmen The Trouble with Girls (1969), samt titellåten "Charro", från västernfilmen Charro!. Den lätt funkiga "Edge of Reality" var också från filmen Live a Little, Love a Little (1968) och hade sent 1968 släppts som B-sida till "If I Can Dream".
Albumets äldsta låt var den rockiga "Long Legged Girl (With the Short Dress On)", inspelad i juni 1966 för filmen och albumet Double Trouble (1967), en låt som också hade utkommit på singel i april 1967 och som dessutom var den enda låt i samlingen som tidigare varit tillgänglig på LP. Titelspåret "Almost in Love", var den tredje låten från Live a Little, Love a Little.
Den enda låt på albumet som tidigare inte hade släppts på singel var "Stay Away, Joe" från filmen med samma namn. Även om "Stay Away, Joe" (tagning 17 av filmversionen), i likhet med "A Little Less Conversation" (tagning 10), var en annan version än den som tidigare utkommit, kom den sannolikt med på albumet av misstag. Den hade nämligen redan släppts på albumet Let's Be Friends tidigare samma år. När RCA återutgav Almost in Love 1973 ersattes den med "Stay Away", från samma film, en låt som tidigare aldrig hade varit tillgänglig på ett album.
Komposition, stil och texter Double Trouble (1967) miniatyr|Reklamaffisch för singeln "Long Legged Girl" och "That's Someone You Never Forget". "Long Legged Girl (With the Short Dress On)", skriven av John Leslie McFarland och Winfield Scott, var albumets äldsta låt. Den spelades in i juni 1966 för filmen Double Trouble, och hade tidigare givits ut både som singel, tillsammans med "That's Someone You Never Forget", och på soundtrackalbumet Double Trouble.
Stay Away, Joe (1968) och tillhörande studiosession "Stay Away, Joe" var filmen Stay Away, Joes titelspår. Den spelades in med övriga låtar till filmen den 1 oktober 1967 och ingen av de inspelade låtarna avsågs tillräckligt slagkraftig för att ges ut på singel. Därför ordnades en inspelning i efterhand för att spela in en singel från filmen, och det blev låten "Stay Away". Trots att "Stay Away, Joe" redan hade givits ut på Camden-albumet Let's Be Friends togs den med i en alternativ version också på Almost in Love, sannolikt av misstag, och vid nästa albumutgåva ersattes den av "Stay Away". Medan singelversionen av "Stay Away, Joe" var tagning två av de två inspelningar som gjordes för skivutgivning – sammanfogad med ett separat instrumentalt intro och försedd med ett nytt sångspår pålagt av Elvis samma dag – var versionen på Almost in Love tagning 17 av filmversionen och densamma som också användes i filmen.
"Stay Away" spelades in i RCA:s studio B i Nashville, Tennessee, under en kombinerad soundtrack- och studiosession den 15–16 januari 1968. Inget soundtrack skulle släppas från filmen Stay Away, Joe. Men för att marknadsföra den ansågs det ändå behövas en låt som kunde spelas över förtexterna och ges ut på singel. Denna studiosession tillkom för att spela in två nya spår till Stay Away, Joe samt ytterligare material för skivbolaget RCA. Elvis hade tidigare uttryckt önskemål om att spela in den engelska folkvisan "Greensleeves", och för att kringgå upphovsrätten gav Freddy Bienstock på musikförlaget Hill & Range Sid Tepper och Roy C. Bennett i uppdrag att skriva en ny text till "Greensleeves". Denna nya låt med titeln "Evergreen" var planerad att spelas in under den så kallade "Guitar Man"-sessionen fyra månader tidigare i september 1967, vilket dock inte skedde. När nya låtar behövdes till inspelningarna i januari vände sig Freddy Bienstock på nytt till Tepper och Bennett och gav dem i uppdrag att skriva ännu en ny text till "Greensleeves" – som han visste att Elvis tyckte om – en text som passade bättre i filmen. Det blev "Stay Away".
Inspelningen av "Stay Away" tog sin början på kvällen den 16 januari efter att "Goin' Home", den andra låten med filmen i åtanke, hade spelats in under föregående dygn. Låten prövades först i ett lägre tempo, som dock inte fungerade. Man valde då ett mer upptempoarrangemang som gav den en mer countryfärgad prägel, även om den egentligen inte gick snabbare. Grundpulsen i låten var oförändrad och Elvis sjöng fortsatt i samma tempo och med styrka i refrängen, men kompets rytmiska utformning gav låten en tydlig dubbeltempokänsla.
Tom Parker uppfyllde sitt löfte till filmbolaget MGM om att stödja filmens lansering, och "Stay Away" släpptes därför i februari 1968 på singel som B-sida till "U.S. Male". Den nådde plats 67 på Billboard Hot 100 i USA.
"U.S. Male", av Jerry Reed, spelades in som nästa och sista låt under sessionen, på morgonen den 17 januari 1968. På inspelningarna medverkade den vanliga gruppen av Nashville-musiker, däribland gitarristen Scotty Moore, trummisen D. J. Fontana och sånggruppen The Jordanaires, vilka alla varit med Elvis Presley från tidigt i hans karriär. Detta blev sista gången som de deltog i en studioinspelning med honom. Singeln som följde blev också den sista ordinarie Elvis-singeln där någon av dem medverkade. Dessutom var Jerry Reed ännu en gång med på gitarr. Han hade spelat en framträdande roll i inspelningen av Chuck Berrys "Too Much Monkey Business" föregående dag. När vid denna tid soundtrackinspelningarna var klara och Elvis inte tyckte att det fanns något mer bra nytt material att spela in, föreslog gitarristen Chip Young att man skulle spela in Jerry Reeds "U.S. Male".
"U.S. Male" är en aggressiv rock'n'roll-låt med funkig attityd. Jerry Reeds särpräglade gitarrspel är utmärkande på samma sätt som tidigare på hans "Guitar Man". Den var det enda rimliga valet för nästa singel, och den utkom med "Stay Away" som B-sida den 27 februari 1968. "U.S. Male" fick nästan all uppmärksamhet, och nådde plats 28 på singellistan i USA. Det var Elvis tredje starka rock'n'roll-singel i rad och de positiva förändringarna började uppmärksammas. Det blev hans första topp 30-hit sedan 1966 års "Frankie and Johnny", med en försäljning som var den bästa sedan 1965 års "I'm Yours".
Live A Little, Love A Little (1968)
"Edge of Reality", av Bill Giant, Bernie Baum och Florence Kaye, spelades in som den andra låten efter "Wonderful World" i Western Recorders Studio 1 i Hollywood, Kalifornien, den 7 mars 1968 för filmen Live a Little, Love a Little. Billy Strange var arrangör och producent för inspelningarna, och han tog inte bara med sig en ny grupp musiker till studion utan ordnade också med en orkester med bleckblås och stråkar. Balladen förekommer i en drömlik sekvens i filmen, och inspelningen var, genom sin omfattande orkestrala produktion typisk för 1960-talets Los Angeles, ett uttryck som av olika skribenter beskrivits som delvis hotfullt, funkigt samt lätt psykedeliskt och drömskt. Den täta orkestreringen innebar att även Elvis sånginsats behövde bli starkare och kraftfullare.
"Edge of Reality" gavs ut på singel som B-sida till "If I Can Dream" den 29 oktober 1968. Medan "If I Can Dream" nådde plats 12 på Billboard Hot 100 i USA, tog sig "Edge of Reality" inte in på listan. I Australien var det dock "Edge of Reality" som placerade sig högst, med en andraplats.
miniatyr|Mac Davis (2010), som skrev tre av låtarna på albumet, "A Little Less Conversation", "Clean Up Your Own Backyard" och "Charro".