Att räkna är att beskriva ett antal med ett motsvarande naturligt tal. Att räkna förknippas ofta med att fastställa och uttrycka ett antal språkligt med hjälp av till exempel räkneord eller siffror. Räknande utgör grunden för beräkningar i aritmetik och annan matematik.
Olika räknemetoder som används i vardagen är till exempel huvudräkning, fingerräkning och överslagsräkning.
Barns lärande Barn börjar lära sig räkna i förskoleåldern. Vanligen börjar barn med att lära sig talserien från ett och uppåt som en räkneramsa, utan att egentligen förstå talens kardinalitet,Fuson, K.C. (1988). Children's counting and concepts of number. New York: Springer–Verlag. för att senare förstå ordens betydelse och koppla samman dem med ett visst antal.Le Corre, M., & Carey, S. (2007). One, two, three, four, nothing more: An investigation of the conceptual sources of the verbal counting principles. Cognition, 105, 395–438.Le Corre, M., Van de Walle, G., Brannon, E. M., Carey, S. (2006). Re-visiting the competence/performance debate in the acquisition of the counting principles. Cognitive Psychology, 52(2), 130–169.
Barn med Downs syndrom har vanligen mycket svårt att förstå talens betydelse, även om de kan lära sig talserien utantill som en räkneramsa.
Exklusiv och inklusiv räkning Det har historiskt funnits två sätt att räkna antal utgående från något befintligt. Detta har ibland lett till missförstånd. När den julianska kalendern skulle införas med skottår vart fjärde år så tolkades detta inklusivt med resultat att de första skottåren istället infördes vart tredje år.
Exklusiv räkning Detta är det vanliga sättet att idag räkna antalet tillkomna objekt. Vid exklusiv räkning exkluderar man de objekt som redan finns, och associerar talet 1 med det första nya objektet, talet 2 med det andra nya objektet, osv. Med detta räknesätt kommer en onsdag alltid sju dagar efter föregående onsdag.
Inklusiv räkning Inklusiv räkning var vanligt förekommande i historisk tid. Vid inklusiv räkning utgår man från det sista existerande objektet och associerar talet 1 med det. Det första nya objektet associeras med talet 2 och så vidare. Med detta räknesätt kommer en onsdag alltid åtta dagar efter föregående onsdag. Rester av inklusiv räkning lever kvar inom vissa områden: Inklusiv räkning används för att namnge musikaliska intervall, där en prim innebär en skillnad på 0 tonsteg, en sekund 1 tonsteg med mera. Det gamla inklusiva uttrycket "åtta dagar måndag" motsvarar vårt moderna exklusiva uttryck "sju dagar efter måndag". Pingsten har sitt namn efter grekiskans pentekosté ('50:e dagen [efter påsk]'), trots att påskdagen och pingstdagen åtskiljs av exakt sju veckor (= 49 dagar). I franskan används än idag ordet quinzaine ('femtontal') som benämning för en två veckor lång period.
Källor
Externa länkar
Kategori:Aritmetik
ca:Comptar