Internationella reaktioner mot Ryssland i samband med den rysk-ukrainska konflikten har bland annat inneburit sanktioner av olika slag. Rysslands agerande gentemot Ukraina har alltsedan år 2014, då Ryssland annekterade Krim-halvön och meddelade att man stödde utbrytarrepublikerna Donetsk och Lugansk/Luhansk, lett till ekonomiska och diplomatiska reaktioner från inte minst ett antal västländer. FN:s generalförsamling röstade igenom en resolution, och Rysslands fortsatta närvaro i Ukraina har lett till fortsatta sanktioner. År 2022 ledde Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina till olika former av sanktioner från mellanstatliga samarbetsorgan som EU, Nato och OECD men också från länder i olika allianser, företag och kultur- och idrottsvärlden.
Bakgrund
I slutet av 2013 utbröt en politisk och militär konflikt mellan Ryssland och Ukraina. Konflikten har skapat en orosstämning över stora delar av världen och Ryssland har sedan dess kritiserats för sina ageranden i samband med denna.
Grunden till konfliktens upptrappning var Ukrainas politiska omorienteringen från Ryssland mot Väst som blev ett faktum i februari 2014. Strax efter etablerades en utbrytarregim på Krim, med ryskt stöd, i syfte att området skulle bli en del av Ryssland. I mars 2014 fick så den ryska presidenten Vladmir Putin dumans tillåtelse att "skydda ryska medborgares säkerhet på halvön såväl som i övriga Ukraina". Detta ledde till stark kritik från EU, Nato och USA. Den 16 mars 2014 genomfördes en omröstning på Krim angående vilken statstillhörighet territoriet skulle komma att ha. Det officiella omröstningsresultatet var att 96,8 procent hade röstat för Krims anslutande till Ryssland, en uppgift som blvit allmänt ifrågasatt.
Annekteringen skedde utan vidare diskussioner i Rysslands dumaoch trots en FN-resolution som antogs den 27 mars 2014 som tydligt motsatte sig denna unilaterala process. Enligt Rysslands president Vladimir Putin var annekteringen nödvändig för att skydda ryska medborgare och modersmålstalare på Krim och i sydöstra Ukraina. Krisen intensifierade de etniska klyftorna. Samtidigt stärkte Ryska federationen sin militära närvaro på Krim, i strid med gällande avtal. Den ryska svartahavsflottan blockerade i början av mars 2014 Kertjsundet, som utgör den enda infarten till Azovska sjön. Rysk militär fortsatte sedan med övertagande av ukrainska militäranläggningar på halvön, liksom ukrainska örlogsfartyg.
Samtidigt och strax efter den ryska annekteringen av Krim pågick strider i länen Donetsk och Luhansk i östra Ukraina där separatister utropade dessa områden till folkrepubliker.
Åren 2014 och 2015 gjordes försök att trappa ner den spända situationen mellan Ryssland och Ukraina vilket resulterade i Minskavtalen. Av avtalen framgick att vapenstillestånd skulle råda samt att utbrytarregionerna Donetsk och Luhansk skulle få viss autonomi. Ukraina och Ryssland har dock haft olika syn på vad avtalen innebär.
Presidentvalet i Belarus den 9 augusti 2020 överskuggades av valfusk, protester och fängslanden av oppositionspolitiker. Detta ledde till att Belarus isolerades av västländerna och Belarus drevs mot Ryssland. Den 3 november 2021 skrev FOI att "Belarus (håller) på att förlora sina möjligheter att hävda sin egen suveränitet och utrikespolitiska manöverutrymme."
Den 10 februari 2022 inledde Ryssland och Belarus en gemensam militärövning i Belarus, nära den ukrainska gränsen, som enligt Natos uppskattning bland annat omfattade 30 000 ryska soldater. Övningen beräknades pågå under 10 dagar.
Ryska trupper fanns den 16 mars 2022 kvar i Belarus och Belarus har kommit att användas som en av utgångspunkterna för Rysslands invasion i Ukraina.
Den 28 februari 2022 uttryckte representanter för det amerikanska försvaret oro för att även Belarus skulle gå in i Ukraina med sin militär och således bli en aktiv part i kriget, detta förutom att Belarus upplåtit sitt territorium till ryska styrkor. Det var samma dag som Belarus meddelade att man tillåter Ryssland att förvara kärnvapen på belarusisk mark.
Relationer med omvärlden Ryssland Rysslands relation med EU var under en tid relativt god. Ryssland beskrevs som en strategisk partner och samarbete skedde bland annat i samband med kärnteknikavtalet med Iran, Israel- och Palestina konflikten. Ryssland beskrevs också som en viktig handelspartner fram till år 2019 då Europaparlamentet tog avstånd från Ryssland med anledning av den pågående konflikten med Ukraina.
Rysslands gradvis försämrade relationer till omvärlden accentuerades i februari 2022 i och med den inledda ryska invasionen. Denna ledde till fördömanden från stora delar av världen och många länder införde omfattande sanktioner mot Ryssland.
Belarus Även Belarus har haft ett samarbete med västvärlden. Till exempel har ett samarbete funnits med Nato sedan år 1992 som sedan utvecklats över tid fram till år 2018. Samarbetet med EU har dock varit problematiskt och Belarus har varit ålagda restriktioner sedan år 2004.
Reaktioner Omvärlden har reagerat kraftigt på Rysslands hot mot säkerhetsordningen. Redan i samband med den ryska annekteringen av Krim-halvön år 2014 införde USA, EU och andra länder sanktioner mot Ryssland. De breda sanktionerna mot Ryssland har haft syftet att avskräcka landet samt skada den ryska ekonomin och förtroendet för Rysslands president Vladimir Putin. Nya sanktioner infördes också under år 2015. Sanktionerna var målinriktade för att få effekt och inriktades primärt mot den ryska ledningen och därefter infördes sanktioner mot Krim-halvön för att göra annekteringen ekonomiskt kännbar för Ryssland, innan det slutligen infördes finansiella sanktioner mot större ryska företag och banker. Ukraina har också mottagit visst militärt stöd, i huvudsak i form av försvarsmateriel.
De sanktioner som EU och USA införde mot Ryssland år 2014 i form av importstopp från Krim-halvön och sanktioner mot enskilda individer och företag beräknas ha minskat Rysslands BNP med 2,4 % fram till år 2017.
Ryssland har svarat med att utöka sin valutareserv, minska användningen och beroendet av amerikanska dollar, stabilisera statsfinanserna, minska importberoendet från väst genom importsubstitution från Asien samt minska behovet av utländska investerare. Dessutom har Ryssland infört motsanktioner mot EU bland annat på livsmedel.
Generellt gäller att sanktioner blir mindre effektiva ju längre de används eftersom aktörerna som drabbas av sanktionerna tenderar att anpassa sig till de omständigheter som råder. Dessutom har Ryssland gjort en ansträngning efter de sanktioner som lades i mitten av 2010-talet. Detta för att bättre kunna stå emot internationella sanktioner. Det finns således en risk att sanktionerna som läggs under år 2022 inte får avsedd effekt.
EU, USA, Storbritannien och Kanada införde efter Rysslands invasion av Ukraina sanktioner mot Rysslands finans-, energi- och transportsektorer, däribland överflygningsförbud för ryska flygbolag. Svenskt Näringsliv skrev efter att nya sanktionerna under början av 2022 införts att "Den nya verkligheten innebär att handel med Ryssland i princip är omöjlig" och "Det går knappt att föra in eller ut varor från och till Ryssland. Ovanpå de brutna flygförbindelserna så har containerfartygen slutat angöra ryska hamnar, vilket kanske är ännu viktigare".
FN FN:s generalförsamling FN:s generalförsamling röstade i början av mars 2022, på ett extraordinärt insatt möte, med överväldigande majoritet för att fördöma den ryska invasionen. Endast fem länder röstade emot – diktaturerna Ryssland, Syrien, Nordkorea, Belarus och Eritrea. Senare, den 7 april 2022 röstade församlingen för att utesluta Ryssland från FN:s råd för mänskliga rättigheter (UNHRC) I omröstningen röstade 93 länder för uteslutning och 24 länder emot, däribland Ryssland, Kina, Kuba, Nordkorea, Iran och Syrien. 58 länder avstod från att rösta. Det var den tredje resolutionen om Ukraina sedan Rysslands invasion den 24 februari.
FN:s säkerhetsråd Den 25 februari 2022 höll FN:s säkerhetsråd en omröstning om att anta en resolution som skulle tvinga Ryssland att dra tillbaka sina trupper från Ukraina. I omröstningen använde Ryssland sitt veto för att resolutionen inte skulle antas. 11 av 15 länder röstade för antagandet och 3 länder, Kina, Indien och Förenade Arabemiraten, lade ner sina röster.
FN:s råd för mänskliga rättigheter Den 4 mars 2022 antog FN:s råd för mänskliga rättigheter en resolution om att inrätta en kommission för att utreda våldet i samband med Rysslands militära attack mot Ukraina.
Internationella brottmålsdomstolen Efter Rysslands invasion lät chefsåklagaren vid den internationella brottmålsdomstolen (ICC) den 28 februari 2022 meddela att han har för avsikt att gå vidare med en begäran om att påbörja en undersökning om eventuella krigsförbrytelser. Insamling av bevis hade påbörjats. Enligt rapporter till FN har Ryssland bland annat använt klusterbomber i kriget.
OECD Efter annekteringen av Krim har Rysslands ansökan om medlemskap i OECD pausats av OECD. Den 24 februari 2022 fördömde OECD den ryska invasionen och beslutade att avsluta den ryska ansökan till OECD som pausats redan år 2014. Dessutom skulle OECD:s kontor Moskva stängas liksom att ryska företrädare förbjöds att delta på möten i OECD:s organ. Det meddelades även alla utbetalningar till Ryssland i olika projekt skulle stoppas. Dessutom skulle visst stöd utgå för att stötta den demokratiskt valda regeringen i Ukraina.
EU EU-kommissionen Den 26 februari 2022 fattade EU beslut om sanktioner mot både Ryssland och Belarus. Efter beslutet fanns det 877 personer på listan över individer med sanktioner kopplade till Rysslands invasion av Ukraina. Sanktionerna omfattade bland annat inreseförbud i EU och frysta tillgångar i EU. Därtill kom även begränsningar för visumansökan för till exempel ryska diplomater. Det tillkom också sanktioner mot finanssektorn, energisektorn och ett handelsembargo. Dessutom hade EU beslutat att inte bidra till Rysslands medlemskap i WTO. Även Belarus drabbades av ökade sanktioner. Per den 29 september 2022 hade listan över individer med sanktioner kopplade till Rysslands invasion av Ukraina utökats till att omfatta personer.
Enligt Svenska Dagbladet meddelade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen den 1 mars 2022 att EU kommer att finansiera vapen till Ukraina och dessutom stänga av de ryska nyhetsmedierna RT och Sputnik från att sända inom EU. Den 4 mars meddelade sedan kommissionen att man avbryter samtliga program som var planerade i samarbete med Ryssland och Belarus, samt att man stoppar betalningar till dessa två länder motsvarande 178 miljoner euro till Ryssland samt 257 miljoner euro till Belarus.
Den 11 mars 2022 presenterade von der Leyen ett nytt sanktionspaket som infördes i samarbete med G7-länderna. Sanktionerna skulle omfatta handel, tillträde till marknader, medlemskap i internationella finansinstitutioner, tillgång till kryptovalutor, export av lyxvaror samt stål- och energisektorn. Samtidigt meddelades att runt 40 länder hade infört sanktioner mot Ryssland med anledning av invasionen.
Europeiska rådet Den 24 februari beslutade Europeiska rådet att fördöma den ryska attacken på Ukraina samtidigt som man fattade beslut om sanktioner mot Rysslands finanssektor, energi- och transportsektorer samt produkter med dubbla användningsområden. Man införde även restriktioner kring exportkontroll och exportfinansiering och viseringspolitik samtidigt som ytterligare ryska personer uppfördes på listan över individer som omfattas av sanktioner, och nya kriterier för uppförande på denna lista infördes.