Skråväsendet i Göteborg, Skråväsendet i Göteborg utvecklades enligt följande kronologiska ordning:
Bagare - skråordning utfärdad 30 maj 1648. Karduansmakare och Läderberedare - "Karduansberederiämbetet" är omtalat redan på 1640-talet och fick sin skråordning 1650. Snickare - skråordningen fastställdes den 19 februari 1650. Skomakare - fick sin skråordning den 19 februari 1650, men hade sedan Göteborgs grundläggning (1621) varit sammanslutna i ett skråämbete. Smed - det äldre smedsämbetet, som omfattade grov-, klen- och knivsmeder samt svärdfejare, sporrmakare, bössmakare, urmakare, hovslagare och kopparslagare, fick sin skråordning 31 maj 1652. Ur detta ämbete bröt sig hov- och grovsmeder ur 1708 och bildade eget gille. Tunnbindare - fick sin skråordning den 26 september 1670. Slaktare - gör 1667 en framställning om att få bilda ett ämbete som skydd för det intrång man ansåg att bönderna gjorde genom att själva införa kött till staden. Skråordningen fastställdes den 5 juli 1672 Murare - fick sin skråordning den 8 maj 1673. Körsnär - tre stycken "buntmakare" begärde hos magistraten 1674 att få skråordning, vilket enligt sigillstämpeln beviljades samma år. Hattmakare - skråordningen beslutades om 1681. Lin- och Drällvävare - år 1665 begärde fem linvävare i Göteborg att få ett eget ämbete, vilket på nytt framfördes 1675. Den 4 juli 1681 beslutades om skråordning för ämbetet. Guldsmed - ämbetet tillkom 1690, då skråordningen stadfästes. Mätare - "Mätare ordning J Giötheborg 1676" antogs av magistraten 1692, och en instruktion för mätarna fastställdes 1695. Handskmakare - troligen tillkommen 1697, efter skrålådans datering. Målare - den 23 april 1702 upprättades ett målarämbete i Göteborg. Svarvare- och Blockmakare - dessa yrken slog sig samman 1707 till ett ämbete. Sadelmakare - Remsnidare och Sadelmakare i Sverige hade en gemensam skråordning från 1 maj 1636, och fram till 1710 hörde de göteborgska yrkesutövarna dit, då de samma år fick magistratens tillstånd att upprätta ett eget gille. Bokbindare - bildade eget skrå i Göteborg 1748, innan dess lydde man under Stockholm. Kopparslagare - år 1748 uppmanades kopparslagarna i Göteborg att förena sig i ett ämbete, vilket också skedde samma år. Tenngjutare - först löd man under kann- och grytgjutarna i Stockholm, och 1671 bildades ett ej godkänt ämbete i Göteborg. Först 1748 skapades på magistratens uppmaning ett gille. Kruk- och Kakelugnsmakare, bildade ämbete 1761. Vagnmakare - ett ämbete fanns i staden 1773, men löd förmodligen då under Stockholm. År 1791 bildades ett eget gesällskap. Tapetserare - år 1831 i sigillet är troligen årtalet för eget ämbete.
Källor De Göteborgska hantverksämbetenas reliker, Sven T. Kjellberg, Göteborgs Museum, Elanders Boktryckeri, Göteborg 1931 Noter
Kategori:Arbetslivsorganisation Kategori:Göteborgs historia Kategori:Sveriges ekonomiska historia Kategori:Hantverksyrken