Kantonsystemet (1760–1842) var ett system som Kina använde för att kontrollera sin utrikeshandel, som med detta koncentrerades till Kanton, den största hamnstaden i södra Kina och den första handelsstationen tillsammans med Macau. Handeln stod på tre ben: Kina – Indien, Kina – Sydostasien och Kina – Europa. Den kinesiska regeringen utfärdade monopol till vissa handelsbolag i Kanton mot höga skatter. Europeiska handelskompanier efterfrågade kryddor, silke, te och keramik och fick bara handla från faktorier i Kanton och ingen i fartygens besättningar fick ha någon kontakt med andra kineser. Kineserna var inte intresserade av europeiska varor och accepterade i början endast silvermynt.”Canton system”. Britannica.com. Läst 6 juni 2020.
Storbritannien var inte nöjd med kantonsystemet. Britterna upptäckte att vissa kinesiska handelsmän var intresserade i opium som användes som medicin. Därför uppmanades bönder i Bengalen att odla opiumvallmo som sedan Brittiska Ostindiska Kompaniet transporterade till Kanton.”Skrupelfria britter svepte in Kina i opiumdimma”. Läst 5 maj 2020.
Kantonsystemet var kvar till och med opiumkrigen. Efter fördragen i Tianjin 1858 tvingades Kina att öppna flera hamnar.
Referenser
Noter
Vidare läsning
Kategori:Kina under 1800-talet Kategori:Kinas ekonomiska historia