Diwang shiji (traditionell kinesiska: 帝王世紀; förenklad kinesiska: 帝王世纪; pinyin: Dìwáng Shìjì) är ett kinesiskt historiskt verk sammanställt av lärden Huangfu Mi (皇甫謐; förenklad kinesiska: 皇甫谧; Huángfǔ Mì, 215–282) under 200-talet, under Västra Jin-dynastin. Verket behandlar kinesisk historia från de kosmologiska och mytologiska berättelserna om forntiden till slutet av Cao Wei (220–265), med särskilt fokus på härskarnas succession, dynastiska genealogier och kronologi.

Diwang shiji var ursprungligen ordnat i tio juan, vilket anges i de bibliografiska avdelningarna i Sui shu (隋書) och Jiu Tang shu (舊唐書). Huangfu Mi sammanställde verket med utgångspunkt i tidigare klassiska och historiska källor. Enligt senare redogörelser ansåg han att tidigare historieverk, däribland Sima Qians Shiji och Hanshu, inte gav en tillräckligt fullständig framställning av den äldsta historien. Diwang shiji utvidgade därför framställningen med bland annat genealogiskt, kronologiskt och geografiskt material samt uppgifter om lokala härskare, huvudstäder, odlad mark och befolkning.

Verket upphörde senare att cirkulera som en fullständig sammanhängande text, men en betydande del av innehållet fortsatte att överföras genom citat i senare historiska verk, encyklopedier, klassiska kommentarer, geografiska arbeten och andra skrifter. Dessa spridda textpartier samlades och sammanställdes vid upprepade tillfällen av senare kinesiska forskare. Den viktigaste moderna kinesiska sammanställningen är Xu Zongyuans (徐宗元) Diwang shiji jicun (帝王世紀輯存), utgiven av Zhonghua Shuju 1964.

Innehåll och tillkomst Diwang shiji behandlar kinesisk historia från de kosmologiska och legendariska berättelserna om den tidigaste forntiden fram till Cao Wei-perioden. De inledande delarna omfattar bland annat Fuxi, Shennong, Gula kejsaren, Zhuanxu, kejsar Ku, Yao och Shun. Därefter följer Yu den store och Xia, Shang, Zhou, Qin, Västra och Östra Han samt Wei.

Verket kombinerar dynastisk historia med genealogiskt, kronologiskt och geografiskt material. Det innehåller även uppgifter om bland annat huvudstäder och ortnamn, astronomiska indelningar, odlad mark, hushåll och befolkning. Modern forskning har också betonat att Diwang shiji bör förstås som en del av Huangfu Mis bredare lärda verksamhet och hans arbete med att sammanställa och ordna äldre texttraditioner..

I den engelska utgåvan från 2026 uppmärksammas dessutom verkets betydelse för den kinesiska medicinens historia, särskilt de traditioner som knyts till tidiga kulturhjältar, läkekonst, materia medica och akupunktur.

Textöverföring och senare sammanställningar Diwang shiji upphörde senare att cirkulera som ett fullständigt sammanhängande verk, men stora delar av innehållet bevarades genom citat i senare historiska verk, encyklopedier, klassiska kommentarer, geografiska arbeten och andra sammanställningar. Dessa textpartier samlades vid flera tillfällen av senare forskare. Senare forskning har även uppmärksammat textvittnen som bevarats i Japan.

Parallellt med den kinesiska överföringen bevarades material ur Diwang shiji även i Japan. Textvittnen och parallella citat finns bland annat i Wamyō ruijūshō (和名類聚抄), Guketsu getenshō (弘決外典鈔), Genpishō betsuroku (元秘抄別録) och Nenchū gyōji hishō (年中行事秘抄). Dessa japanska källor bevarar i vissa fall samma traditioner som de kinesiska citatkällorna, men kan också innehålla alternativa läsarter eller material som inte återfinns i de huvudsakliga kinesiska textvittnena.

Arbetet med att samla material ur Diwang shiji utvecklades successivt inom den kinesiska textkritiska traditionen. Bland de forskare som före Xu Zongyuan arbetade med sådana sammanställningar fanns Tao Zongyi (陶宗儀), Wang Mo (王謨), Zhang Shu (張澍), Zang Yong (臧庸), Song Xiangfeng (宋翔鳳), Gu Guanguang (顧觀光) och Qian Baotang (錢保塘). Xu beskrev själv sin utgåva som en fortsättning på denna äldre tradition snarare än som en enskild återupptäckt av ett förlorat manuskript.

Xu Zongyuans Diwang shiji jicun (帝王世紀輯存), utgiven av Zhonghua Shuju 1964, blev den viktigaste moderna kinesiska sammanställningen av texten. Xu jämförde parallella citat, registrerade variantläsningar, identifierade ofullständiga passager och skilde mellan själva Diwang shiji-texten och senare kommentarer. Han beskrev arbetet som ytterligare “insamling, komplettering och korrigering” (搜集補正, sōují bǔzhèng).

Modern forskning

Kinesisk forskning Den moderna kinesiska forskningen om Diwang shiji är framför allt förknippad med Xu Zongyuan (徐宗元, 1918–1970). Hans Diwang shiji jicun (帝王世紀輯存), utgiven av Zhonghua Shuju 1964, byggde vidare på en äldre kinesisk tradition av att samla bevarade citat ur verket. Xu jämförde parallella textvittnen, registrerade varianter och kompletterade eller korrigerade tidigare sammanställningar där källmaterialet medgav det.

Tyskspråkig forskning År 1999 slutförde Monique Nagel-Angermann en doktorsavhandling om Diwang shiji vid universitetet i Münster. Studien behandlade Huangfu Mi, verkets textöverföring och citatkällor samt bland annat kronologi, geografi, demografi och historiografi. Avhandlingen innehöll även en tysk översättning av texten.

Engelskspråkig forskning År 2026 publicerade Alexander Cárdenas Chronicle of Emperors and Kings (Diwang Shiji 帝王世紀), en engelsk översättning och studie av verket. Utgåvan använder Xu Zongyuans text som huvudsaklig kinesisk grund men kontrollerar åter många passager mot de ursprungliga citerande källorna och jämför dem med ytterligare digitaliserade utgåvor och parallella textvittnen. Den redaktionella apparaten redovisar fall där Xu Zongyuans läsningar och kommentarer bekräftas, kompletteras eller ifrågasätts. Utgåvan införlivar även japanska textvittnen och ägnar särskild uppmärksamhet åt verkets material om den kinesiska medicinens historia.

Alternativa namn Krönikan benämns även med en rad olika alternativa namn såsom Huangwang shiji (), Diwang shijia (), Diwang shishuo (), Huangfu Mi ji (), Diwang daiji () eller Diwangji (). De två sista benämningarna har uppkommit för att undvika att undvika att använda tecknet "世" som ingår kejsar Tang Taizongs personnamn (Li Shimin 李世民).

Referenser Noter

Kategori:Kinas historia Kategori:Kinesisk litteratur Kategori:WP:Projekt Kina