Saclateni eller Zeta Aurigae (ζ Aurigae, förkortat Zeta Aur, ζ Aur) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna belägen i den västra delen av stjärnbilden Kusken. Den har en genomsnittlig kombinerad skenbar magnitud på 3,75Kiyokawa, M. (1967), "Photoelectric Observation of Zeta Aurigae during the 1963-64 Eclipse", Publications of the Astronomical Society of Japan, 19: 209, Bibcode:1967PASJ...19..209K. och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 4,2van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752 , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357. mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 790 ljusår (ca 240 parsek) från solen.
Nomenklatur Beteckningarna för de två stjärnorna Zeta Aurigae A och B härleder sig från konventionen som används av Washington Multiplicity Catalog (WMC) för multipelstjärnor, och har antagits av International Astronomical Union (IAU).Hessman, F. V.; Dhillon, V. S.; Winget, D. E.; Schreiber, M. R.; Horne, K.; Marsh, T. R.; Guenther, E.; Schwope, A.; Heber, U. (2010). "On the naming convention used for multiple star systems and extrasolar planets". arXiv:1012.0707 [astro-ph.SR].
Zeta Aurigae har de traditionella namnen Haedus I (även Hoedus) och Sadatoni (mera sällan Saclateni). Det var en av de två haedina (latin:"ungarna") till geten Capella, den andra är Haedus II, Eta Aurigae. Namnet Sadatoni kommer från det arabiska الساعد الثاني som-sā c id aθ-θānī, "den andra armen (av vagnen)". Det sällsynta traditionella namnet Azaleh delas (i form Hassaleh ) med Jota Aurigae."Al Kab". stars.astro.illinois.edu. Hämtad 2017-02-02. IAU organiserade år 2016 en arbetsgrupp på stjärnnamn (WGSN)"IAU Working Group on Star Names (WGSN)". Hämtad 22 maj 2016. med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN fastställde namnen Saclateni för komponenten Zeta Aurigae A och Haedus för Eta Aurigae den 30 juni 2017, som nu båda ingår i IAU:s Catalog of Star Names."Naming Stars". IAU.org. Hämtad 16 december 2017.
Egenskaper Primärstjärnan Saclateni A är en orange till röd ljusstark jättestjärna av spektralklass K5 IIShenavrin, V. I.; Taranova, O. G.; Nadzhip, A. E. (January 2011), "Search for and study of hot circumstellar dust envelopes", Astronomy Reports, 55 (1): 31–81, Bibcode:2011ARep...55...31S, doi:10.1134/S1063772911010070.. Den har en massa som är ca 5Hohle, M. M.; Neuhäuser, R.; Schutz, B. F. (April 2010), "Masses and luminosities of O- and B-type stars and red supergiants", Astronomische Nachrichten, 331 (4): 349, arXiv:1003.2335 , Bibcode:2010AN....331..349H, doi:10.1002/asna.200911355. gånger större än solens massa och utsänder från dess fotosfär ca 3 250 gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 3 900McWilliam, Andrew (December 1990), "High-resolution spectroscopic survey of 671 GK giants" (PDF), Astrophysical Journal Supplement Series, 74: 1075–1128, Bibcode:1990ApJS...74.1075M, doi:10.1086/191527. origin: STI K.
Dubbelstjärnan Zeta Aurigae utgör en förmörkelsevariabel med ett omloppsplan som är orienterat nära siktlinjen från jorden. Banans lutning uppskattas till 87,0°.Eaton, Joel A.; Henry, Gregory W.; Odell, Andrew P. (June 2008), "Orbits and Pulsations of the Classical ζ Aurigae Binaries", The Astrophysical Journal, 679 (2): 1490–1498, arXiv:0802.2238 , Bibcode:2008ApJ...679.1490E, doi:10.1086/587452. Som ett resultat förmörkar stjärnorna varandra under varje omlopp, vilket medför att den gemensamma magnituden minskar till +3,99. Paret har en omloppsperiod på 972 dygn (2,66 år) och en excentricitet på 0,4. Följeslagaren, Zeta Aurigae B, är en stjärna i huvudserien av spektralklass B5 V eller B7 V.
Källor
Referenser
Kategori:Stjärnbilden Kusken Kategori:Bayerobjekt Kategori:Orangea ljusstarka jättar Kategori:Dubbelstjärnor Kategori:Algolvariabler Kategori:Flamsteedobjekt Kategori:HR-objekt Kategori:HD-objekt