230px|miniatyr|Pinker i Göttingen 2010
Steven Arthur Pinker, född 18 september 1954 i Montréal, är en kanadensisk forskare verksam inom områdena experimentell psykologi, kognitionsvetenskap, språkvetenskap samt visuell kognition. Han har dessutom skrivit ett flertal kända populärvetenskapliga böcker. Han är professor vid Institutionen för psykologi, Harvard University,Steven Pinker, 2014. Pinkers biografi. Stevenpinker.com, 2014. och är känd för sitt förespråkande för evolutionspsykologi och computational theory of mind.
Pinkers akademiska specialiseringar är visuell kognition och psykolingvistik. Hans experimentella ämnen inkluderar mentala bilder, igenkänning av föremål, visuell uppmärksamhet, barnets språkutveckling, regelbundna och oregelbundna språkfenomen, den neurala grunden till ord och grammatik, samt psykologin underliggande anspelningar ("innuendo") och eufemismer.
Han har publicerat två fackböcker i vilka han framlägger en allmän teori om språkutveckling, och har applicerat teorin till barns förvärv av verb. I de populärvetenskapliga böckerna argumenterar han för att språk är en "instinkt" eller biologisk anpassning som har formats genom naturligt urval. Han har skrivit sju populärvetenskapliga böcker: The Language Instinct (1994), How the Mind Works (1997), Words and Rules (2000), Ett oskrivet blad (The Blank Slate) (2002), The Stuff of Thought (2007), The Better Angels of Our Nature (2011) och Enlightenment Now (2018).
Biografi
Tidigt liv, utbildning och karriär Pinker föddes 1954 i Montréal, Quebec, Kanada som son till föräldrar i den engelsktalande judiska medelklassbefolkningen. Han studerade psykologi vid McGill University, Kanada, och avlade 1976 Filosofie kandidatexamen. Han doktorerade i ämnet experimentell psykologi vid Harvard University, USA, och blev 1979 Filosofie doktor (Ph.D). Han bedrev forskning vid Massachusetts Institute of Technology (MIT), varefter han blev "assistant professor" (ungefär lektor) vid Harvard och sedermera Stanford University.
Från 1982 till 2003, undervisade Pinker vid "Institutionen för hjärn- och kognitionsvetenskaper" ("Department of Brain and Cognitive Sciences") vid MIT, och blev så småningom chef för "Centret för Kognitiv neurovetenskap". Han är sedan 2003 professor i psykologi vid Harvard ("Johnstone Family Professor"). Han var dessutom "Harvard College Professor" 2008 till 2013 som ett erkännande av hans stora engagemang i undervisningen av studenterna. Pinker har även undervisat i egenskap av "visiting professor" vid New College of the Humanities i London.New College of the Humanities, 2013. Professor Steven Pinker continues lecture series , New College of the Humanities, 18 mars 2013.
Pinker utsågs 2004 av Time Magazine till en av de 100 mest inflytelserika vetenskapsmän och tänkare i världen.Robert Wright, 2004. Steven Pinker: How Our Minds Evolved, by Robert Wright. Time Magazine, 26 april 2004. Han utsågs såväl 2005Foreign Policy, 2005. The Prospect/FP Top 100 Public Intellectuals – 2005 List Foreign Policy, 13 oktober 2005. som 2008Prospect, 2009. The Prospect 100 Top Intellectuals – 2008 List Prospect, 2009.Foreign Policy, 2008. The Prospect/FP Top 100 Public Intellectuals – 2008 List Foreign Policy, 14 maj 2008. till en av Top 100 Public Intellectuals av tidskrifterna Prospect och Foreign Policy. Han ansågs av Foreign Policy 2010 och 2011 vara bland de 100 topptänkare i världen.Foreign Policy, 2010. The FP Top 100 Global Thinkers, 2010. Foreign Policy, 29 november 2010.Foreign Policy, 2011. The FP Top 100 Global Thinkers, 2011. Foreign Policy, 28 november 2011. Han har tilldelats ett flertal priser och utmärkelser för sin forskning (se lista nedan), och är hedersdoktor vid fem universitet.
I januari 2005 försvarade Pinker Lawrence Summers, Harvards president, vars kommentarer om en skillnad mellan könen i matematik och vetenskap retade upp en större del av fakulteten. Pinker noterade att Summers kommentarer, korrekt tolkade, utgjorde hypoteser om överlappande statistiska distributioner mellan mäns och kvinnors talanger och intressen, och att sådana hypoteser, i en universitetsmiljö, torde kunna vara föremål för empiriska undersökningar istället för dogmatism och skandalanklagelser.The Harvard Crimson, 2005. PSYCHOANALYSIS Q-and-A: Steven Pinker. The Harvard Crimson, 19 januari 2005.
I maj 2006 tilldelades Pinker Humanist of the Year-priset från American Humanist Association för hans bidrag till allmänhetens förståelse av evolutionen.American Humanist Association, 2006. Steven Pinker, "Humanist of the Year Award", 2006. American Humanist Association, 13 maj 2006.
Pinker har varit redaktionsmedlem i flera vetenskapliga tidskrifter, exempelvis Cognition, Daedalus, och PLOS ONE. Han har varit ledamot i den rådgivande panelen för ett flertal olika institutioner, bland andra: för vetenskaplig forskning (till exempel "the Allen Institute for Brain Science"), för yttrandefrihet (till exempel "the Foundation for Individual Rights in Education"), för popularisering av naturvetenskap (till exempel "the World Science Festival" och "the Committee for Skeptical Inquiry"), för fred (till exempel "the Peace Research Endowment"), samt för sekulär humanism (till exempel "the Freedom from Religion Foundation" och "the Secular Coalition for America"). Sedan 2008 har Pinker varit ordförande för "ordanvändningspanelen" tillhörande den amerikanska ordboken, "American Heritage Dictionary" och han skrev essän om dess användning för den femte upplagan, publicerad 2011.
År 2009 skrev Pinker en blandad recension av den engelsk-kanadensiske journalisten Malcolm Gladwells essäer i tidningen The New York Times, i vilken han kritiserar Gladwells analytiska metoder.Steven Pinker, 2009. Malcolm Gladwell, Eclectic Detective. The New York Times, 15 november 2009. Gladwell publicerade ett genmäle i the Times angående Pinkers kommentarer om betydelsen av IQ för en lärares undervisningsprestation, och genom analogi, den möjliga effekten, om sådan finns, av uttagningsordningen för spelare i ligan för amerikansk fotboll, "National Football League (NFL)" på quarterbackens prestation under säsongens spel i NFL. Pinker svarade på Gladwells genmäle,Steven Pinker, 2009. Let's Go to the Tape. The New York Times, 29 november 2009. och meningsutbytet fick webbsajten "Advanced NFL Stats" att statistiskt bearbeta frågan, vilket resulterade i att Pinker fick medhåll i att uttagningsordningen mycket riktigt korrelerar med quarterbackens prestation i NFL. Skillnaderna i Gladwells och Pinkers respektive metodologier var orsaken till meningsskiljaktigheten; Gladwell utvärderade prestationen per spelmanöver ("play"), medan Pinker och "Advanced NFL Stats" analyserade prestationen på basen av övergripande produktivitet, med grundantagandet att startande spelare var överlägsna reservspelare.Brian Burke, 2010 Steven Pinker vs. Malcolm Gladwell and Drafting QBs. "Advanced NFL Stats", 22 april 2010.
Privatliv Pinkers far var advokat och arbetade som representant för en tillverkare, medan hans mor (senare under uppväxten) arbetade som studievägledare och därefter som vicerektor på en gymnasieskola. Han har två yngre syskon. Systern, Susan Pinker, är psykolog och författare, medan brodern arbetar som policyanalytiker åt Kanadas regering.Ed Douglas, 1999. Steven Pinker: the mind reader. The Guardian, 6 november 1999.
Pinker var gift med Nancy Etcoff mellan 1980 och 1992, och från 1995 med Ilavenil Subbiah, men de skilde sig senare.IMDb, 2007. Biography for Steven Pinker, IMDb, 2007. Han gifte sig 2007 med nuvarande hustrun, romanförfattarinnan och filosofen Rebecca Goldstein.Kristin E. Blagg, 2005. How Steven Pinker Works. The Harvard Crimson, 4 november 2005. Han har två styvdöttrar: romanförfattarinnan Yael Goldstein Love och poeten Danielle Blau.
Han har sagt: "I was never religious in the theological sense... I never outgrew my conversion to atheism at 13, but at various times was a serious cultural Jew". Som tonåring, säger han att han ansåg sig vara anarkist tills han bevittnade civila oroligheter ("Murray-Hill upploppen") efter ett polistillslag i Montréal 1969."As a young teenager in proudly peaceable Canada during the romantic 1960s, I was a true believer in Bakunin's anarchism. I laughed off my parents' argument that if the government ever laid down its arms all hell would break loose. Our competing predictions were put to the test at 8:00 A.M. on October 17, 1969, when the Montreal police went on strike. ... This decisive empirical test left my politics in tatters (and offered a foretaste of life as a scientist)." – Steven Pinker, 2002. The Blank Slate: The Modern Denial of Human Nature, Penguin Putnam, . Pinker identifierar sig själv som feminist, i synnerhet jämställdhetsfeminist. I boken Ett oskrivet blad (The Blank Slate) (2002), definierar Pinker jämställdhetsfeminism som "en moralisk doktrin om lika behandling som inte gör några förpliktelser beträffande öppna empiriska frågeställningar inom psykologin eller biologin".Steven Pinker, 2002. The Blank Slate: The Modern Denial of Human Nature, Penguin Putnam, . Han har återgivit resultatet av ett test om hans politiska orientering som karaktäriserade honom som "varken vänster- eller högerorienterad, mer libertarian än auktoritär." Steven Pinker, 2009. My Genome, My Self. The New York Times Sunday Magazine, 11 januari 2009.
Forskning och teori Pinkers forskning om visuell kognition påbörjades som doktorand i samarbete med hans rådgivare Stephen Kosslyn. Han visade att mentala bilder representerar scener och föremål så som de uppenbarar sig från en specifik observationsplats – istället för att fånga deras inneboende tredimensionella struktur. Representationsbilderna överensstämmer således med neuropsykologen David Marrs teori om en "två-och-en-halvdimensionell sketch."Marr D (1980). Visual information processing: the structure and creation of visual representations. Philos Trans R Soc Lond B Biol Sci. 290:199-218. Han visade också att denna bildrepresentationsnivå används för visuell uppmärksamhet, och för igenkännande av föremål (åtminstone för asymmetriska former), i motsats till Marrs teori om att igenkännande av föremål använder representationsbilder som är oberoende av observationsplats.
Inom psykolingvistiken blev Pinker tidigt känd i sin karriär för att förespråka "computational learning theory" som ett sätt att förstå språkutveckling hos barn. Han har skrivit en handledningsöversikt om ämnesområdet och två böcker som lyfter fram den egna teorin om språkutveckling samt en serie experiment rörande hur barn förvärvar de passiva, dativa och lokativa grammatiska konstruktionerna.
The Language Instinct (1994) var den första av flera böcker som kombinerade kognitionsvetenskap med beteendegenetik och evolutionspsykologi. I boken introducerade han språkvetenskapen och populariserade lingvisten Noam Chomskys teori om att språket är en medfödd förmåga, men utvecklade teorin med tillägget att språkförmågan utvecklades genom naturligt urval som en Darwinistisk anpassning för kommunikation. Båda idéerna är dock fortsatt kontroversiella (se nedan). Två ytterligare böcker, How the Mind Works (1997) och Ett oskrivet blad (The Blank Slate) (2002), kartlägger brett sinnet och försvarar idén om existensen av en komplex mänsklig natur som innefattar flera mentala förmågor som är adaptiva (dvs resultat av Darwinistisk anpassning). Han är allierad med filosofen Daniel Dennett och evolutionsbiologen Richard Dawkins i många dispyter kring adaptationism. Ytterligare ett huvudtema bland Pinkers teorier är att mänsklig kognition till viss del fungerar genom kombinatorisk symbolmanipulation, och inte endast genom associationer mellan sensoriska intryck (såsom föreslås i konnektionistiska modeller).