Tau Ursae Majoris (τ Ursae Majoris, förkortat Tau UMa, τ UMa) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en visuell dubbelstjärna belägen i den nordvästra delen av stjärnbilden Stora Björnen. Den har en skenbar magnitud på 4,66Mermilliod, J.-C. (1986), "Compilation of Eggen's UBV data, transformed to UBV (unpublished)", Catalogue of Eggen's UBV data, SIMBAD, Bibcode:1986EgUBV........0M. och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 25,8 mas,van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357. beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 126 ljusår (ca 39 parsek) från solen. På detta avstånd minskar den skenbara magnituden med en skymningsfaktor på 0,19 beroende på interstellärt stoft.Koleva, M.; Vazdekis, A. (February 2012), "Stellar population models in the UV. I. Characterisation of the New Generation Stellar Library", Astronomy & Astrophysics, 538: A143, arXiv:1111.5449, Bibcode:2012A&A...538A.143K, doi:10.1051/0004-6361/201118065.
Egenskaper Primärstjärnan Tau Ursae Majoris A är en utvecklad ljusstark jättestjärna av spektralklass kA5hF0mF5 IIGray, R. O.; et al. (July 2006), "Contributions to the Nearby Stars (NStars) Project: spectroscopy of stars earlier than M0 within 40 pc-The Southern Sample", The Astronomical Journal, 132 (1): 161–170, arXiv:astro-ph/0603770, Bibcode:2006AJ....132..161G, doi:10.1086/504637.. Den har en massa som är ca 80Burkhart, C.; et al. (January 2005), "The field Am and ρ Puppis-like stars: Lithium and heavier elements", Astronomy and Astrophysics, 429: 1043−1049, Bibcode:2005A&A...429.1043B, doi:10.1051/0004-6361:20040467. procent större än solens massa och utsänder från dess fotosfär ca 16McDonald, I.; et al. (2012), "Fundamental Parameters and Infrared Excesses of Hipparcos Stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 427 (1): 343–57, arXiv:1208.2037, Bibcode:2012MNRAS.427..343M, doi:10.1111/j.1365-2966.2012.21873.x. gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 7 340 K.
Spektralklassen för Tau Ursae Majoris A indikerar att stjärnans spektrum visar K-linjen för en A5-stjärna, vätelinjen för en F0-stjärna och en F5-stjärnas metallinjer.Gray, Richard O.; Corbally, J. (2009), Stellar Spectral Classification, Princeton University Press, p. 178, . Den är en utvecklad Am-stjärna av ρ Puppistyp, en klass av utvecklade stjärnor som visar Am-kemiska särdrag.Zaremba, D. (1979), "On the determination of the stellar chemical composition. I - Tau UMa", Acta Astronomica, 29 (4): 573−586, Den ligger i den instabila delen av Hertzsprung-Russell-diagrammet, men anses inte vara variabel.
Tau Ursae Majoris är en enkelsidig spektroskopisk dubbelstjärna med en omloppsperiod på 2,9 år och en excentricitet på 0,48.Pourbaix, D.; Tokovinin, A. A.; Batten, A. H.; Fekel, F. C.; Hartkopf, W. I.; et al. (2004), "SB9: The ninth catalogue of spectroscopic binary orbits", Astronomy & Astrophysics, 424 (2): 727, arXiv:astro-ph/0406573, Bibcode:2004A&A...424..727P, doi:10.1051/0004-6361:20041213.
Källor
Referenser
Externa länkar https://www.universeguide.com/star/tauursaemajoris
Kategori:Stjärnbilden Stora björnen Kategori:Bayerobjekt Kategori:Gul-vita ljusstarka jättar Kategori:Dubbelstjärnor Kategori:Flamsteedobjekt Kategori:HR-objekt Kategori:HD-objekt Kategori:Am-stjärnor