Moralfundamentsteorin (engelska: Moral Foundations Theory) är en socialpsykologisk teori som förklarar ursprunget till och variationen i mänskliga moraliska resonemang baserat på medfödda, modulära fundament. Den ursprungliga teorin innehöll fem sådana fundament: (a) omtanke/tillfogande av skada, (b) rättfärdighet/bedrägeri, (c) lojalitet/svek, (d) auktoritet/omstörtning och (e) helighet/degradering. Teorins upphovsmän betonade emellertid möjligheten av att inkludera ytterligare fundament. Teorin utvecklades ursprungligen av psykologerna Jonathan Haidt, Jesse Graham och Craig Joseph och de byggde därvid på forskning av kulturantropologen Richard Shweder. Därefter har teorin vidareutvecklats och använts av andra forskare och har populariserats i Haidts bok The righteous mind, i vilken han också presenterade ett sjätte moraliskt fundament: frihet/förtryck.Haidt, Jonathan: The righteous mind. Why good people are divided by politics and religion (Pantheon Books, New York 2012).
Även om moralfundamentsteorin ursprungligen användes för att analysera skillnader i moraliskt tänkande mellan kulturer har teorin fortsättningsvis kommit till stor användning för att analysera politisk ideologi. Olika forskare har lanserat moralfundamentsteorin som en förklaring till skillnader mellan å ena sidan politiskt progressiva (det vill säga socialliberaler och socialister) och å andra sidan konservativa och menar att den kan förklara variationen i åsikter i politiskt laddade frågor. Progressiva tenderar att fästa störst vikt vid de moraliska fundamenten omtanke och rättfärdighet, medan konservativa tenderar att lägga lika mycket vikt vid alla fundamenten.Graham, Jesse; Haidt, Jonathan; Nosek, Brian A.: ”Liberals and Conservatives rely on different sets of moral foundations”, Journal of personality and social psychology, vol. 96 (2009), s. 1029–1046, länk. Det innebär att konservativa förstår progressivas moraliska fundament, medan progressiva kan vara helt oförstående inför hur konservativa resonerar. Moraliskt baserade konservativa uttalanden eller beteenden kan därför uppfattas som om de vore grundade i något annat – i bästa fall självintresse, i värsta fall ondska. Moralfundamentsteorin erbjuder således en modell för att förstå uppkomsten av ideologisk polarisering inom politiken.”Jonathan Haidt explains our contentious culture”, TV-program (Public Square Media, Inc., Lebanon), publicerat 2012-02-03, länk.
Ursprung Moralfundamentsteorin började som en reaktion mot den med Lawrence Kohlberg och Jean Piaget förknippade utvecklingsrationella moralteorin. Baserat på Piagets forskning argumenterade Kohlberg för att barns moraliska tänkande förändrades över tid och presenterade en förklaring med sina sex stadier av moralisk utveckling. Kohlberg betonade rättvisa som nyckelkonceptet i moraliska resonemang, sett som en primärt kognitiv aktivitet och hans forskning kom att utgöra det dominerande synsättet inom moralpsykologi samt påverkade starkt senare forskning.Donleavy, Gabriel: ”No man’s land. Exploring the space between Gilligan and Kohlberg”, Journal of business ethics, vol. 80 (2008), s. 807–822, länk eller länk. Haidt skriver att han uppfattade Kohlbergs teorier som otillfredsställande ända sedan han första gången kom i kontakt med dem i graduate school (motsvarande avancerad nivå i svensk högskoleutbildning) eftersom de ”verkade alltför cerebrala” (ungefär inriktade på hjärnan, alltför rationella) och inte tog hänsyn till känsla.Haidt, Jonathan: The righteous mind. Why good people are divided by politics and religion (Pantheon Books, New York 2012), s. 9–11.
Som kontrast till de dominerande teorierna om moral i psykologin utvecklade antropologen Richard Shweder en uppsättning av teorier som betonade den kulturella variationen i moraliska ställningstaganden, men hävdade att olika kulturella former av moral baserades på ”tre distinkta men sammanhängande kluster av moraliska angelägenheter”, som han betecknade som etiken hos autonomi, gemenskap och gudomlighet.Shweder, Richard; Haidt, Jonathan: ”The future of Moral Psychology. Truth, intuition, and the pluralist way”, Psychological science, vol. 4 (1993), s. 363, länk eller länk. Citatet är översatt från engelska. Shweders tillvägagångssätt inspirerade Haidt att börja utforska skillnader i moral mellan kulturer, vilket inbegrep fältarbete i Brasilien och Philadelphia. Detta arbete ledde till att Haidt började utveckla sin socialintuitionistiska inställning till moral. Denna inställning (som stod i skarp kontrast till Kohlbergs rationalistiska arbete) gav vid handen att ”moraliska ställningstaganden beror på snabba moraliska intuitioner”, medan moraliska resonemang bara tjänar som efterhandsrationaliseringar av redan gjorda ställningstaganden.Haidt, Jonathan: ”The emotional dog and its rational tail. A social intuitionist approach to moral judgement”, Psychological review, vol. 108 (2001), s. 817, länk. Citatet är översatt från engelska. Haidts forskning och hans fokus på snabba, intuitiva, känslomässiga ställningstaganden blev mycket inflytelserik och åtnjuter en bestående uppmärksamhet från en rad av forskare.Miller, Greg: ”The roots of morality”, Science, vol. 320 (2008), s. 734–737, länk.
När Haidt och hans kolleger arbetade inom den socialintuitionistiska inriktningen började de ägna uppmärksamhet åt källorna till de intuitioner som de trodde utgjorde underlag för moraliska ställningstaganden. I en artikel publicerad 2004 i tidskriften Daedalus kartlade Haidt and Craig Joseph forskning om rötterna till moral, bland annat forskningsbidrag av Donald Brown, Alan Fiske, Shalom Schwartz och Richard Shweder. På grundval av denna forskningsöversikt menar de att alla individer förfogar över fyra intuitiva etiska principer (”intuitive ethics”), stammande från människans utvecklingsprocess som svar på utmaningar i form av anpassning. De betecknade dessa fyra etiska principer som lidande, hierarki, ömsesidighet och respekt. Enligt Haidt och Joseph utgjorde var och en av dessa etiska principer en modul, vars utveckling påverkades av kultur. De skrev att varje modul kunde ”ge upphov till föga mer än ett flammande känslointryck vid möte med vissa mönster i den sociala sfären”, medan en kulturell lärandeprocess präglade varje individs svar på dessa känslointryck. Moral skiljer sig åt eftersom olika kulturer på olika sätt utnyttjar de fyra ”byggstenarna” som modulerna tillhandahåller.Haidt, Jonathan; Joseph, Craig: ”Intuitive ethics: how innately prepared intuitions generate culturally variable virtues”, Daedalus, vol. 133 (2004), s. 55–66, länk eller länk. Det var i denna artikel som moralfundamentsteorin presenterades första gången. Därefter har Haidt, Joseph och andra utvecklat teorin.
Två viktiga forskningsbidrag där teorin har använts för att förklara skillnader i ideologisk hemvist är ”Moral foundations theory: The pragmatic validity of moral pluralism”Graham, Jesse; Haidt, Jonathan; Koleva, Sena; Motyl, Matt; Iyer, Ravi; Wojcik, Sean P.; Ditto, Peter H.: ”Moral foundations theory: The pragmatic validity of moral pluralism”, Advances in experimental social psychology, vol. 47 (2013), s. 55–130, PDF . och ”Mapping the moral domain”.Graham, Jesse; Nosek, Brian A.; Haidt, Jonathan; Iyer, Ravi; Koleva, Spassena; Ditto, Peter H.: ”Mapping the moral domain”, Journal of personality and social psychology, vol. 101 (2011), s. 366–385, PDF . Den förstnämnda artikeln är den text där Haidt och Graham beskriver sin forskning. De beskriver den som att på antropologiskt sätt iaktta utvecklingen av moral och att identifiera gemensamma drag mellan varje variation. I den senare artikeln beskriver och försvarar Haidt och Graham sin metod, kallad Moral Foundations Questionnaire. Moral Foundations Questionnaire är ett frågeformulär som består av trettio frågor (eller i en variant bara tjugo frågor).Moral Foundations Questionnaire finns tillgängligt på en rad olika språk på www.moralfoundations.org och på www.yourmorals.org kan man själv göra testet online. Genom att låta fler än 11 000 personer av alla åldrar och politiska övertygelser fylla i detta formulär kunde de verifiera sin hypotes.
De sex fundamenten De ursprungliga fundamenten i moralfundamentsteorin är: Vård eller omsorg: vårdande och skyddande av andra; motsats till skadande. Rättvisa eller proportionalitet: upprätthållandet av rättvisa enligt gemensamma regler; motsatsen till fusk. Lojalitet eller ingrupp (gruppidentifikation): att stå för sin grupp, familj eller nation; motsatsen till svek. Auktoritet eller respekt: att underställa sig tradition och legitim auktoritet; motsatsen till subversiv/omstörtande. Helighet eller renhet: avsky/aversion för äckliga saker och handlingar; motsatsen till degradering/förnedring. I The righteous mind introducerar Haidt ett sjätte fundament: Frihet, värdering av personlig autonomi och ovilja inför restriktioner av personlig frihet; motsatsen till förtryck.Haidt, Jonathan: The righteous mind. Why good people are divided by politics and religion (Pantheon Books, New York 2012), kapitel 8.
Tillämpningar
Politisk ideologi
Människors bekännelse till de moraliska fundamenten korrelerar med deras politiska ideologier. Genom att använda Moral Foundations Questionnaire kunde Haidt och Graham konstatera att progressiva bekänner sig till fundamenten omtanke och rättfärdighet, medan konservativa tillämpar varje moraliskt fundament ungefär lika mycket. Vidare undersökningar visar att libertarianer bekänner sig särskilt till fundamentet frihet.
Forskare antar i enlighet med evolutionspsykologin att de sex moraliska fundamenten uppstod som lösningar till problem som var vanliga i jägar- och samlarsamhällena – särskilt vad gäller konflikter mellan eller inom stammar. De tre fundament som är unika för konservativa (lojalitet, auktoritet och helighet) svetsar grupper samman så att de är starkare i konkurrensen med andra grupper, medan de andra tre fundamenten (omtanke, rättfärdighet och frihet) balanserar dessa tendenser genom omsorg av individer inom gruppen. Med anledning av den lägre graden av bekännelse till de grupprelaterade moraliska fundamenten brukar progressiva förespråka en mer universell moral.
Fundamenten lojalitet, auktoritet och helighet fokuserar på den sociala verkligheten. Haidt kallar dem ”bindande” fundament, eftersom de samlar människor i sociala grupper och skapar samhörighet. Exempelvis blir ingen individ skadad om en flagga används för att torka golvet med, men detta agerande innebär en symbolisk missaktning för det moraliska värdet av patriotisk lojalitet.Reno, Russell Ronald: ”Our one-eyed friends”, First things, juni–juli 2012, länk, läst 2017-07-31.
I en recension av The righteous mind skriver William Saletan: ”Du är smart. Du är progressiv. Du är välinformerad. Du tycker att konservativa är trångsynta. Du kan inte förstå varför amerikanska arbetare röstar republikanskt. Du tänker att de blir lurade. Du har fel. [...] I The righteous mind försöker Haidt berika progressivismen, och den politiska diskursen generellt, med en djupare medvetenhet om den mänskliga naturen.”Saletan, William: ”Why won’t they listen? ’The righteous mind,’ by Jonathan Haidt”, The New York times, länk, publicerat 2012-03-23, läst 2017-07-31. Citatet är översatt från engelska. I en annan recension skriver Nicholas Kristof: ”Konservativa kanske inte gillar progressiva, men de verkar förstå dem. I motsats därtill anser många progressiva att konservativa väljare inte bara har fel utan att de också är förbryllande.”Kristof, Nicholas: ”Politics, odors and soap”, The New York times, länk, publicerat 2012-03-21, läst 2017-07-31. Citatet är översatt från engelska.