Magnus Martin af Pontin, före 1817 Pontin, född 20 januari 1781, död 30 januari 1858,, urn:sbl:7344, läst 4 september 2015 var en svensk läkare och skriftställare.
Biografi miniatyr|Villa Stora Rosenvik, av Pontins bostad efter 1828, arkitekt Fredrik Blom. Magnus Martin af Pontin var son till Magnus Constans Pontin och sonsons sonson till Magnus Johannis Pontin. Han blev student vid Uppsala universitet 1798 och medicine doktor och läkare 1806. Han arbetade tillsammans med studiekamraten Berzelius. af Pontin blev hovmedikus 1807. Han eskorterade den avsatte Gustav IV Adolf till hans avresa från Karlskrona i slutet av 1809. af Pontin var därefter livmedikus hos Karl XIII 1809–1818. Han undersökte 1810 tillsammans med Berzelius den ifrågasatta obduktionen av kronprins Carl August. Han utnämndes till ordinarie assessor i Sundhetskollegium 1813, blev förste livmedikus 1825 och var medicinalråd 1835–1852. Pontin adlades 1817 och introducerad 1818 under namnet af Pontin med nummer 2255.
af Pontin utarbetade Anvisning till valet af läkemedel för allmänna sjukvården, granskad och gillad af Sundhetskollegium "för att tillgodose behovet av lättfattliga beskrivningar om de vanliga sjukdomarnas beskaffenhet, de sjukas skötsel, samt ange vilka viktiga läkemedel som bör finnas även i mindre socken-apotek". Skriften utsändes 1816 av regeringen till varje socken i landet. Detta för att ge möjlighet till god vård utan att läkare fanns inom nära räckhåll, eftersom det var långt till läkare på landsbygden på den tiden. En omarbetad och utökad upplaga utsändes 1826.
af Pontin var engagerad i Rosendals trädgård samt stiftare av och långvarig vice ordförande i Svenska Trädgårdsföreningen. August Blanche beskriver hans breda intressen på detta sätt: "Han är läkare bland literatörerna och literatör bland läkarne". Blanche nämner också att "Pontins Metafor 'Sveriges blåa band', upprunnen vid invigningen af Göta kanal, torde måhända lefva lika länge som kanalen."
af Pontin invaldes 1815 som ledamot nummer 358 av Kungliga Vetenskapsakademien.
Familj af Pontin var bosatt i Rosenvik på Södra Djurgården i Stockholm. Han gifte sig 1816 med Johanna Carolina (Jeanette) Elfving (1796-1833), som var en skicklig akvarellist. Paret fick tre söner, bland dem Constans Pontin, och fem döttrar. Ingen av sönerna efterlämnade manliga arvingar, varför adliga ätten af Pontin är utdöd. En av döttrarna var gift med Pehr Björkman.
Eftermäle af Pontin har en väg uppkallad efter sig på Södra Djurgården.
Bibliografi I Vetenskapsakademiens, Lantbruksakademiens och Svenska Läkaresällskapets Handlingar finns åtskilliga av hans uppsatser. En samlad förteckning över allt han skrivit ingår i Carl Palmstedts Levnadsbeskrivning. Samlade skrifter
- Innehåll: Afdelning 1, Jorden och Norden ; Afdelning 2, Skandinaviska Norden ; Afdelning 3, Tidsbilder ; Afdelning 4, Minnesbilder. - Innehåll: Afdelning 1, Anteckningar öfver Politiska händelser och Naturhistoriska föremål under Resor till Skåne år 1810 ; Afdelning 2, Lefnads-teckningar öfver utmärkte vetenskapsmän. 1. Olof Swartz. 2. Jakob Berzelius.
Källor
Minnesord i August Blanches Minnesbilder Crusenstolpe, Magnus Jacob, Nekrolog över af Pontin i Svea folkkalender 1859, s. 137.
Noter
Vidare läsning
Externa länkar
Kategori:Svenska kungliga livmedici och arkiatrer Kategori:Ledamöter av Kungliga Vetenskapsakademien Kategori:Svenska läkare under 1800-talet Kategori:Alumner från Uppsala universitet Kategori:Personer från Askeryds socken Kategori:Födda 1781 Kategori:Avlidna 1858 Kategori:Män Kategori:SBH Kategori:Gravsatta på Norra begravningsplatsen i Stockholm
Kategori:Svensk obetitlad adel Kategori:Hedersledamöter vid Östergötlands läns hushållningssällskap