I Sverige infördes scouting för pojkar främst av gymnastikläraren Ebbe Lieberath, som efter att ha översatt Scouting for Boys grundade scoutkåren Riddarpojkarna i Göteborg 1910. För flickor infördes scouting av Gerda Blomberg, Elin Fris och Signe Geijer, som startade scouting på sin skola. Scouterna är idag den organisation i Sverige som är ansluten till världsscoutorganisationerna World Organization of the Scout Movement och World Association of Girl Guides and Girl Scouts. 2024 hade Scouterna 83 236 medlemmar.

Historia miniatyr|200x200px|De första flickscoutledarna var Esther Laurell (Sem), Signe Hammarsten (Ham) och Emmy Grén-Broberg (Bro), lärare på Wallinska skolan i Stockholm. miniatyr|Scouter i uniform framför järnvägsstation i Uddevalla, foto från 1912.|200x200px miniatyr|Ebbe Lieberath - en pionjär inom svensk scouting.|200x200px Scouting skapades i England av Robert Baden-Powell och började praktiseras 1907. Han publicerade en handbok 1908, Scouting for Boys, och rörelsen spreds snabbt, även till andra länder. KFUMs resesekreterare Emil Winqvist, fick 1908 kännedom om Scouting for Boys och genomförde ett litet scoutläger i Spånga, och flera KFUM-föreningar började med scouting samma år. Författaren Gustaf Hellström, som var Dagens Nyheters London-korrespondent, skrev under hösten 1909 och våren 1910 flera uppmärksammade artiklar om scouting, vilka ledde till livlig debatt och inspirerade många att engagera sig för scouting.Se Gustaf Hellström-sällskapets Medlemsblad nr 19, våren 2010. TEMA: När Gustaf Hellström 'öfvertransporterade’ scoutrörelsens idé till Sverige. Samtida bilder och texter från debatten redovisas i fulltext i en extra Text- och bildbilaga till medlemsbladet: Gustaf Hellströms kampanj för scoutrörelsen 1909–1910. Texterna är tillgängliga på Gustaf Hellström-sällskapets hemsida: www.gustafhellstrom.se Bland annat vände han sig direkt till de svenska ungdomarna genom en artikel i Almanack för ungdom. Illustrationerna där torde vara de första fotografier på scouter som publicerats i Sverige. Det var på så vis diskussionerna kring scoutrörelsens införande kom igång i Sverige. Hellström önskade en konfessionslös scoutrörelse utan militära inslag, vilket var ganska kontroversiellt under denna första tid. I april 1910 omnämner Emil Winqvist för första gången scoutrörelsen i KFUM:s förbundstidning. Även privata eldsjälar kom från 1908 i kontakt med idén via engelska media och började testa scouting runt om i Sverige. Scouting infördes dock på allvar i Sverige efter att gymnastikläraren Ebbe Lieberath 1909 hittat Scouting for Boys, som han sedan översatte. Han grundade scoutkåren Riddarpojkarna i Göteborg i januari 1910, och ledde sedan pojkscoutrörelsen i Sverige i många år.

Den svenska scoutrörelsen, liksom den internationella, riktade sig från början enbart mot pojkar. 1910 togs de första stegen för att även flickor i Sverige skulle kunna delta i scoutverksamhet. Gerda Blomberg, Elin Fris och Signe Geijer, elever på Wallinska skolan i Stockholm, intresserade sig för scouting och tog initiativ till börja. Med hjälp av sina lärare som ledare kom de igång med scoutverksamhet 1911. I november samma år grundades Wallinska skolans scoutförening. Formark, Bodil (2010). Den välsituerade flickan - Om den svenska flickscoutrörelsens historia 1910-1940 (diss). sid. 66

Det första scoutförbundet i Sverige grundades 1911 för pojkar. 1913 startades Sveriges Flickors Scoutförbund, en motsvarande för flickor. Vid den här tiden var nykterhets- och väckelserörelserna stora i Sverige, det var därför ett rätt naturligt att dessa redan existerande ungdomsrörelserna, som till exempel Nykterhetsrörelsen och KFUK/KFUM, tog upp scouting som en naturlig del i sina program. Många nya organisationer bildades även som svar på scoutingens ökande popularitet. Mellan 1959 och 1961 gick en våg av sammanslagningar mellan könsuppdelade förbund över scoutsverige med resultatet att fem könsintegrerade förbund, som idag bildar Svenska Scoutrådet, bildades.

Scouting fick ett bra fotfäste i Sverige från 1909 tack vare Ebbe Lieberath och 1912 grundades Sveriges scoutförbund med honom som ordförande. Emmy Grén-Broberg blev 1913 den första ledaren för Sveriges Flickors Scoutförbund. Dessa två förbund gick 1961 samman till en ny gemensam organisation, Svenska Scoutförbundet.

Det fanns tidigt ett gemensamt samarbetsorgan för pojk- respektive flickscouting i Sverige. När flick- och pojkscouting helt hade gått samman 1968 skapades Svenska Scoutunionen, som 1982 bytte namn till Svenska Scoutrådet. Svenska scouting har varit anslutet till världsorganisationerna WOSM och WAGGGS sedan 1922.

Organisation Scouterna

Scouterna är den nationella organisationen för scoutrörelsen i Sverige. Riksorganisationen bildades den 1 januari 2012. Scouterna har det svenska medlemskapet i de två världsorganisationerna för Scouting WAGGGS och WOSM. Scouternas nuvarande generalsekreterare är Louise Fielder-Frisk och Johan Petterson.

Scouterna består dels av scoutkårer som tidigare tillhörde Svenska Scoutförbundet, KFUK-KFUM:s Scoutförbund och Frälsningsarméns scoutförbund dels den tidigare riksorganisationen, Svenska Scoutrådet. Riksorganisationen ansvarar för att utveckla hela scoutrörelsen i Sverige samt erbjuder en stödstruktur för de kårer som tidigare ingick i Svenska Scoutförbundet, KFUK-KFUM:s scoutförbund och Frälsningsarméns scoutförbund. Stödstrukturen innebär bland annat att riksorganisationen har konsulter anställda runt om i landet som stöttar den lokala verksamheten. De två andra förbunden, Nykterhetsrörelsens scoutförbund och equmeniascout (tidigare SMU Scout) valde att, tillsammans med Salt scout (tidigare EFS Scout) som tidigare organiserades under KFUK-KFUM:s Scoutförbund, bli s.k. samverkansorganisationer. Kårer som är medlemmar i en samverkansorganisation är medlemmar i Scouterna men deras lokala stöd hanteras av respektive samverkansorganisation.

Samverkansorganisationer: Equmeniascout, f.d. SMU Scout (11 000 medlemmar) Nykterhetsrörelsens scoutförbund (6 000 medlemmar) Salt Scout, f.d. EFS Scout (2 000 medlemmar)

Scoutdistrikt

Scoutdistrikt sträcker sig över ett område med ett antal scoutkårer. Inom ett scoutdistrikt samarbetar kårerna bland annat med ledarutbildning, scoutläger och andra kurser och arrangemang. Scoutdistriktet leds av en styrelse som väljs på den årliga distriktsstämman. Dit har varje scoutkår rätt att skicka ett antal delegater, antalet bestäms av hur stor scoutkåren är i antal medlemmar. På distriktsstämman beslutas vad som ska hända i distriktet fram till nästa distriktsstämma.

Scoutkår

En lokal förening som bedriver scoutverksamhet brukar kallas en scoutkår. Kåren består vanligtvis av tre till fem åldersgrupper, vilka brukar kallas avdelningar. Inom varje avdelning finns sedan en eller flera patruller vilka brukar bestå av fem till åtta scouter. Beroende på ålder har patrullerna ganska stor frihet att själva utforma sina aktiviteter (programmet) efter sina egna intressen inom ramen för scoutmetoden. I Sverige är det normalt att pojkar och flickor är blandade på alla nivåer, medan det internationellt fortfarande förekommer att man skiljer på pojkar och flickor antingen på patrull-, avdelnings- eller kårnivå. Vissa länder har även olika scoutförbund för pojkar och flickor.

Patrull

Scouter på avdelningar jobbar oftast i patruller, det vill säga mindre grupper om 5-8 personer. I patrullen får scouten en chans att prova olika roller och lära känna sig själv och sina egenskaper bättre, i en patrull får alla synas. Patrullsystemet är en av delarna i Scoutmetoden. Det är vanligt att patrullens namn är besläktade med de andra patrullernas namn och att det gemensamma temat är avdelningsnamnet. Till exempel kan avdelningen heta Djungeldjuren och patrullerna ha namn såsom Elefanterna, Tigrarna, Aporna och Flodhästarna. I patrullen har man ofta ett rop som har samma tema som namnet.

Scoutliknande verksamheter och föreningar Utöver dessa förbund finns det andra scoutliknande verksamheter som inte är medlemmar i Scouterna eller i något av de två världsscoutförbunden. Deras värderingar och riktlinjer avviker något från de scoutförbund som är medlemmar i Scouterna. Enligt samtliga företrädare för förbunden i Svenska Scoutrådet anses inte dessa organisationer tillhöra scoutrörelsen då medlemskap inte finns i Scouterna. "Man kan säga att det handlar om falsk varudeklaration. Barnen tror de deltar i Scouterna men senare upptäcker de att det var något annat." skriver samtliga företrädare för scoutförbunden samt scoutrådet i tidningen Dagen. Dock skriver man också, i samma artikel, att "Den samlade scoutrörelsen i Sverige, organiserad i Svenska Scoutrådet, ser gärna att även dessa verksamheter blir en del av scoutrörelsen.". Vad gäller ordet scout är det varumärkesskyddat och rättigheten att använda det för verksamhet inom undervisning, utbildning och underhållning i Sverige innehas enbart av Scouterna.

Royal Rangers

Royal Rangers är en kristen barn- och ungsdomsverksamhet inom Pingströrelsen. Royal Rangers grundades i USA 1962 och har därefter spridit sig över världen och finns idag i ett 70-tal länder. Till Sverige kom rörelsen 1983. Varje land har, liksom inom scoutrörelsen, skjorta och halsduk i olika färg beroende på land. Många länder har dock valt att ha samma färg på skjortorna som i USA, det vill säga ljusbruna, men halsduken är alltid unik. I Sverige är klädseln blå skjorta och gul halsduk. Royal Rangers är dock inte äkta scouter, då de inte uteslutande använder scoutings värdegrund, utan har mera fokus på kristen tro. I scouting brukar man idag inte längre förutsätta kristen bekännelse och tro hos ledarna, utan värdesätter pluralism och tolerant religionsdialog.

UV-scout

Unga Viljor är en scoutliknande organisation tillhörande Svenska Alliansmissionens Ungdom. Unga Viljor startades 1942 i Gnosjö. Idag består UV-scouterna av ungefär 100 kårer och drygt 6 000 medlemmar. Inom Unga Viljor bedrivs scoutliknande aktiviteter som kretsar kring djur, natur, eld, knopar, sjukvård, och även bibelkunskap.

Nybyggarscout

Nybyggarscout, eller EFK-scout, är den scoutliknandeverksamhet som bedrivs av Evangeliska Frikyrkan. Vissa patruller inom Nybyggarscout samarbetar ibland med Svenska Missionskyrkan och därigenom SMU-scout, och är på så vis anslutna till Scouterna. Nybyggarscout som helhet är dock inte anslutet. Nybyggarscouterna bär gröna skjortor av den modell som tidigare bars av SMU, till den bärs en orange halsduk.

S:t Georgs scoutgillen

S:t Georgs scoutgillen är en del av den svenska scoutrörelse som bedriver verksamhet främst för att stötta Scouterna. De är inte anslutna till Scouterna eller något av världsförbunden, utan de är istället anslutna till The International Scout and Guide Fellowship. Gillescouternas medlemsantal uppgick i januari 2006 till 1200 medlemmar, uppdelade i 39 scoutgillen.

Lag och löfte Scoutlagen Scouterna har en scoutlag som antogs 1970 och som därefter reviderats en gång. En scout söker sin tro och respekterar andras (tidigare: En scout visar vördnad för Gud och hans ord) En scout är ärlig och pålitlig En scout är vänlig och hjälpsam En scout visar hänsyn och är en god kamrat En scout möter svårigheter med gott humör En scout lär känna och vårdar naturen En scout känner ansvar för sig själv och andra

Inofficiella spårarscoutlagen (före detta miniorscoutlagen) En spårarscout är ärlig, hjälpsam och gör sitt bästa

I det dagens scoutprogram finns ingen spårarscoutlag, scoutlagen är för alla åldersgrupper. Spårarscoutlagen ovan är en omgjord variant av den tidigare miniorscoutlagen och är ej officiell.

Den ursprungliga scoutlagen enligt Baden-Powell En scouts heder är att man kan lita på honom. En scout är trofast mot konungen, sitt land, sina scoutledare, föräldrar, arbetsgivare och underordnade. En scouts plikt är att vara till nytta och att hjälpa andra.