miniatyr|Plaketter för K-märkning och Årets industriminne 2010 på Stripa gruvas kontorshus. miniatyr|Gjuteribyggnaden på Ebbamåla bruk, Årets industriminne 1996. miniatyr|Maskinhuset och gruvlaven på Stripa gruva, Årets industriminne 2010. Industriminne är en bevarad industriell anläggning eller miljö, som anses vara ett industrihistoriskt arv av intresse.
Historik Ett bredare intresse för äldre industrier växte fram i flera europeiska länder under 1950- och 1960-talen. En bakgrund var den strukturomvandling som medförde nedläggning av mindre industrier, järnbruk, gruvor, tegelbruk, järnvägar osv. Ofta uppstod lokala rörelser för att i någon mån bevara minnen från dessa, och de äldre byggnaderna för deras arkitektoniska värden.Industrial archaeology in Britain. R.A. Buchanan. 1972 (upplaga 1974 ). En i Storbritannien uppmärksammad händelse som ökade intresset för industriminnen och industriarkitektur var rivningen 1962 av den doriska portiken framför järnvägsstationen Euston i London.Buchanan, sid. 23. "It may almost be said that industrial archaeology was born out of the battle to preserve the Doric Portico at Euston Station.."
I Sverige utgavs 1974 en översiktlig redovisning av ett 80-tal objekt, Industriminnen, redigerad av Marie Nisser.Industriminnen: Ett urval industriminnen och andra teknikhistoriska monument. Sveriges arkitekturmuseum, 1974. En omarbetad upplaga 1979 hft., inb. I denna medverkade även Henrik O. Andersson, Fredric Bedoire, Göran Lindahl, Gunnar Sillén och Helene Sjunnesson.Glöm inte bort fabrikerna för alla slott och kyrkor. Bo Grandien, Dagens Nyheter, 3 dec 1972 I detta sammanhang tillkom Industriminnesgruppen.Industri- och transportminnen. En katalog över uppsatser, inventeringar och arkivhandlingar. Industriminnesgruppen, 1975. Inventeringar av industriminnen skedde i mitten av 1970-talet på flera håll genom länsstyrelser, kommuner, enskilda företag och även enskilda personer.
En omfattande studiecirkelverksamhet följde på utgivningen av Gunnar Silléns Stiga vi mot ljusetStiga vi mot ljuset. Gunnar Sillén. Rabén & Sjögren, 1977. och Sven Lindqvists Gräv där du står (se grävrörelsen). 1978 var Sverige värdland för tredje internationella industriminneskonferensen; den första hölls i Ironbridge i Storbritannien 1973, vilket räknas som starten för den internationella inudustriarvsorganisationen TICCIH (The International Committee for the Conservation of the Industrial Heritage). I Sveriges representeras TICCIH av Svenska industriminnesföreningen (SIM).
Prioriterade svenska industriminnen enligt Riksantikvarieämbetet Riksantikvarieämbetet tog år 1999 fram en rapport med förslag om bevarande och utveckling av Sveriges viktigaste industriminnen.Riksantikvarieämbetet: Svenska industriminnen - förslag till urval och program för bevarande och utveckling av Sveriges viktigaste industriminnen, rapport nr 313-4204-1999 Bakgrunden var ett uppdrag från regeringen att ta fram ett program för ett tiotal industriminnen. För prioritering av vilka industriminnen som i första hand borde finansiellt stödjas av staten, har ämbetet ansett teknikhistorisk respektive industrihistorisk betydelse - tillsammans med aspekter som rör sociala strukturer och arbetsliv - vara viktigare än arkitekturhistoriska och estetiska värden.
De industriminnen som senare kom att ingå i Riksantikvarieämbetets handlingsprogram, som genomfördes 2002-2004, är:
Falu gruva och Kopparbergslagen i Dalarna Frövifors pappersbruk i Västmanland Grimetons radiostation i Halland Karlskronavarvet i Karlskrona LM Ericsson och LM-staden i Stockholm Norbergs bergslag i Västmanland Pythagoras motorfabrik i Norrtälje Sjuhäradsbygdens textilindustri i Västergötland Smalspårsjärnvägen Hultsfred-Västervik i Småland Fall- och slussområdet i Trollhättan Ådalens industrilandskap i Ångermanland
Mottagare av priset Årets industriminne Svenska industriminnesföreningen har sedan 1995 delat ut priset Årets industriminne:
1995 Älvängens repslageri i Älvängen, Västergötland 1996 Ebbamåla bruk i Blekinge 1997 Grimetons radiostation i Halland 1998 Borns Bryggeri i Alfta i Hälsingland 1999 Oljeöns oljeraffinaderi i Ängelsberg i Västmanland 2000 Bältarbo tegelbruk utanför Hedemora i Dalarna 2001 Hovermo gårdsmuseum i Hovermo i Jämtland 2002 Kyrkeby gårdsbränneri i Vissefjärda i Småland 2003 Kalklinbanan mellan Forsby och Köping i Södermanland respektive Västmanland 2004 Ryttarens torvströfabrik i Kättilstorp i Västergötland 2005 Hylténs Metallvarufabrik i Gnosjö i Småland 2006 CTH Fabriksmuseum i Borlänge i Dalarna 2007 Drängsmarks vatten- och ångsåg i Drängsmark i Västerbotten 2008 Forsviks bruk i Västergötland 2009 Porjus kraftverkssamhälle i Lappland 2010 Stripa gruva i Lindesbergs kommun i Västmanland 2011 Strömsborgs ullspinneri i Osby kommun i Skåne 2012 Göteborgs remfabrik i Göteborg 2013 Nya Lapphyttan i Norbergs kommun i Västmanland 2014 Olofsfors bruk i Nordmalings kommun i Ångermanland 2015 Fengersfors bruk i Fengersfors i Åmåls kommun i Dalsland 2016 Lessebo Handpappersbruk i Lessebo kommun i Småland 2017 Långbans gruv- och kulturby i Filipstads kommun i Värmland 2018 Dalslands kanal 2019 Växbo Lin i Hälsingland 2020 Jädraås samhälle 2021 Wallåkra stenkärlsfabrik 2022 Abecita of Sweden/AB Corsettindustri 2023 Frövifors pappersbruksmuseum 2024 Pythagoras industrimuseum 2025 Fall- och slussområdet i Trollhättan 2026 Sågverks- och mönstersamhället Norrbyskär
Litteratur James Douet: Industrial Heritage Re-tooled - The TICCIH guide to Industrial Heritage Conservation, 2012, Nina Pettersson: Svenska industriminnen – erfarenheter av utveckling och samverkan, 2006, Samuel Karlsson: Levande industriminnen - människorna och miljöerna, Bilda Förlag, Stockholm 2005, Skånska industriminnen, Skånes hembygdsförbund årsbok 1978, ISSN 0347-2418
Källor Noter
Externa länkar Svenska industriminnesföreningens webbplats Arbetslivsmuseernas Samarbetsråds (ArbetSam) webbplats