Afrikansk ullhalsstork (Ciconia microscelis) är en fågel i familjen storkar inom ordningen storkfåglar.
Utseende Afrikansk ullhalsstork är en stor fågel som i snitt mäter mellan 86 och 95 cm på höjden. Den är övervägande svart förutom den ulliga vita nacken och nedre delen av buken som även den är vit. Täckvingarna är glansigt mörkgröna, bröst och mage lätt lilatonade. Ungfåglar är blekare versioner av vuxna individer. Den är mycket lik asiatisk ullhalsstork och tidigare behandlades de som en och samma art. Denna har dock mestadels vitt huvud, med ett mörkare område runt ögonen, medan den afrikanska har helsvart huvud.del Hoyo, J., A. Elliott, N. Collar, E. F. J. Garcia, P. F. D. Boesman, and G. M. Kirwan (2022). African Woolly-necked Stork (Ciconia microscelis), version 1.0. In Birds of the World (S. M. Billerman and B. K. Keeney, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.wonsto2.01
thumb|right|Afrikansk ullhalsstork i flykten.
Läte Arten är mestadels tystlåten, förutom på häckplats. Där har den rapporterats avge skrovliga läten samt en tvåstavig vissling likt blåkindad stork. Under spelet klapprar den oregelbundet med näbben.
Utbredning och systematik Afrikansk ullhalsstork återfinns i tropiska Afrika. Den kategoriserades tidigare som underart till Ciconia episcopus men urskildes 2014 som egen art av BirdLife International, 2022 av tongivande eBird/Clements, 2023 av International Ornithological Congress och 2024 av Birdlife Sverige.Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2022. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2022 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2023. IOC World Bird List (v13.1). doi : 10.14344/IOC.ML.13.1.
Levnadssätt Afrikansk ullhalsstork hittas i eller kring våtmarker, som floder, sjöar, översvämmade betesmarker och vattenhål. I östra Afrika är den vanligast utmed kusten, där den kan ses födosöka på tidvattensslätter, i mangroveträsk och till och med på korallrev.Hockey, P. A. R., W. R. J. Dean, and P. G. Ryan (2005). Robert’s Birds of Southern Africa. 7th edition. John Voelcker Bird Book Fund, Cape Town, South Africa. Möjligen framför allt i södra Afrika påträffas den även i torrare marker som savann, gräsmarker och jordbruksbygd, där den ofta besöker gräsbränder på jakt efter byten. Vanligen undviker den skog, men kan uppträda i öppet skogslandskap och på hyggen, vanligen utmed rinnande vattendrag. I östra Afrika har den hittats upp till 3000 meters höjd.Hancock, J. A., J. A. Kushlan, and M. P. Kahl (1992). Storks, Ibises and Spoonbills of the World. Academic Press, London.Brown, L. H., E. K. Urban, and K. Newman (1982). The Birds of Africa. Volume 1. Academic Press, London, UK and New York, USA. Födan består av fisk, groddjur, ödlor och stora insekter och deras larver, men den tar även krabbor, mollusker och marina ryggradslösa djur. Den ses vanligen enstaka, långsamt promenerande, dock sällan vadande i vatten. I västra Afrika har den setts tillsammans i blandflockar med svart stork.Walsh, J.F. (1991). On the occurrence of the Black Stork Ciconia nigra in West Africa. Bull. Brit. Orn. Club. 111(4): 209–215.
thumb|right|Födosökande afrikansk ullhalsstork i Serengeti.
Häckning I större delen av Afrika häckar afrikansk ullhalsstork under torrperioden, i norra Sudan dock under regnperioden. Fågeln bygger ett stort bo av kvistar som placeras i ett träd. En studie i Sydafrika visar att storkar återvände till ett och samma bo tre år i rad.Thabethe, V. (2018). Aspects of the ecology of African woolly-necked storks (Ciconia microscelis) in an anthropogenic changing landscape in KwaZulu-Natal, South Africa. Doctoral dissertation, University of KwaZulu-Natal, South Africa. Däri lägger den två till fyra ägg som ruvas i 30–31 dagar. Båda föräldrar matar ungarna som blir flygga efter 55–65 dagar.
Status och hot Arten har ett stort utbredningsområde och tros öka i antal. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC).
Noter
Externa länkar
Kategori:Storkar Kategori:Fåglar i etiopiska regionen