Schwedt/Oder är en stad i det tyska distriktet Uckermark i förbundslandet Brandenburg. Staden ligger vid floden Oder som bildar gränsen till Polen.
Geografi Stadskärnan ligger på västra sidan av floden Oder, vid Hohensaaten-Friedrichsthalkanalen som löper parallellt med Oder, ett par kilometer väster om huvudfåran. Oders huvudfåra utgör här nationsgränsen mot Polen, och vid Schwedt finns en broförbindelse över till den polska orten Krajnik Dolny med vidare vägförbindelse mot Chojna, som är närmaste stad på den polska sidan.
Tre kilometer norr om stadens centrum rinner floden Welse ut i Hohensaaten-Friedrichsthalkanalen. Nära Welses mynning ligger den tidigare staden Vierraden som idag utgör en stadsdel i Schwedt.
Historia Schwedt omnämns 1265 för första gången i en urkund och hade redan vid denna tid stadsrättigheter. 1354 blev staden en del av hertigdömet Pommern. Efter 1481 ansvarade adelssläkten von Hohenstein från Thüringen för stadens framväxt. Under det trettioåriga kriget plundrades staden 32 gånger. En belägring, där den svenska generalen Johan Banér krävde kapitulation av den kejserliga truppstyrkan som förskansat sig i staden, slutade med att Schwedt blev eldhärjad. 1631 hade Gustav II Adolf sitt läger vid staden.
Efter kriget pantsattes staden Schwedt av kurfursten Fredrik Vilhelm av Brandenburg för 25 000 taler till greve Varrenbach. Han tyckte att staden inte gav tillräcklig vinst och sålde den 1670 till kurfurstens andra maka, Dorothea. Under Dorotheas ledning flyttade hugenotter till Schwedt och etablerade Tysklands största tobaksplantering här. Hon lät sedermera staden gå i arv till sin äldste son Filip Vilhelm, som grundade den yngre Brandenburg-Schwedt-linjen av huset Hohenzollern.
Under 1700-talet blev Schwedt under markgreve Fredrik Henrik av Brandenburg-Schwedt (1709–1788) en kulturstad med teaterföreställningar och andra evenemang. Efter hans död återgick Brandenburg-Schwedt till den preussiska kronan. 1865 fick staden en gasometer och 1873 anslutning till järnvägsnätet. Under andra världskrigets sista månader utkämpades häftiga strider i Schwedt och efteråt var 85 % av orten förstörd.
Under DDR-tiden omvandlades Schwedt till industristad. 1959 byggdes en pappersfabrik och ett år senare etablerades en petroleumfabrik i staden. Efter anslutningen till en petroleumledning från Uralbergen var Schwedt en viktig faktor i Östtysklands ekonomi. Ett negativt rykte hade militärfängelset och Folkarméns korrektionsanstalt.
Efter Tysklands återförening fick staden ekonomiska problem. 2004 var 23,9 % av samhällets invånare arbetslösa och många flyttade till andra regioner.
Befolkning
Schwedt/Oder: Befolkningsutveckling inom nuvarande kommungränserenligt 2019 års gränser. Detaljerade källor anges i Wikimedia Commons Population Projection Brandenburg at Wikimedia Commons År Invånare1875 15 1271890 14 7091910 14 1251925 13 6401933 13 6831939 13 5121946 11 3321950 12 4181964 23 4411971 38 211 År Invånare1981 54 9331985 54 1421989 55 0821990 53 6281991 51 9231992 52 1881993 51 6061994 50 6841995 49 3711996 48 138 År Invånare1997 46 7231998 45 1171999 43 7072000 42 2612001 40 6852002 39 3812003 38 6912004 37 9402005 37 2592006 36 677 År Invånare2007 35 8812008 35 1622009 34 5862010 34 0352011 31 5152012 31 0422013 30 5392014 30 2732015 30 2622016 30 182 År Invånare2017 30 0752018 29 9202019 29 6802020 29 433
Detaljerade källor anges i Wikimedia Commons.Population Projection Brandenburg at Wikimedia Commons.
Referenser
Kategori:Kommuner och städer i Landkreis Uckermark Kategori:Gränsorter i Europa