SidenvägslärkaBirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter (Alaudala cheleensis) är en asiatisk tätting i familjen lärkor.AviList Core Team. 2025. AviList: The Global Avian Checklist, v2025. https://doi.org/10.2173/avilist.v2025

Kännetecken Utseende Sidenvägslärka är en liten (13-14 cm) och kompakt, mörkt sandbrun lärka med ett halsband av tunna streck på övre delen av bröstet. Undersidan i övrigt är smutsvit, något mer beigefärgad på nedre delen av halsen och flankera, medan ovansidan är sandbrun kraftigt streckat i brunt. Ansiktet är rätt rent, med smalt beigefärgat ögonbrynsstreck samt beige ögonring och tygel. Vingarna är brunsvarta med ljusa kanter på täckare och tertialer. De senare är korta och täcker inte handpennespetsarna som hos korttålärkan. Näbben är liten och knubbig, benen skärbruna.Mark Brazil (2009) Birds of East Asia, Helm Field Guide, A&C Black Publishers, London,

Fågeln är mycket lik medelhavslärka och turkestanlärka, men är blekare och mer diffust streckad ovan och med både färre och ljusare streck på bröstet. Vidare har den mer inslag av vitt på yttre stjärtpennorna.

Läten Bland lätena hörs backsvalelika "drrrd" samt "chirrick", "puri", "chui" eller "chiu". Flyktlätet är ett spinnande "prrrt" eller "prrr-rrr-rrr". Sången som avges i flykten är fylligare, längre och med mer härmningar än korttålärkans, med karakteristiska instick av locklätet.

Utbredning och systematik Sidenvägslärka delas numera vanligen in i fyra underarter med följande utbredning: Alaudala cheleensis leucophaea – tydligen huvudsakligen stannfågel i Turkmenistan och Uzbekistan (söder om Kyzylkum) samt västra och södra Kazakstan österut till Balkasjsjön och Ferganadalen Alaudala cheleensis seebohmi – nordvästra Kina (Xinjiang) och intilliggande Mongoliet northwestern China (Xinjiang) and adjacent Mongolia Alaudala cheleensis tuvinica – södra Sibirien (Tuva) och nordvästra Mongoliet Alaudala cheleensis cheleensis – häckar från norra Qinghai och norra Gansu österut till norra Mongoliet samt i nordöstra Kina (centrala och östra Inre Mongoliet, Shanxi, Hebei, Beijing, Liaoning, Jilin och Heilongjiang med intilliggande delar av södra Sibirien; beståndet i Mongoliet är i huvudsak flyttfåglar, även om dessa troligen övervintrar inom utbredningsområdet för underarten

Artstatus Tidigare behandlades den ofta som en del av dvärglärkan (Alaudala rufescens). Genetiska studier har dock visat att den är en av flera utvecklingslinjer i ett artkomplex kring dvärglärkan som även omfattar sandlärkan (A. raytal). Dessa urskiljs numera vanligen som egna arter, varav cheleensis är en.Ghorbani, F., Aliabadian, M., Zhang, R., et al. (2020) Densely sampled phylogenetic analyses of the Lesser Short‐toed Lark (Alaudala rufescens) — Sand Lark (A. raytal) species complex (Aves, Passeriformes) reveal cryptic diversityé, Zool Scr., vol.49, nr.4, sid:427-439, https://doi.org/10.1111/zsc.12422 Studierna visar också på en tydlig uppdelning inom arten, mellan å ena sidan cheleenis och tuvinica, å andra sidan seebohmi och leucophaea. Eventuellt borde även dessa klader beskrivas som två arter.

Släktestillhörighet Sidenvägslärka med släktingar placerades tidigare tillsammans med korttålärkorna i Calandrella. Genetiska studier visar dock att de är närmare släkt med exempelvis kalanderlärka i Melanocorypha.Alström, P., K.N. Barnes, U. Olsson, F.K. Barker, P. Bloomer, A.A. Khan, M.A. Qureshi, A. Guillaumet, P.-A. Crochet, P.G. Ryan (2013), Multilocus phylogeny of the avian family Alaudidae (larks) reveals complex morphological evolution, non-monophyletic genera and hidden species diversity, Mol. Phylogenet. Evol. 69, 1043-1056.

Status och hot Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC). Beståndet uppskattas till i storleksordningen en till tio miljoner vuxna individer.

Namn Fågelns vetenskapliga artnamn syftar på provinsen Liaoning i Kina, tidigare kallad Chelee eller Chihli.Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com. Arten kallades tidigare mongolisk dvärglärka på svenska, men har justerats av BirdLife Sveriges taxonomikommitté eftersom namnet inte är representativt för utbredningen. Namnet sidenvägslärka kommer av att utbredningsområdet sammanfaller i stort med Sidenvägen.

Noter

Externa länkar

Läten på xeno-canto.org

Kategori:Lärkor Kategori:Fåglar i palearktiska regionen