miniatyr|Axel Gabriel Leijonhufvud som lantmarskalk. Axel Gabriel Leijonhufvud, född den 13 september 1717 i Säter, död den 19 juni 1789 på Lindö i Sankt Johannes socken, var en svensk friherre, hovman och militär. Lejonhufvud var en av kronprinsens kavaljerer, ämbetsman och lantmarskalk.Den introducerade svenska adelns ättartavlor, Gustaf Elgenstierna (1928), band IV, sidorna 553–554.
Biografi Axel Gabriel Leijonhufvud föddes 1717 i Säter. Han var son till överstelöjtnanten friherre Carl Leonard Leijonhufvud och grevinnan Elsa Barbro Oxenstierna af Croneborg. Leijonhufvud blev student vid Uppsala universitet 9 november 1730, extra ordinarie kanslist i kanslikollegium februari 1734 och volontär vid livgardet 14 november 1737. Han befordrades till rustmästare 31 juli 1737, förare 6 april 1738, sergeant 29 oktober 1739, fänrik 8 augusti 1741 och deltog som sådan i Hattarnas ryska krig. Leijonhufvud blev genom byte 1744 kaptenlöjtnant vid Åbo läns infanteriregemente, där han 1746 blev kapten. Genom byte blev han i stället kapten vid Västerbottens regemente 1752. Leijonhufvud var kavaljer hos kronprins Gustaf 1756–1762, befordrades 1757 till major och 1763 till överstelöjtnant före sitt avsked 1766. År 1757 blev han riddare av Svärdsorden.
Leijonhuvud blev 1766 hovmarskalk och var överkammarherre hos prinsessan Sofia Albertina 1767–1770. Han var lantmarskalk vid 1771/72 års riksdag och blev 1772 riddarhusdirektör. Samma år blev han kommendör av Nordstjärneorden och 1775 president i Åbo hovrätt.
Leijonhufvud blev ledamot (nummer 1) och stiftare av Kungliga Musikaliska Akademien 1771 och var dess förste preses. Han blev ledamot 1753 (nummer 11) och hedersledamot 1786 av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien.Matrikel över ledamöter av Kungl. Vitterhetsakademien och Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets akademien, Bengt Hildebrand (1753-1953), Margit Engström och Åke Lilliestam (1954-1990), Stockholm 1992 , sidan 19
Leijonhufvud har författat Tanke-val i anledning af sön- och högtidsdagsevangelier, uti vers, utgiven 1790, året efter hans död.
Familj Leijonhufvud gifte sig första gången 7 februari 1742 på Koskis med friherrinnan Anna Renata Yxkull (1714–1745), dotter till generalmajoren och landshövdingen friherre Otto Reinhold Yxkull och Anna Magdalena Apolloff. De fick tillsammans barnen Elsa Magdalena Leijonhufvud (1743–1743) och Carl Otto Leijonhufvud (1744–1745).
Han gifte sig andra gången 10 september 1754 på Sjunda i Vårdinge socken med Christina Magdalena Silfversparre (1725–1769), dotter till landshövdingen Carl Gustaf Silfversparre och friherrinnan Hedvig Ulrika Lilliecreutz. De fick tillsammans barnen Carolina Gustava Leijonhufvud (1755–1832) som var gift med hovjunkaren Isak Georg de Besche och Hedvig Magareta Leijonhufvud (1760–1836). Leijonhufvud gifte sig tredje gången 28 december 1771 i Stockholm med grevinnan Christina Anna Dohna (1729–1792), dotter till generalmajoren greve Carl August Dohna och friherrinnan Hedvig Ulrika Christina Soop af Limingo. Christina Anna Dohna var änka efter överstelöjtnanten friherre Conrad Falkenberg af Trystorp.
Källor
Externa länkar
Kategori:Lantmarskalkar Kategori:Hovrättspresidenter i Åbo hovrätt Kategori:Ledamöter av Kungliga Musikaliska Akademien Kategori:Ledamöter av Vitterhetsakademien Kategori:Riddare av Svärdsorden Kategori:Kommendörer av Nordstjärneorden Kategori:Svenska militärer under 1700-talet Kategori:Födda 1717 Axel Gabriel Kategori:Avlidna 1789 Kategori:Män Kategori:Personer från Säter