Norsholms herrgård ligger intill samhället Norsholm vid Motala ströms utlopp ur Roxen, nära Norsholms kanalstation och Östra stambanan. Norsholm finns avbildat i Erik Dahlberghs praktverk Suecia antiqua et hodierna.

Historik Norsholm var redan på 1100-talet ett betydande gods, tillhörigt biskopsstolen i Linköpings stift och kallat Munkeboda eller Munkabotha. Huvudgården låg då på Motala ströms vänstra strand men flyttades vid medeltidens slut till den högra stranden. Den nya gården kallades Noor, vilket senare utvecklades till namnet Norsholm.

Det hade en fast byggnad på en liten holme eller udde vid strömmens vänstra strand, men denna flyttades vid medeltidens slut till högra stranden och kallades Noor, varav det nuvarande namnet uppkommit.

Från Hans Brask, den siste biskopen bland innehavarna, drogs gården på grund av Västerås riksdag (1527) in till kronan.

1600-tale och 1700-talet Norsholm donerades som kungsgård till drottning Kristinas finansråd Peter Spiring, adlad Silfvercrona, genom ett beslut den 6 oktober 1636. Han hade redan 1641 förvärvat allodialrätt till egendomen mot en årlig ränta på 200 daler kopparmynt, vilket bekräftades 1645.

År 1668 såldes gården av hans son, kommerserådet Johan Filip Silfvercrona, till riksrådet Knut Kurck. Vid denna tid kallades Norsholm en gammal sätesgård men betraktades samtidigt som kungsgård under lösen. Under reduktionen på 1680-talet behandlades egendomen av reduktionskommissionen men förblev i Kurcks besittning. År 1691 omfattade gården bland annat omkring 96 tunnland åker och en höskörd på över 255 lass, fördelat på gården och dess underlydande torp.

Senare innehades egendomen av hertig Adolf Johan av Pfalz-Zweibrückens sekreterare, doktor Heutmüller, genom vars försorg gården år 1702 överfördes från Skärkinds socken till Kimstads socken. Genom köpeavtal den 19 april 1718 övergick Norsholm till kommissarien Peter Ehrenspetz, som samma år löste hemmanen till skatte. År 1730 sålde han egendomen till riksrådet Carl Gustaf Tessin, vilken 1731 utbytte säterirätten mot frälsegården Lunneberga. Den 14 mars 1736 köptes Norsholm av kammarherren Johan Gabriel Sack. Hans son Fredrik Ulrik Sack sålde 1755 egendomen till översten Carl Adlerfelt, som i sin tur överlät den till regementsauditören Jonas Palm. År 1759 övergick säteriet till ryttmästaren, senare överstelöjtnanten Lars Erik Gripenwaldt, som avled där 1790. Efter honom tillföll gården sonen Jakob Erik Gripenwaldt, vilken 1801 sålde Norsholm till grevinnan Sofia Lovisa Sprengtporten, född Sofia Lovisa Mörner.

1800-talet Egendomen såldes senare till excellensen Hans Henrik von Essen, som fick fasta 1815. År 1826 såldes den av hans änka Charlotta von Krassow till rådmannen J. P. Häggroth. År 1836 övertogs Norsholm av Jakob Philipsson, som 1842 sålde egendomen till Jens Malling. Denne bytte 1847 bort godset mot säterier i Skaraborgs län till Johan Carl Adelswärd. Efter Adelswärds död 1852 blev hans änka Maria Adelsvärd ägare. Vid arvsskifte 1861 övergick egendomen till sonen Erik Adelswärd, som testamenterade den till sin hustru Eva Elisabeth Adelsvärd. Hon gifte senare om sig med kapten Axel Abelin, vilken därefter innehade godset. Den tillhörde 1913 hans dödsbo. Via familjen Swartz kom gården Norsholm i familjen Löfgreens ägo.

Byggnader Norsholm är bebyggt med två mangårdsbyggnader nära varandra. Den äldre byggnaden anses i sin nedre del av sten härröra från en byggnad uppförd under senare delen av 1400-talet av biskop Henrik Tidemansson, men togs i bruk först av Hans Brask. Den nyare huvudbyggnaden uppfördes av sten i två våningar under 1860-talet. Båda husen omges av trädgårdar och planteringar.

Egendomen omfattade Norsholm 6½ mantal skattesäteri, Ladugården ¾ mantal frälse och Svarttorp ½ mantal skatte. Tillsammans med tolv torp och lägenheter omfattade marken omkring 8 tunnland tomter och trädgårdar, 520 tunnland åker, 154 tunnland äng, 252 tunnland hagmark och 384 tunnland skog. I sambruk med Norsholm drevs även Kimstads säteri om 2 mantal.

Historiska lämningar och sägner Enligt en gammal munklegend skulle Östergötlands första kloster ha legat vid Norsholm, ibland daterat så tidigt som år 855. Några säkra historiska belägg för kloster i Sverige före 1100-talet är dock inte kända. En skola sägs också ha funnits här under kristendomens tidigaste skede i landet.

På en udde mitt emot den nuvarande mangården finns den så kallade biskop Brasks slottsruin, en fyrkantig ruin med cirka 46 fots sida och murar upp till 18 fot höga. Enligt äldre uppgifter kan byggnaden ha varit biskoparnas förrådshus eller magasin.

Nedanför gården ligger en kanalgrav kallad Braskens kanal eller Tvärån, som ska ha varit början till en planerad båtled mellan Vättern och Östersjön. Projektet diskuterades vid ett riksmöte i Södertälje år 1516 på initiativ av biskop Hans Brask och kan ses som en föregångare till Göta kanal.

Källor

Noter

Externa länkar Länsstyrelsen Östergötland: Norsholms naturreservat Länsstyrelsen Östergötland: Tångestad, Henriksborgen och Munkeboda

Kategori:Herrgårdar i Östergötland Kategori:Byggnader och anläggningar i Norrköpings kommun Kategori:Byggnader avbildade i Suecian