Makedonien (grekiska: Μακεδονία) är det hos Herodotos först förekommandeMacedonien, Nordisk Familjebok, Uggleupplagan, 17. Lux - Mekanik, 353-354 namnet för en geografisk och historisk region på Balkan i sydöstra Europa. Området omfattas av bäckenen till floderna Aliakmonas, Vardar och Struma (i öst-västlig riktning) och slätterna kring städerna Thessaloniki och Serrai.
Floden Mesta bildar gräns mot Thrakien och berget Olympen mot Thessalien. I äldsta tider bar landet det hos Homeros förekommande namnet Emathia, senare ett landskapsnamn för den mellersta delen kring floden Ludias.
Från mitten av det 4:e århundradet före Kristus blev det antika kungariket Makedonien, i det som idag är det grekiska Makedonien, den dominerande makten i Grekland och de angränsande regionerna. Gränserna har därefter varierat mycket genom åren. Efter att tidigare ha varit en del av Romarriket, Bysans och Osmanska riket kom Makedoniens territorium att efter balkankrigen 1912–1913 huvudsakligen ligga i Grekland, Serbien (sedan 1991 nuvarande Nordmakedonien) och Bulgarien.
Etymologi Enligt grekisk mytologi var Makedon namnet på stamhövdingen för makedonierna, som bebodde sydvästra Makedonien.Hilding Thylander, Den grekiska världen, (Svenska humanistiska förbundet, 1985)
Namnet på folkstammen makedonier härleds av vana från den urindoeuropeiska roten *mak-, som betyder "lång" eller "hög", som återfinns i homeriskPerseus - Georg Autenrieth, A Homeric Dictionary och dorisk grekiska som ordet makednos eller i attisk grekiska mêkedanos "lång, hög"LSJ -makednos och doriska makos, attiska mêkos "längd"LSJ-mêkos- synonyms of makros. Det har vanligtvis förklaras med att det ursprungligen betytt "de högvuxna" eller "högländare" "Macedonia from L. Macedonius 'Macedonian,' from Gk. Makedones, lit. 'highlanders' or 'the tall ones,' related to makednos 'long, tall,' makros 'long, large' (see macro-).". Men lingvisten Robert SP Beekes tvivlar på dess grekiska ursprung och hävdar att enligt morfologisk analys är make- (root) + -dnos (suffix) omöjlig i ett indoeuropeiskt ord och att det är mer sannolikt att ordet har en för- grekisk etymologiRobert S. P. Beekes, Greek etymological dictionary.. Även andra hypoteser förekommerEdouard Selian, The Mystery of the Name "Macedon", 29 juni 2009.
center|150px Kungariket Makedonien center|150px Romersk provins center|150px Bysantinsk regioncenter|150px Osmansk region Makedoniens utsträckning genom historien. Nationalism Under den sakta men pågående kollapsen av det Osmanska riket pågick ett nationellt uppvaknande bland den kristna befolkningen, både inom och utanför det Osmanska Makedonien.
Efter att Kungariket Grekland (1828), Furstendömet Serbien (1830) och Bulgarien (1878) blivit självständiga från Osmanska rikets styre ställdes territoriella anspråk på Makedonien. Den så kallade "makedonska frågan" uppstod. Grekland, Bulgarien och Serbien strävade var för sig att ockuperaShea, John. Macedonia and Greece: the struggle to define a new Balkan nation ”Macedonian territories occupied by the Greek army” sid 103 en så stor del av Osmanska Makedoniens territorium som möjligt, samtidigt som de ville förhindra en makedonsk självständighet.
De konkurrerande nationalistiska idéerna om Makedonien vid tiden för framväxandet av nationalstaterna på balkanhalvön har inslag av både chauvinism, imperialism och kolonialism men är sinsemellan oförenliga.
I Aten utvecklade sig argumenten enligt följande: Antikens makedonier var etniska greker. Medeltidens slaver och bulgarer konverterades kulturellt till bysantinsk hellenism och assimilerades etniskt. Slavisktalande makedonier var inte nödvändigtvis bulgarer eller slaver. Med hänsyn tagen till deras lojalitet till patriarken och deras aktiva bidrag vid grekernas uppror under 1800-talet, är det tydligt att de utöver alla tvivel var etniska greker.mini|Större underregioner: Mindre delar:
I Sofia brydde man sig inte om de antika makedonierna, men hävdade att: Medeltidens slaver i Makedonien absorberades av bulgarerna, men de sistnämnda assimilerades inte av vare sig greker eller serber. Trots trohet till, de av greker dominerade, ekumeniska Patriarkatet, var de slaviskt talande bulgariska makedonierna en separat folkgrupp, som vid senare delen av 1800-talet bebodde största delen av Makedonien, men som misslyckades att införlivas i Bulgarien.
Vid slutet av 1800-talet utvecklade serberna också sina egna teorier om identiteten på Makedoniens befolkning. De försökte att visa att: Medeltidens makedonska slaver var etniska serber. Faktum är att serberna kom att behärska Makedonien vid 1300-talet efter bulgarernas styre; således kunde de inte ha assimilerats av de sistnämnda som blev utslängda kring tidigt 1000-tal. De bevarade en separat serbisk kultur, ett språk som var snarlikt det serbiska och kallades för ”serber” sedan århundraden tillbaka. Makedonska slaver benämndes inte som bulgarer förrän vid mitten av 1800-talet.
Det serbiska synsättet övergavs för alltid efter andra världskriget, som därefter ersattes av historiker från det jugoslaviska Nordmakedonien, som tog upp och omdanade de teorier, som i det förflutna huvudsakligen hade stöttats av kommunisterna.
Deras huvudsakliga uppgift har varit att visa att: Antikens makedonier inte var etniska greker. Medeltidens slaver assimilerade de antika icke-grekiska makedonierna, men absorberades inte av vare sig bulgarer, serber eller greker. I slutet av 1800-talet då den kompakta och tydligt avgränsade slavisk talande makedoniska folkgruppen som på ett överväldigande sätt var större än den grekiska, blev företrädare för den makedoniska nationalkänslan, men de etniska makedonierna, som hade missat att få sin självständighet 1903, delades 1913.
Syftet med de nationalistiska idéerna var att legitimera en ockupation av Makedoniens territorium och befolkning. Av de olika nationalistiska idéerna kan man utläsa att den befolkningen som avses är ett och samma folk.
Republiken Makedonien vill att grannländerna Grekland och Bulgarien ska låta befolkningen i Makedonien själva välja sin nationalitet som en naturlig del i respekten av de mänskliga rättigheterna. Grekland och Bulgarien vill fortfarande behålla status quo och använder de olika nationalistiska idéerna om Makedonien för sina politiska syften.Michas, Takis. Why Critics of Greece’s Macedonia Policy Keep Silent Balkan Insight (en), Aten 11 november 2008
Se vidare: makedonska namnkonfliktenSpyros Sofos, The Greek-Macedonian dispute – time to return to the drawing board? , TransConflict 2010.
Terminologi Anhängare till de olika nationalistiska idéerna om Makedonien, som inbördes är oförenliga, använder olika benämningar för att försvara de teorier och dogmer vid beskrivning av makedonsk historia, befolkning, kultur och språk. Detta resulterar ofta i att makedonska, bulgariska och grekiska historiker anklagar varandra för historieförfalskning.
Bulgariska nationalister ser makedonierna som etniska bulgarer och benämner makedonierna som ”bulgariska makedonier”, ”väst-bulgarer” eller ”bulgariska separatister”. Makedonskan ses som en ”bulgarisk dialekt”. Ordet bulgarisk sätts före allt som anses tillhöra den bulgariska etniciteten.
Bulgarisk nationalistisk terminologi används främst i Bulgarien och bland bulgariska nationalister.
En del greker, som vill ha ensamrätt på ordet MakedonienRoudometof, Victor. Nationalism and Identity Politics in the Balkans: Greece and the Macedonian Question , Journal of Modern Greek Studies 14.2 253-301 (en) 1996, avser Makedonien endast ”Grekiska Makedonien” eller kungariket i antiken. Med makedonier avses antikens makedonier eller personer ifrån den grekiska delen av det historiska landskapet MakedonienHobsbawm, E J. från Daily Times, 9 oktober 2007.
Makedonier benämns i grekiska nationalisters terminologi som ”slaver”, ”makedonska slaver”, ”slaviska stammar”, ”slavofona greker”, ”skopjans”, ”bulgarer” alternativt ”serber” om de inte helt förnekas eller ignoreras.
Grekisk terminologi används i Grekland av anhängare till panhellenistiska idéer och ger uttryck för den grekiska tolkningen av nationen och historiesynenDimitris Litoksou, NATIONALISM AND THE NATIONAL MYTH , Ksilokastro, Grekland, 2005, (automatöversatt till svenska ). Samma terminologi har under flera decennier oreflekterat anammats i encyklopedier, tidningar och böcker i hela världenNicholov, Bill. MHRMI Response to Times Article Referring to Macedonians as "Slavs", MHRMI (en) 7 juli 2006.
Orden grekisk och hellenistisk sätts före allt som anses vara etniskt grekiskt eller exklusivt tillhör den grekiska historien såsom ”grekiska makedonier”, ”grekiska antika makedonier”, ”grekisk bysantism”, ”hellenistiska stater”, ”hellenistiska kungar”.
Makedonska historiker använder benämningen makedonska i stället för hellenistiska för de kungariken som uppstod och styrdes av makedonska dynastier efter Alexander den stores död.
Makedonska och bulgariska historiker använder de geografiska beteckningarna ”Vardar Makedonien”, ”Pirin Makedonien” och ”Egeiska Makedonien” för att namnge de delar som Makedoniens territorium uppdelades i efter balkankrigen 1913, medan grekiska historiker och politiker använder politisk-etniska benämningar som ”Grekiska Makedonien”, ”Bulgariska Makedonien” och ”Serbiska eller Jugoslaviska Makedonien” samt nu även ”Skopjestaten” eller akronymen ”FYROM” (the former Yugoslav Republic of Macedonia) i stället för Nordmakedonien.
Demografi miniatyr|"Distribution of races in the Balkan Peninsula and Asia Minor in 1923", historisk atlas av William R. Shepherd, New York (kartan visar inte resultatet av omflyttning av greker och turkar). Som en region med många olika kulturer har Makedonien en varierande demografisk profil. Greker utgör majoritetsbefolkningen och bor nästan uteslutande inom Greklands gränser. Makedoniska slaver är den näst största gruppen inom regionen och utgör majoritetsbefolkningen i det som numera är Nordmakedonien.
De flesta av de slaviska makedonierna ser sig själva som en egen etnisk grupp, något som anses kontroversiellt av många bulgarer och greker, som anser att de är en del av någon större folkgrupp, för det mesta bulgarerna. Själva kallar de sig "etniska makedonier", något som greker ofta starkt motsätter sig när det används för att beskriva den slaviska majoriteten i den nuvarande republiken Makedonien eller den motsvarande minoriteten i norra Grekland. Grekland anser att denna användning felaktigt beskriver det faktum att Makedonien bebos av många olika folkslag, och att ingen av dessa ska ha rätten att ensamma förknippas med områdets långa historia med undantag för makedonierna som levt i området sedan antiken. Själva språket som talades under antiken i Makedonien var en grekisk dialekt. Alla texter från makedonska poeter och makedonska filosofer är skrivna på det grekiska språket vilket stärker Greklands åsikt om den makedonska frågan. På 500-talet deltog Makedonien i de olympiska spelen, som i någon mån bekräftade deras tillhörighet till den grekiska kultursfären, eftersom endast greker tilläts delta i spelen vid Olympia. Makedoniska kungafamiljens ursprung var från staden Argos i södra Grekland och därför kallades de för Argeadai och Temenidai. Symbolerna som användes stärker grekiska sidans synpunkter, då stjärnorna var grekernas identifieringssymbol under det Trojanska kriget. Även kung Filip II:s vapensköld avbildar en maiandros (grekiska nyckeln) som anses vara hellenismens officiella symbol.
miniatyr|vänster|Makedonien idag: Folk, språk och stater.