Detta är en lista över Rysslands statsöverhuvuden.
För det nutida presidentämbetet, se Rysslands president.
Föregångare och storfurstendömen Kievriket, storfurstendömet Vladimir-Suzdal och Storfurstendömet Moskva är i olika hög grad föregångare till Ryssland och står därför listade. Regentens titel i dessa furstendömen var Knjas (Furste) eller Velikij Knjas (Storfurste). Efter 1460 kallade sig ibland storfursten av Moskva för tsar, men titeln användes inte i arv förrän efter att Ivan den förskräcklige utropar sig till tsar av Ryssland år 1547. Han är också den förste som gör skillnad på titeln storfurste av Moskva och tsar när han under en period utnämner Simeon Bekbulatovitj till storfurste. Periodvis fungerade även patriarken av den Rysk-ortodoxa kyrkan som statsöverhuvud, bland annat under perioder av ockupation som i slutet av den stora oredan.
porträtt Svenskt namn Ryskt namn Regeringstid LevnadstidKievriket (860–1263)se Lista över Kievrikets regenterRurikdynastins olika furstendömen (1168–1547)De ryska furstendömena är skattepliktiga till mongolerna under perioden från 1240-talet till 1450-talet. Se Gyllene horden.se Lista över storfurstar av Vladimir (1168–1362)se Lista över storfurstar av Tver (1247–1490)se Lista över storfurstar av Moskva (1283–1547) Tsarer av Ryssland (1547–1721)
Rurikdynastin (1547–1598) porträtt Svenskt namn Ryskt namn Regeringstid Levnadstid 75px Ivan IV den förskräcklige Ivan Groznyj 1547–1584 1530–1584 75px Fjodor I 1584–1598 1557–1598
Ätten Godunov (1598–1605) porträtt Svenskt namn Ryskt namn Regeringstid Levnadstid 75px Boris Godunov 1598–1605 cirka 1551–1605Boris Godunov styrde i praktiken landet under Fjodor I:s tid vid makten 75px Fjodor II 13 april – 20 juli 1605 1589–1605 Den stora oredan (1605–1613) porträtt Svenskt namn Ryskt namn Regeringstid Levnadstid 75px Falske Dmitrij 1605–1606 död 17 maj 1606 75px Vasilij IV 1606–1610 1552–1612 Falske Dmitrij II "Tusjinförrädaren" 1607–1610 död 1610 Falske Dmitrij III 2 mars – 18 maj 1612 död 1612 Ätten Romanov (1613–1721) porträtt Svenskt namn Ryskt namn Regeringstid Levnadstid 75px Mikael Romanov Michail Fjodorovitj Romanov 1613–1645 1596–1645 75px Aleksej Romanov Aleksej Michajlovitj Romanov 1645–1676 1629–1676 Fjodor III Fjodor III Aleksejvitj Romanov 1676–1682 1661–1682 75px Ivan V Ivan V Aleksejvitj Romanov 1682–1696 1666–1696 75px Peter den store Pjotr Velikij 1682–1721 1672–1725
Kejsare och självhärskare över hela Ryssland (1721–1917) Ätten Romanov (1721–1762)
porträtt Svenskt namn Ryskt namn Regeringstid Levnadstid 75px Peter den store Pjotr Velikij 1721–1725 1672–1725 75px Katarina I Jekaterina I 1725–1727 1684–1727 75px Peter II Pjotr II 1727–1730 1715–1730 75px Anna av Ryssland Anna Ioannovna 1730–1740 1693–1740 75px Ivan VI Ivan Antonovitj 1740–1741 1740–1764 75px Elisabet Jelizaveta 1741–1762 1709–1762
Ätten Holstein-Gottorp-Romanov (1762–1917) miniatyr|höger|Kejserliga flaggan (1858-1917). miniatyr|höger|Tronsalen i Stora Kremlpalatset. miniatyr|höger|De kejserliga riksregalierna. porträtt Svenskt namn Ryskt namn Regeringstid Levnadstid Gemål 75px Peter III Pjotr III 5 januari – 28 juni 1762 1728–1762 Sin efterträdare 75px Katarina den stora Jekaterina II Velikaja 1762–1796 1729–1796 Framlidne företrädaren 75px Paul I Pavel I 1796–1801 1754–1801 Maria Fjodorovna 75px Alexander I Aleksandr I 1801–1825 1777–1825 Elisabeth Alexejevna 75px Nikolaus I Nikolaj I 1825–1855 1796–1855 Alexandra Feodorovna 75px Alexander II Aleksandr II 1855–1881 1818–1881 Maria Alexandrovna 75px Alexander III Aleksandr III 1881–1894 1845–1894 Maria Fjodorovna 75px Nikolaus II Nikolaj II 1894–1917 1868–1918Nikolaj II abdikerade 1917 till förmån för sin bror ärkehertig Mikael som i och med detta var kejsare i 24 timmar innan han avsade sig rätten att efterträda sin bror. Ibland kallas han för Mikael II. Alexandra Fjodorovna
Ryska republikens statschefer (1917)
porträtt Svenskt namn Ryskt namn Regeringstid Levnadstid 75px Furst Georgij Lvov Knjas Georgij Lvov 15 mars – 7 juli 1917 1861–1925 75px Alexander Kerenskij Aleksandr Kerenskij 21 juli – 8 november 1917 1881–1970
Sovjetunionen (1917–1991) Under åren (1917–)1922–1991 var Ryssland en del av Sovjetunionen.
Se Lista över Sovjetunionens ledare
Ryska federationens presidenter (1991–) Se Rysslands president
Kommentarer
Vladislav av Polen valdes till tsar men han tillbringade aldrig någon tid i Ryssland. Ibland tillskrivs han titeln som tsar under perioden 1610–1613. Gustav II Adolfs bror Karl Filip av Sverige var även han aktuell som alternativ i den Stora oredan men blev aldrig vald. Av de "Falske Dmitrij" som räknas upp under den stora oredan är det bara den första som kan sägas ha behärskat det ryska territoriet. Patriarken Filaret (Fjodor Romanov) var förmyndare för sin son Mikael Romanov innan den blivit myndig. Sofia Aleksejevna var regent under delar av Ivan V och början av Peter den stores tid som tsarer. Under Ivan VI korta tid som rysk kejsare styrdes landet av Ernst Johann von Biron och Heinrich Ostermann som förmyndare. Konstantin Pavlovitj var under en period innan Nikolaj I utropad till kejsare av en mindre grupp inom statsstyrelsen. Han avstod sin arvsrätt till förmån för brodern.
Referenser Noter
Källförteckning World Statesmen Archontology Externa länkar
Kategori:Politik i Ryssland Kategori:Rysslands historia Kategori:Listor med anknytning till Ryssland Ryssland