Arbetslöshet är när en person inte har ett arbete och samtidigt ägnar sig åt aktivt jobbsökande. I statistiska sammanhang definieras en person som arbetslös om denne är i arbetsför ålder (vanligen 15-75), saknar betalt arbete, är tillgänglig för att arbeta, och antingen aktivt söker efter arbete eller väntar på ett arbete som snart ska börja. Även personer som är i utbildning betraktas enligt ILO:s internationella riktlinjer som arbetslösa om de saknar arbete, är tillgängliga för att arbeta och söker arbete.

Arbetskritiker kritiserar synen på arbete som någonting en person "måste" ägna sig åt för att ha rätt att leva ens ett rimligt liv.

Ordet arbetslöshet används också ofta för att beteckna arbetslöshetsgrad, alltså andelen av alla personer i arbetskraften som är arbetslösa. Att vara i arbetskraften innebär att man antingen är arbetslös eller sysselsatt. Ett annat mer sällan använt ord för att beskriva samma andel är det "relativa arbetslöshetstalet".

Inom politiken är arbetslösheten i ett land ofta en av de frågor som debatteras mest. Många länder har under 1900-talet utvecklat olika former av bidrag och socialförsäkringar för de arbetslösa.Björklund A, P-A Edin, B Holmlund, P Fredriksson och E Wadensjö (2014) ”Arbetsmarknaden” fjärde upplagan, Studentlitteratur, Stockholm.

Rätt till arbete och skydd mot arbetslöshet är en mänsklig rättighet.

Arbetslöshetens orsaker 392px|miniatyr|Den ortodoxa neoklassisk-nationalekonomiska förklaringen till arbetslöshet. Den totala arbetslösheten kan delas in i: Arbetslöshet orsakad av otillräcklig arbetskraftsefterfrågan - Finns i två former: Keynesiansk arbetslöshet som ofta kallas konjunkturarbetslöshet som orsakas av cykler i ekonomin. Klassisk arbetslöshet som orsakas av att reallönenivån är för hög vilket illustreras i diagrammet till höger. Friktionsarbetslöshet - Beror på att det tar tid att söka jobb och informera sig om tänkbara arbetsgivare, samtidigt som det tar tid för arbetsgivaren att anställa. Strukturell arbetslöshet - Orsakas av att arbetskraftens kompetens eller geografiska lokalisering ej stämmer överens med arbetskraftsefterfrågan. Detta kan till exempel uppträda genom att vissa branscher försvinner antingen genom att totala efterfrågan minskar eller genom att de lokala arbetstillfällena blir utkonkurrerade. Vissa arbetskritiker menar att arbetslöshet blir allt vanligare i västvärlden på grund av att arbete inte skapar något verkligt värde i samma utsträckning som det gjort hittills under modern tid. En författare som ansluter sig till synen om hur arbete blir allt mer värdelöst är Roland Paulsen.

Synen på vad som orsakar arbetslöshet har varierat genom tiden och än idag är det en diskuterad fråga inom nationalekonomin. Frågan kompliceras av att det finns olika sorters arbetslöshet. Man brukar skilja mellan friktionsarbetslöshet och strukturarbetslöshet. Den förra är inte särskilt skadlig vare sig för den arbetslöse eller ekonomin i sin helhet. Den senare är mer allvarlig eftersom den ofta antas bero på att det råder obalans mellan utbud och efterfrågan av arbetskraft.

Man kan urskilja tre huvudförklaringar till arbetslöshet: att lönerna är för höga, att efterfrågan är för liten och att marknaden är för trög för att kunna föra ihop utbud och efterfrågan.Eklund, Klas, Vår ekonomi (1987), 10 uppl. 2005, , s. 108 Förklaringen som fokuserar på lönenivåerna kallas ofta den klassiska förklaringen. Att istället fokusera på efterfrågan gjorde bland andra den engelska ekonomen John Maynard Keynes. Keynes syn på arbetslöshet har haft stort inflytande i Sverige. Den tredje förklaringen menar att friktionsarbetslösheten i själva verket är mer central än vad den ofta anses vara. Därför gäller det att övergången från arbete till arbete eller från arbetslöshet till arbete sker så smidigt som möjligt. På så sätt minskas mängden oarbetade timmar i samhället.

Vissa ekonomer anser att det råder en motsättning mellan de europeiska välfärdsekonomierna och låg arbetslöshet. I USA har arbetsmarknaden historiskt sett varit mindre reglerad och anställningar har varit mindre säkra för arbetarna, amerikaner flyttar generellt sett mer än européer, har mindre facklig aktivitet och större löneskillnader. Detta har tillsammans bidragit till att den amerikanska arbetsmarknaden varit mer flexibel, till kostnad av sämre villkor för arbetstagarna.

Vissa har även föreslagit att det är den nya tekniken som reducerar behovet av mänsklig arbetskraft och som därmed ökar arbetslösheten. Denna förklaring avvisas dock generellt av nationalekonomer.Eklund, Klas, Vår ekonomi (1987), 10 uppl. 2005, , s. 122Örn, Gunnar, Nationalekonomi för noviser (1996), , i kapitlet Blir jobben fler om vi delar på dem?

Förklaringar till för högt löneläge De nationalekonomer som förklarar arbetslösheten med att lönen hamnar över jämviktsnivån har försökt hitta förklaringar till att detta fenomen uppstår. Insider-outsider-hypotesen har föreslagit att de som har arbete är insiders som utnyttjar sin makt över fackföreningar och företag till att hålla uppe lönerna, medan man inte tar någon hänsyn till outsiders. En annan teori är public choice-hypotesen som förklarar löneregleringar med att särintressen påverkar den politiska processen till sin fördel.

Arbetslöshet enligt olika svenska statistikkällor

Statistiska centralbyrån (SCB) har sedan tidigt 1960-tal mätt och beräknat den officiella arbetslösheten i Sverige med hjälp av de månatliga arbetskraftsundersökningarna (AKU). AKU är en intervjuundersökning där personer tillfrågas om vad de gjort under en specifik referensvecka. SCB:s beräkningar vilar på internationella överenskommelser och definitioner fastställda av ILO och insamlingen syftar till att skapa internationellt jämförbar statistik. Arbetslösa enligt AKU omfattar personer som var utan arbete under referensveckan men som sökt arbete under de senaste fyra veckorna (referensveckan och tre veckor bakåt) och kunde arbeta referensveckan eller börja inom 14 dagar från referensveckans slut. Arbetslösa omfattar även personer som har fått ett arbete som börjar inom tre månader, förutsatt att de skulle ha kunnat arbeta referensveckan eller börja inom 14 dagar från referensveckans slut.

År 2005 ändrades insamlingsmetoden för att öka jämförbarheten med andra länders statistik. Den huvudsakliga ändringen innebar att fler personer som väntar på arbete räknas som arbetslösa. Detta berörde många studerande ungdomar under våren då de väntar på att deras sommarjobb ska börja.

Tidigare förelåg skillnader mellan det svenska, officiella arbetslöshetsmåttet och den internationella definitionen av arbetslöshet. Skillnaden låg i huvudsak i att man i Sverige inte räknade heltidsstuderande (i reguljär utbildning eller i arbetsmarknadsåtgärder) som sökt och kunnat ta ett arbete som arbetslösa. Sedan 2007 inkluderas dessa studerande i svensk officiell arbetslöshetsstatistik i enlighet med den internationella definitionen. Förändringen hade framförallt betydelse för den uppmätta ungdomsarbetslösheten, som steg.

I Sverige producerar även Arbetsförmedlingen statistik över arbetslöshet. Arbetsförmedlingens statistik baseras istället på antalet personer som registrerats som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. I Arbetsförmedlingens statistik räknas de som arbetslösa som antingen är öppet arbetslösa eller deltar i vissa arbetsmarknadsåtgärder, till exempel arbetsmarknadsutbildning eller arbetspraktik. Inskrivna som deltar i åtgärder som medför att de får lön från en arbetsgivare, till exempel lönebidrag eller anställningsstöd, räknas dock som sysselsatta.

Jämförelse mellan AKU och Arbetsförmedlingens statistik AKU och Arbetsförmedlingens statistik redovisar ofta ett likartat antal arbetslösa, men det kan vara olika personer som är arbetslösa enligt de två källorna. Under 2016 uppskattades ungefär 360 000 personer vara arbetslösa enligt AKU och ungefär lika många var inskrivna som arbetslösa enligt Arbetsförmedlingen. Men samtidigt bedömdes endast ungefär två tredjedelar (214 000) av dessa personer vara arbetslösa enligt båda källorna. En anledning är att man kan vara inskriven vid Arbetsförmedlingen samtidigt som man arbetar i någon utsträckning, eller utan att aktivt söka arbete under AKU:s referensvecka. Om man arbetar eller om man inte aktivt söker efter arbete är man inte arbetslös enligt AKU. År 2016 bedömdes 75 000 personer vara inskrivna vid arbetsförmedlingen och samtidigt sysselsatta under den vecka de tillfrågades av AKU. Ungefär lika många av de inskrivna sökte inte arbete. Å andra sidan kan man aktivt söka arbete och därför vara arbetslös enligt AKU utan att vara inskriven vid arbetsförmedlingen, något som är vanligt bland studenter till exempel. År 2016 var 123 000 personer arbetslösa enligt AKU utan att ha skrivit in sig vid förmedlingen (18 000 var inskrivna men räknades av andra skäl inte som arbetslösa av arbetsförmedlingen).

Arbetsförmedlingens statistik är den enda statistik som redovisas för enskilda kommuner eftersom den beräknas från hela befolkningen. AKU:s beräknade arbetslöshet baseras istället på intervjuer med ett urval av svarspersoner, och det kan vara ganska få personer i enskilda kommuner. Därför redovisas AKU-statistiken gemensamt för hela landet.

Arbetslöshet hos kvinnor I åldrarna 15-74 år är det i genomsnitt 5 059 000 sysselsatta under året 2021. Denna siffra motsvarar 67,3 procent i sysselsättningsgrad. Sammanlagt beräknas arbetade timmar per vecka sträcka sig till 151,9 miljoner. 489 000 motsvarar de arbetslösa, vilket i procent ligger på 8,8 procent. Mellan åldrarna 16 och 64 år ligger sysselsättningsgraden för kvinnor på omkring 75,9 procent. Detta till skillnad från männens sysselsättningsgrad som ligger på 80,8 procent. Detta motsvarar en skillnad på 4,9 procentenheter. Sysselsättningsgradens skillnader mellan kvinnor och män minskade betydligt under 1970- och 1980-talent. Under 1970-talet låg sysselsättningsgraden hos kvinnor på 60,2 procent och hos män 86 procent. Antalet sysselsatta kvinnor har dock alltid varit under antalet sysselsatta män mellan 1970-talet till 2020-talet mellan åldrarna 16-64 år.

Covid-19 År 2020-2021 präglades världen av coronapandemin med ekonomisk nedgång som följd. Redan i mars 2020 blev många arbetslösa, samtidigt som antalet lediga jobb sjönk. Antalet lediga jobb på den svenska Arbetsförmedlingens webbplats Platsbanken minskade med cirka 15 procent under mars-juli 2020, och antalet nyanmälda platser minskade med nästan 40 procent. Samtidigt minskade de arbetssökandes aktivitet. Antalet annonsvisningar minskade med 40 procent jämfört med året innan. Under sommaren och tidig höst, då smittspridningen var låg, togs många restriktioner bort i slutet av september då en stor del av befolkningen blev vaccinerade. Smittspridningen ökade drastiskt i slutet av november 2021 då omikron varianten upptäcktes i Sverige. Pandemin kom att påverka samhällets beteende genom att slå hårt mot en viss mängd branscher inom arbetsmarknaden. Under 2020 var antalet sysselsatta cirka 5 064 000 personer. Detta innebar en minskning med 67 000 personer. Enligt beräkning uppgick 2 675 000 män vara sysselsatta, och för kvinnornas del minskade antalet sysselsatta med 49 000 till 2 388 000 Till skillnad från flera andra länder blev inte kvinnor oftare arbetslösa än män, en orsak till det kan vara att Sverige behöll förskolor och skolor öppna.

Utbildning Studier visar på att utbildningsnivån har en tendens att påverka arbetslösheten. En studie som har genomförts i Nederländerna visar att kvinnor generellt har svårare att hitta jobb. När det kommer till universitetsutbildade tenderar kvinnor lättare att hitta jobb än vad män gör.Gustafsson, Mimmi & Holmgren, Joel, ”Könsskillnader i arbetslöshet, En ekonometrisk analys av Sveriges kommuner”, Linköpings Universitet, (VT 2014).

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:811776/FULLTEXT01.pdf

Män anställer män