Najat El Hachmi, född i Nador i Marocko 2 juli 1979, är en spansk (katalansk"Katalonien, litteraturens hem". Bokmassan.se. Läst 6 september 2014.) författare av marockanskt (berbiskt) ursprung. Hon vann 2008 års upplaga av Premi Ramon Llull, det största katalanska litterära priset."Najat El Hachmi guanya el Premi Ramon Llull de novel·la". Vilaweb.cat. Läst 6 september 2014.

Biografi Bakgrund El Hachmi är född i den nordmarockanska staden Nador. Vid åtta års ålder flyttade hon och resten av familjen till katalanska staden Vic, dit hennes far redan bosatt sig. I Katalonien studerade hon senare arabisk litteratur vid Barcelonas universitet samt berberspråk. ”Presentació de "Jo també sóc catalana" a La Tralla”. Osona.com. Läst 6 september 2014.

Najat El Hachmi började skriva vid tolv års ålder, först som ett roligt tidsfördriv och senare som ett sätt att uttrycka sina åsikter om saker och ting och visa fram sin egen verklighet, skapad av de (minst) två kulturer som hon tillhör.

Debut och framträdanden Hennes första bok Jo també sóc catalana ('Jag är också katalansk/a') kom 2004. Den var rent självbiografisk och tog upp identitetsproblematik och hennes växande känsla av att tillhöra ett nytt land. 2005 deltog hon i ett evenemang sponsrat av det Europeiska Medelhavsinstitutet, tillsammans med antal andra katalanska författare med utländskt ursprung – inklusive Matthew Tree, Salah Jamal, Laila Karrouch och Mohamed Chaib.

I samband med Bokmässan i Frankfurt 2007 – där ett huvudtema var katalansk kulturJärtelius, Arne (2007-10-24): "Frankfurt: Bokmässan som tidsspegel". NE.se. Läst 6 september 2014. – reste hon runt Tyskland för att delta i olika konferenser där hon presenterade sitt perspektiv på nutida katalansk litteratur. El Hachmi har även talat i många andra mediesammanhang, inklusive i den katalanska regionradion”'Esguard', la primera revista en català per a iPad”. Elperiodico.cat, 2012-09-12. Läst 6 september 2014. och i dagstidningen La Vanguardia.

Senare böcker och manifest Najat El Hachmis mest välkända bok är L'últim patriarca ('Den siste patriarken'), som 2008 belönades med Premi Ramon Llull och översatts till sju språk.Nopca, Jordi (2014-04-20): "Quina literatura catalana es llegeix al món?", Ara, s. 48-49. I romanen berättar hon historien om en marockansk invandrare som bosatt sig mitt i Katalonien. Han är en familjepatriark som vet sin makt och från och till agerar despotiskt. Men han blir konfronterad med de nya kulturella värderingar som hans dotter växer upp med, värderingar som står i stark kontrast med den gamla traditionen från hans hemland.

I början av 2011 publicerade hon La caçadora de cossos ('Kroppsjägaren'), som liksom hennes debutbok berättades i förstapersonsperspektiv. I den här romanen tog hon upp ämnet sexualitet på ett mycket öppet sätt."'La caçadora de cossos', nou llibre de Najat El Hachmi ". Emporda.info. Läst 6 september 2014.

Oktober 2012 undertecknade Najat El Hachmi, tillsammans med ett hundratal andra kulturmänniskor, ett manifest för den spanska federalismen och mot Kataloniens eventuella självständighet som egen nation."Un centenar de professionals d'esquerres signen pel federalisme i contra la independència". Vilaweb.cat, 2012-10-17.Läst 6 september 2014.

Övrigt Najat El Hachmi bor idag i Granollers, strax norr om Barcelona.

Bibliografi 2004 – Jo també sóc catalana ('Jag är också katalansk/a'). Editorial Columna. 2008– L'últim patriarca ('Den siste patriarken'). Editorial Planeta. 2008 – "L'home que nedava" ('Mannen som simmade'), berättelse i antologin El llibre de la Marató. Vuit relats contra les malalties mentals greus ('Maratonboken. Åtta berättelser mot svåra mentalsjukdomar'). Editorial Columna. 2011 – La caçadora de cossos ('Kroppsjägaren'). Editorial Planeta. 2023 - Mère de lait et de miel édition Verdier. .

Utmärkelser 2008 – Premi Ramon Llull för L'últim patriarca

Källhänvisningar

Kategori:Födda 1979 Kategori:Kvinnor Kategori:Levande personer Kategori:Katalanska författare Kategori:Katalanskspråkiga författare Kategori:Spanska författare Kategori:Berber Kategori:Projekt Kvinnliga huvudpersoner