miniatyr|Svensk kavring på en tallrik. Kavring är ett surt, dubbelbakat bröd, traditionellt gjort på rågmjöl. Kavring förekommer i Skåne, Blekinge, Halland, Bohuslän och på Öland. Det gjordes ursprungligen genom att limpor delades, smordes med fett och därefter gräddades i ugnen ytterligare en gång. Härigenom ökade brödets hållbarhet.Arbete och redskap (red. Nils-Arvid Bringéus) s. 222-223. Namnet kommer troligen från Danmark, men kavring har bakats i speciellt södra och västra Sverige åtminstone sedan slutet av medeltiden. Även i södra Småland förekommer kavringen, i Bohuslän och Dalsland syftar kavring i stället på en annan sorts bröd, närmast en skorpa, även i Värmland har den betydelsen förekommit. Skåne har varit kavringens centralområde.Svensk allmogekost band 1, Nils Keyland s. 177.
Kavring bakas vanligen på rågsikt, det vill säga en blandning av rågmjöl och vetemjöl, men tidigare bakades brödet även med kornmjöl och potatis. Dessutom används vatten eller ofta filmjölk samt mörk sirap som ger den söta smaken. Det används ofta någon brödkrydda, till exempel kummin, anis eller pomerans.
Numera används ordet även om andra typer av sirapssötade och kryddade rågbröd. På norska betyder dock kavring skorpa.
Bilder
Referenser
Kategori:Matbröd Kategori:Svenska bröd