Cochleaimplantat

Ett cochleaimplantat (CI) är ett implanterbart hörhjälpmedel. Tekniken har sedan 1970-talet använts inom hörselrehabilitering på patienter vars sensoriska funktion i innerörat är gravt reducerad eller icke-fungerande, förutsatt att hörselnerven fungerar. Forskarna Djourno och Eyriés stimulerade den auditiva systemet genom att placera elektroder i hörselnerven, vilket hade en effekt på patienternas uppfatta ljudnivå, däremot är det fortfarande svårt att uppfatta skillnader i frekvens. Forskaren William House utvecklade idén till en enhet som är implanterbar som också kan stimulera hörselnerven, men detta har bara en elektrod. Därefter utvecklar forskaren Graem Clark enheten med flera elektrodraderna, som förbättrade möjligheten att uppfatta tal och hörbarheten. På vilket sätt förmågan att kunna förstå och tolka ljud påverkas varierar mellan individer. Ett barn med medfödd dövhet anses ha bäst förutsättningar att dra nytta av ett cochleaimplantat om det opereras in tidigt.Vilka kan behöva ett Cochleaimplantat? Även vuxna personer CI-opereras med goda resultat.Läs mer på Cochleaimplantatföreningens CI-portal

Ett CI består av olika delar, bland annat en ljudprocessor och en implanterad del. Den yttre delen består av en ljudprocessor med mikrofoner som tar upp ljudet och behandlar ljudsignalen. Den inre delen av implantatet består av en intern magnet, en mottagarstimulator och elektrodraderna. Ljudprocessorn sitter bakom örat och liknar en konventionell hörapparat. Från ljudprocessorn skickas signalen via kabel till en sändare. Sändaren sitter utanpå huden några centimeter bakåt och uppåt från ytterörat och skickar signalen magnetiskt till en mottagare som sitter vid motsvarande plats under huden. Signalen skickas sedan vidare till elektrodraden som placeras i cochlean. Här producerar elektroderna elektriska impulser som stimulerar nervcellerna i hörselnerven. Frekvenser som uppfattas beror på cochleans tonotopiska indelning, där längst i cochlean (apex) är basfrekvenserna och ljusare frekvenser är i cochleans bas. Dagens CI har oftast mellan 12 och 22 elektroder.

Ett implantat kan enligt vissa uppskattningar kosta mellan 250 000 och 300 000 kronor, inklusive operation och efterföljande rehabilitering. En svensk hälsoekonomisk analys från 2021 visade att kostnaden per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår (QALY) för behandling med cochleaimplantat är cirka 140 474 kronor, vilket enligt socialstyrelsens riktlinjer klassas som en måttlig kostnad. Analysen baserades på data från Karolinska och Sahlgrenska universitetssjukhusen och omfattande vuxna patienter med en medelålder på 61 år.

Kandidater för CI Det finns både audiologiska och medicinska indikationer samt kontraindikationer som behöver tas hänsyn till inför en eventuell implantation. I Sverige är dessa audiologiska indikationer, för vuxna patienter, bland annat ett tonmedelvärde mer än 70 dB HL på bästa örat och en taluppfattningsförmåga under 50% på bästa örat vid talaudiometri med fonemiskt balanserade enstaviga ord.

De medicinska indikationerna handlar om att de anatomiska och fysiologiska förutsättningarna för implantation är uppfyllda. Det innebär bland annat att cochlean är tillräckligt bevarad för att möjliggöra implantation och att hörselnerven är funktionell . Samtidigt tas hänsyn till patientens ålder för att säkerställa att patienten orkar genomgå operationen och den efterföljande rehabiliteringen . Patienten behöver dessutom ha ett allmänt hälsotillstånd som möjliggör kirurgi och narkos . I vissa fall kan även svår tinnitus betraktas som en kompletterande indikation .

Kontraindikationer kan vara både medicinska och psykosociala. Medicinska kontraindikationer omfattar exempelvis avsaknad av fungerande hörselnerv, allvarliga missbildningar i innerörat eller tillstånd som gör det omöjligt att genomföra operationen . Även audiologiska och personliga faktorer kan utgöra hinder, såsom god nytta av hörapparater, bristande motivation eller orealistiska förväntningar på resultatet . Vuxna personer som varit döva sedan barndomen och saknar utvecklat talspråk är vanligtvis inte aktuella för implantation, eftersom hjärnans hörselcentrum kan förlora förmågan att tolka ljud vid långvarig avsaknad av ljudstimulering . Patienten behöver också vara införstådd med risken att kvarstående hörselfunktion kan skadas efter CI-operation .

Sammanfattningsvis görs en individuell helhetsbedömning där medicinska, audiologiska, sociala och personliga faktorer vägs samman.

Att ha ett barn med CI höger|miniatyr|En illustration på ett Nucleus® Freedom™ cochleaimplantat och ljudprocessor. När ett barn har en hörselnedsättning och får ett cochleaimplantat (CI) påverkas inte bara barnet, utan hela familjen. Föräldrar, syskon och även mor- och farföräldrar kan märka att deras vardag och känslor förändras .

Föräldrar påverkas ofta mest. Många känner stress, särskilt när barnet får sin diagnos och under tiden efter operationen. De behöver hantera många saker samtidigt, som vårdbesök, teknisk utrustning och att stötta barnets språkutveckling. Det kan vara svårt att få ihop jobb, familjeliv och allt som rör barnets behov. Även ekonomi och ansvar kan kännas belastande  . Med tiden upplever dock många föräldrar att det blir lättare, och de känner trygghet när barnet börjar uppfatta ljud och må bättre .

Syskon påverkas också. De kan ibland få mindre uppmärksamhet och behöva ta mer ansvar hemma. Det är vanligt att känna blandade känslor, som sorg, frustration eller avundsjuka, och ibland oro för framtiden . Samtidigt utvecklar många syskon positiva egenskaper, som empati, mognad och förståelse för andra.

Trots utmaningarna upplever många familjer att de kommer närmare varandra. De kan få starkare relationer och ett nytt sätt att se på livet. Att kunna prata öppet och förstå varandra är viktigt för att hela familjen ska må bra .

Kommunikationen i familjen kan påverkas, särskilt i stökiga eller bullriga miljöer där det kan vara svårt att höra. Därför behöver familjen ofta anpassa hur de pratar, till exempel genom att prata tydligare eller använda kroppsspråk och andra visuella sätt att kommunicera. Detta kan också göra relationerna starkare .

Mor- och farföräldrar är ofta ett viktigt stöd. De kan hjälpa till praktiskt, till exempel med barnpassning, och ge känslomässigt stöd. Samtidigt kan de känna sig osäkra på hur de bäst kan hjälpa och känna oro för barnets framtid.

Sammanfattningsvis påverkar ett cochleaimplantat hela familjen, både på utmanande och positiva sätt. Med rätt stöd och bra kommunikation kan familjen anpassa sig och bli starkare tillsammans.

Språkutveckling hos barn med cochleaimplantat Många barn utvecklar sin talförståelse och sitt tal mycket efter att ha fått cochleaimplantat (CI). Samtidigt skiljer sig språkutvecklingen mycket mellan olika barn. Även om barnen är lika gamla och har använt sitt CI lika länge kan resultaten vara olika. Barn med CI ligger ofta efter jämnåriga barn i språkutveckling. Däremot motsvarar deras språknivå ofta deras hörselålder, alltså tiden sedan de fick sitt CI .

Flera faktorer påverkar hur barns språk utvecklas. En viktig faktor är hur mycket hörsel barnet hade kvar innan implantationen. Barn med bättre kvarvarande hörsel utvecklar ofta både språkförståelse och tal snabbare. Även barnets hörselhistoria har betydelse, eftersom långa perioder med dålig hörselstimulering kan påverka den framtida språkutvecklingen negativt.

Samspelet mellan föräldrar och barn är också viktigt för språkutvecklingen. Gemensam uppmärksamhet och aktiv kommunikation hjälper barnet att utveckla sitt språk. Även socioekonomiska faktorer kan påverka både barnets språkliga nivå och hur snabbt språket utvecklas .

Barn som får CI i tidig ålder utvecklar oftast bättre förmåga att höra och förstå ljud än barn som får implantat senare. Trots detta når språkutvecklingen ofta inte samma nivå som hos jämnåriga barn med normal hörsel. Därför är det vanligt att det finns en skillnad mellan barnets verkliga ålder och språkliga ålder under de första åren efter implantationen.

Detta kan förklaras av hjärnans plasticitet. Hjärnan har störst förmåga att bearbeta ljud under de första levnadsåren, och denna förmåga minskar gradvis med åldern .

Cochleaimplantat och Tinnitus Cochleaimplantat har visat sig kunna ha en positiv effekt på tinnitus, då flera studier rapporterat att tinnitus reducerats efter CI . Dock varierar graden av tinnitusreduktion mellan deltagare i studier, och orsakerna till denna individuella variation är fortfarande oklara. Det finns även bevis på att CI i vissa fall kan förvärra tinnitus eller orsaka nydebuterad tinnitus hos en mindre andel patienter . Mekanismerna bakom detta är fortfarande okända. Fastän att det finns risk för försämrad tinnitus, har det visats att CI oftast är associerad med en minskning av tinnitus hos många patienter .

Källor

Se även Barnplantorna Riksförbundet DHB Dövhet Ensidig dövhet Hjärnstamsimplantat Hörselskada

Externa länkar

Global Audiology, International Society of Audiology.

Kategori:Audiologi Kategori:Hörsel