Ngũgĩ wa Thiong'o, född 5 januari 1938 i Kamiriithu nära Limuru i provinsen Central, Kenya, död 28 maj 2025 i Buford, Georgia, var en kenyansk författare. Han skrev under namnet James Ngũgĩ till mars 1970 (namnet James gavs han i den koloniala missionsskolan), då han återtog sitt kikuyunamn Ngũgĩ wa Thiong'o.

Biografi Ngũgĩ wa Thiong'o föddes 1937 i Kamiriithu i centrala Kenya, i en tid präglad av brittisk kolonialism. Hans uppväxt under den kenyanska självständighetskampen från brittiskt styre satte tydliga spår i hans författarskap. Hans far hade fyra hustrur och Ngũgĩ hade 27 syskon. Under sin studietid vid Makerere University i Kampala i Uganda skrev han sina första verk. När han senare studerade i Leeds blev han förtrogen med Marx och Fanons verk och blev övertygad marxist. 1972 erbjöds han att leda den litteraturvetenskapliga institutionen vid universitetet i Nairobi.

Från 1982 bodde han i Storbritannien och USA, ursprungligen i exil från Moiregimens förtryck. Ngũgĩ förstod och talade hjälpligt svenska efter att ha varit bosatt i Stockholm och deltagit i en filmkurs på Dramatiska Institutet 1985–1986. Detta var en del i en, senare övergiven, plan att försöka starta en afrikansk filmindustri. En av hans söner föddes 1985 i Sverige och växte upp med sin svenska mamma. Ngũgĩbesökte därför Sverige många gånger under årens lopp.

Ngũgĩ hade nio barn, fyra av dem har själva blivit publicerade författare. Han fick hjärtproblem och gjorde en bypass-operation 2019. Dessförinnan hade han drabbats av prostatacancer.

Författarkarriär Under studietiden på Makerere University i Uganda, skrev han sina två första romaner och sin första pjäs, The Black Hermit. Weep Not, Child var den första romanen av en östafrikansk författare och väckte internationellt uppseende. I Leeds skrev han sin tredje roman Om icke vetekornet (A Grain of Wheat), som utgavs 1967 och fick lysande recensioner. 1977 kom hans kanske mest kända roman, En blomma av blod.

Ngũgĩ skrev från 1978 endast skönlitteratur på sitt modersmål, kikuyu. Han kritiserade de rika markägarna och politikerna, som förtryckte de fattiga för att få egna fördelar. Han ville nu nå bönderna och arbetarna och övergick därför till att skriva på kikuyu. Efter uruppförandet av pjäsen Ngaahika Ndeenda på kulturcentret i Kamiriithu fängslades Ngũgĩ utan rättegång. Han skildrade sitt år i fängelse i Detained: a Writer's Prison Diary (1981).

1986 publicerades romanen Matigari ma njiruungi i Kenya, men upplagan drogs in av regeringen året därpå. 2006 utkom hans första bok på nästan två decennier, Wizard of the Crow, översatt till engelska från kikuyu av Ngũgĩ själv.

Ngũgĩ är en av Afrikas främsta författare och han var under åren i exil även professor i komparativ litteratur på Yale University, New York University och på UCI, University of California, Irvine. Han arbetade också aktivt i den Londonbaserade "Committee for the Release of Political Prisoners in Kenya". Ngũgĩ blev hedersdoktor vid tolv olika lärosäten på flera kontinenter. Han blev även chef för International Center for Writing and Translating i Kalifornien. Frågan om språk som kultur- och identitetsbärare var Ngũgĩs drivkraft och hans kamp för alla språks lika värde och författares ansvar att skriva på sitt eget språk var av stor vikt för nya unga författare, både i afrikanska länder och på andra kontinenter.

Han nämndes under flera decennier som en möjlig kandidat till Nobelpriset i litteratur.

Bibliografi 1963 – The Black Hermit 1964 – Weep Not, Child (Upp genom mörkret, översättning: Jan Ristarp, 1981) 1965 – The River Between (Floden mellan bergen, översättning: Philippa Wiking, 1971) 1967 – A Grain of Wheat (Om icke vetekornet, översättning: Torsten Hansson, 1982) 1970 – This Time Tomorrow 1972 – Homecoming: Essays on African and Caribbean Literature, Culture, and Politics 1974 – A Meeting in the Dark 1976 – Secret Lives, and Other Stories 1976 – The Trial of Dedan Kimathi 1977 – Ngaahika Ndeenda: Ithaako ria ngerekano (Jag gifter mig när jag vill, översättning: Torsten Hansson, 1984) 1977 – Petals of Blood (En blomma av blod, översättning: Jan Ristarp, 1981) 1980 – Caitaani mutharaba-Ini (Djävulen på korset, översättning: Alexander Muigai, 1982) 1981 – Writers in Politics: Essays 1981 – Education for a National Culture 1981 – Detained: A Writer’s Prison Diary 1982 – Caitaani mutharaba-Ini 1983 – Barrel of a Pen: Resistance to Repression in Neo-Colonial Kenya 1986 – Decolonising the Mind: The Politics of Language in African Literature 1986 – Mother, Sing For Me 1986 – Writing against Neo-Colonialism 1986 – Njamba Nene na Mbaathi i Mathagu 1986 – Matigari ma Njiruungi 1988 – Njamba Nene na Chibu King’ang’i 1989 – Matigari 1990 – Bathitoora ya Njamba Nene 1993 – Moving the Centre: The Struggle for Cultural Freedom 1998 – Penpoints, Gunpoints and Dreams: The Performance of Literature and Power in Post-Colonial Africa 2004 – Mũrogi wa Kagogo 2006 – Wizard of the Crow 2009 – Something Torn and New: An African Renaissance 2010 – Dreams in a Time of War: a Childhood Memoir (Drömmar i krigets skugga: Minnen från en barndom, översättning: Jan Ristarp, 2012) 2012 – In the House of the Interpreter: A Memoir 2013 – In the Name of the Mother: Reflections on Writers and Empire 2014 – Globalectics: Theory and the Politics of Knowing 2016 – Birth of a Dream Weaver: A Writer’s Awakening 2016 – Secure the Base, Making Africa Visible in the Globe (Se Afrika, översättning: Pär Svensson, 2017) 2016 – Ituika ria murungaru kana kiria gitumaga andu mathii (Den upprätta revolutionen eller Varför människan går på två ben, översättning: Jan Ristarp, 2016)

Referenser Noter

Källor

Kategori:Födda 1938 Kategori:Gikuyuspråkiga författare Kategori:Engelskspråkiga författare Kategori:Kenyanska författare Kategori:Män Kategori:Kenyanska dramatiker Kategori:Dramatiker under 1900-talet Kategori:Dramatiker under 2000-talet Kategori:Alumner från Makerereuniversitetet Kategori:Alumner från Dramatiska Institutet Kategori:Alumner från University of Leeds Kategori:Personer verksamma vid University of California, Irvine Kategori:Avlidna 2025