Regeringen Reinfeldt, även kallad Alliansregeringen, var Sveriges regering från den 6 oktober 2006 till den 3 oktober 2014. Det var en borgerlig koalitionsregering mellan Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna, ledd av statsminister Fredrik Reinfeldt från Moderaterna. Partierna hade tillsammans lanserat sig som Allians för Sverige den 30 augusti 2004 inför valkampanjen 2006.

miniatyr|alt= Statsminister Fredrik Reinfeldt.|Statsminister Fredrik Reinfeldt.Regeringen Reinfeldt tillträdde vid en skifteskonselj på Stockholms slott den 6 oktober 2006. Regeringens sammansättning och regeringsförklaringen presenterades av statsminister Fredrik Reinfeldt i Sveriges riksdag under förmiddagen samma dag. Under sin första mandatperiod var regeringen en majoritetsregering, men efter valet 2010 fortsatte den som minoritetsregering. Till följd av valresultatet 2014 lämnade statsministern in sin och regeringens avskedsansökan dagen efter valdagen. Reinfeldts efterträdare som statsminister blev i början av oktober Stefan Löfven, efter att den nyvalda riksdagen hade samlats i september. Statsråd

Utbildningsdepartementet hette Utbildnings- och kulturdepartementet t.o.m. 31 december 2006.

Fakta och statistik Siffrorna nedan avser regeringens sammansättning vid tillträdet den 6 oktober 2006.

Antal statsråd: 23 (inkl. statsministern) Antal kvinnor: 10 Antal män: 13 Antal kvinnliga departementschefer: 4 Antal manliga departementschefer: 9 Antal utlandsfödda statsråd: 1

Siffrorna nedan avser regeringens sammansättning vid tillträdet den 5 oktober 2010.

Antal statsråd: 24 (inkl. statsministern) Antal kvinnor: 11 Antal män: 13 Antal kvinnliga departementschefer: 4 Antal manliga departementschefer: 8 Antal utlandsfödda statsråd: 1

Siffrorna nedan avser regeringens sammansättning vid avgången den 3 oktober 2014.

Antal statsråd: 24 (inkl. statsministern) Antal kvinnor: 11 Antal män: 13 Antal kvinnliga departementschefer: 6 Antal manliga departementschefer: 6 Antal utlandsfödda statsråd: 0 Organisation I och med regeringsskiftet inrättades tre nya departement den 1 januari 2007: Arbetsmarknadsdepartementet, Integrations- och jämställdhetsdepartementet samt Kulturdepartementet.

Frågor gällande arbetsliv och arbetsmarknad flyttades från Näringsdepartementet till Arbetsmarknadsdepartementet. Bostads- och energifrågor flyttades från Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet till Finansdepartementet, respektive Näringsdepartementet. Frågor om demokrati, folkrörelse, integration, minoriteter, storstadspolitik och mänskliga rättigheter flyttades från Justitiedepartementet till Integrations- och jämställdhetsdepartementet. Idrottsfrågor flyttades till Kulturdepartementet från Justitiedepartementet. Jämställdhetsfrågor överfördes från Näringsdepartementet till Integrations- och jämställdhetsdepartementet. Konsumentfrågor flyttades till Integrations- och jämställdhetsdepartementet från Jordbruksdepartementet. Kultur- och mediefrågor flyttades från Utbildnings- och kulturdepartementet till Kulturdepartementet. Till Justitiedepartementet flyttades migrations- och asylfrågor från Utrikesdepartementet. Ungdomsfrågor flyttades till Integrations- och jämställdhetsdepartementet från Utbildnings- och kulturdepartementet.

Regeringens politik Regeringens politik har de annonserat i sina regeringsförklaringar: 2008,Regeringsförklaring 2008, Sveriges regerings webbplats 2009,Regeringsförklaring 2009, Sveriges regerings webbplats 2010Regeringsförklaring 2010, Sveriges regerings webbplats respektive 2011.Regeringsförklaring 2011, Sveriges regerings webbplats

Regeringen Reinfeldt lyckades uppfylla 76 procent av sina vallöften under första mandatperioden, och 78 procent under andra mandatperioden enligt Elin Naurins forskning. Detta är lågt jämfört med 81-86 procent hos tidigare socialdemokratiska enpartiregeringar, inte minst med tanke på att Alliansen innehade riksdagsmajoritet under första perioden, men högt ur ett europeiskt perspektiv där koalitionsregeringar är vanliga.Elin Naurin,Om svenska regeringars vallöften 1994-2010, PolitologernaLista: Så har det gått med regeringens vallöften , Metro 2018-02-05

Ett av regeringens första stora beslut var att upphäva de ändringar i lagen om anställningsskydd (LAS) som var tänkta att träda i kraft den 1 juli 2007. Beslutet, som fattades av den tidigare riksdagsmajoriteten s-v-mp, innebar att visstidsanställda skulle få rätt till förtur till fast anställning efter sex månader. De borgerliga röstade tidigare emot förslaget i riksdagen och lovade att riva upp ändringarna om de kom till makten efter valet, eftersom man ansåg att ändringen skulle försvåra för företagen och leda till färre jobb.

Den borgerliga alliansen hade aviserat att man ville sälja flera helt eller delvis statligt ägda bolag, bland annat Vin & Sprit, Nordea, Telia Sonera och SAS. Man ville också spara en miljard kronor på minskad statlig byråkrati, bland annat genom lägga ner flera myndigheter något man bland annat föreslog i Bankerydsdokumentet.SVT text, 12 juli 2012. 2012 rapporterade dock TT om en undersökning av Timbro att regeringen efter sex år vid makten visserligen hade minskat antalet myndigheter, men att antalet anställda var lika många och att kostnaderna var högre räknat i fasta priser. 2006–2011 avvecklades eller ombildades 47 myndigheter och 34 tillkom. Barn- och äldreomsorgsminister Maria Larsson kommenterade undersökningen med att omställningsarbete tar tid, att besparingar på personal inte hade lyckats men att ambitionen fanns.

Andra förslag har varit det så kallade jobbskatteavdraget (i praktiken en inkomstskattesänkning för personer med inkomst av arbete), avskaffande av arbetsgivarnas sjuklöneansvar och slopad förmögenhetsskatt. Förslagen finansieras bland annat genom sänkt nivå i arbetslöshetsersättningen efter 200 dagars arbetslöshet, höjda egenavgifter i a-kassan med max 300 kr per månad och avskaffande av skattereduktionen för medlemskap i fackliga organisationer (25 procents skattereduktion) och a-kassor (40 procents skattereduktion). Förändringarna av a-kassan följdes av omfattande medlemsförluster i a-kassorna och de fackliga organisationerna. Under åren 2007 och 2008 förlorade de fackliga a-kassorna sammanlagt cirka 400.000 medlemmar och fackförbunden 245.000 medlemmar.Kjellberg, Anders Kollektivavtalens täckningsgrad samt organisationsgraden hos arbetsgivarförbund och fackförbund, Department of Sociology, Lund University. Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility. Research Reports 2013:1; Kjellberg, Anders (2009) "Det fackliga medlemsraset i Sverige under 2007 och 2008", Arbetsmarknad & Arbetsliv årgång 15, nr 2 2009, sid 11–28 Efter sju år med höjda och efter arbetslösheten inom varje a-kassa differentierade a-kasseavgifter återställdes 1 januari 2014 avgifterna till ungefär samma nivå som de haft före 2007. Det skedde genom att den så kallade arbetslöshetsavgiften togs bort.

I fråga om skolpolitik har de borgerliga partierna enats om att införa betyg från sjätte klass i grundskolan. Regeringen kommer vidare att upphäva den tidigare riksdagsmajoritetens beslut om en reform av gymnasieskolan, som skulle ha börjat gälla från 2007, i väntan på att kunna lägga fram ett eget och mer omfattande förslag om reformering av denna skolform.

Den 28 mars meddelade regeringen att förmögenhetsskatten kommer att försvinna under år 2007. Regeringen planerar även en tredje skattesänkning för låginkomsttagare som skall träda i kraft tidigast 2009. Den 3 april gick regeringen ut i media om att fastighetsskatten kommer att slopas den 1 januari 2008 och att den kommer att ersättas av en kommunalavgift på 4500 kronor. På en presskonferens den 4 september 2007 meddelade socialminister Göran Hägglund att regeringen beslutat om att det kommunala vårdnadsbidraget skall att införas 1 juli 2008. Ett förslag som länge varit delat inom den borgerliga alliansen.

Inför höstterminen 2008 tog regeringen bort 25:4-regeln, som gett den som fyllt 25 år, samt hade 4 års dokumenterad arbetslivserfarenhet grundläggande behörighet för att söka till högskolan.

Till läsåret 2011/2012 infördes den nya gymnasiereformen med förändrat betygssystem och obligatorisk historia för alla program. Även reformer i den svenska grundskolan genomfördes med Lgr 11 som dess nya läroplan. Denna reform innebar ett förändrat betygssystem även i grundskolan och med betyg från årskurs 6 till skillnad från tidigare årskurs 8.

Den 1 januari 2012 sänktes restaurangmomsen från 25% till 12%, det vill säga till samma nivå som all annan mat.

Försvars- och säkerhetspolitik Regeringen antog en ny inriktning för Försvarsmakten, som började verkställas 1 januari 2010 och som skulle ha varit genomförd under 2014. Målet var då att hela insatsorganisationen om 50 000 personer kunna användas inom några dagar om Sverige hotades. På grund av kraftigt underfinansiering kom enveckasförsvaret dock aldrig till stånd under mandatperioden. Den 16 juni 2009 beslutade riksdagen med röstsiffrorna 153–150 (den rödgröna oppositionen röstade emot) att avskaffa den allmänna värnplikten i fredstid och från den 1 juli 2010 ersätta den med en frivillig grundläggande soldatutbildning. Riksdagen beslutade vidare den 19 maj 2010 att ersätta värnpliktsutbildningen med en frivillig militär grundutbildning.Riksdagsbeslut: Frivillighet ersätter plikt, Försvarsmakten, den 19 maj 2010.

Den 16 juni 2009 utfäste riksdagen en solidaritetsförklaring, som slog fast att Sverige både ska kunna ge och ta emot hjälp om något grannland eller Sverige hotas.

Regeringen antog en ny strategi för insatser internationellt. I de insatser som görs ska "olika politikområden samverka för att nå resultat". Målet var att 1 700 personer ska kunna hållas kontinuerligt insatta i insatser internationellt år 2014.

Regeringen förstärkte både den militära och den civila svenska insatsen i Afghanistan. Den militära insatsen uppgick 2014 till cirka 500 personer.

Sverige bidrog genom Försvarsmakten och Kustbevakningen både med militära och civila resurser till EU-insatsen Operation Atalanta utanför Somalias kust, med det uttalade syftet att skydda FN:s matleveranser och den civila sjöfarten från piratangrepp.

Första halvåret 2008 ledde Sverige snabbinsatsstyrkan Nordic Battlegroup 08, då den var en av två av EU:s snabbinsatsstyrkor i beredskap. Sverige kommer att leda nästa snabbinsatsstyrka, Nordic Battlegroup 11, första halvåret 2011.

Den 1 januari 2009 inrättades den nya Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som ersatte de tidigare myndigheterna Krisberedskapsmyndigheten, Statens räddningsverk och Styrelsen för psykologiskt försvar. Syftet med den nya myndigheten var att skapa en bättre förmåga att förebygga, förhindra och hantera olyckor och kriser. För att förbättra samordningen av krisberedskapen inrättades ett krishanteringskansli i Regeringskansliet.

Utrikespolitik

miniatyr|Fredrik Reinfeldt och Estlands president Toomas Hendrik Ilves under dennes statsbesök till Sverige i januari 2011. Regeringens utrikesdeklaration från 2010 uttryckte att fokus bland annat skulle ligga på att: Stärka EU som global aktör Bidra till ett fortsatt öppet Europa med ett särskilt intresse och ansvar för utvecklingen i EU:s grannländer och en utvidgning av unionen Vidareutveckla Östligt partnerskap Vidareutveckla Östersjöstrategin Verka för ett klimatavtal som säkrar 2-gradersmålet Främja hållbar globalisering som bygger på demokrati, mänskliga rättigheter och folkrätt och som skapar välstånd och frihet Motverka politiska låsningar inom FN-systemet Centralt motverka protektionism och stärka den inre marknaden Förstärka insatser för yttrandefriheten, med särskild tonvikt på yttrandefriheten på nätet Intensifiera Sveriges utvecklingsarbete i Afghanistan och verka för en stärkt internationell civil insats i landet