Polska (język polski eller polszczyzna) är ett västslaviskt språk talat i Polen. Med 40,3 miljoner talare är polska det näst största slaviska språket. Polska talas förutom i Polen, där det är officiellt språk, även av betydande minoriteter i Belarus, Litauen, Ukraina, Tyskland och USA. Det skrivs med det polska alfabetet, en variant av latinska alfabetet.
Grammatik
Polska är liksom andra slaviska språk i hög grad flekterande. Nominalsystem äger tre genus och böjs i sju kasus. Liksom i andra slaviska språk görs en grundläggande skillnad mellan imperfektiv och perfektiv aspekt i verben. Grundordföljden är SVO.
Ortografi miniatyr|300px|Polska bokstäver. Det polska alfabetet är ett modifierat latinskt alfabet med de extra skrivtecknen ą, ć, ę, ł, ń, ó, ś, ź och ż. Bokstäverna q, v och x används bara i lånord. Endast ett tiotal ord inleds med bokstaven h och de flesta förekomster av /x/ stavas ch. Det finns inga ord som inleds med ą, ę och ń.
Uttal Alla bokstäver uttalas, med undantag för rz, cz, dz och sz som har egna ljud (se nedan).
Man betonar så gott som alltid den näst sista stavelsen i varje ord (vissa lånord undantagna), även efter böjning. Szukam jakiejkolwiek wiadomości o siostrze (jag söker efter vilken nyhet som helst om systern).
Bokstaven "i" följd av en vokal betonas aldrig. Exempel: siedzieć (att sitta) uttalas (två stavelser).
Polska språket är mycket rikt på sje-ljud, vilket ofta orsakar svårigheter för studenter. Observera att många ljud saknar svenska motsvarigheter och då blir de svenska analogierna i vissa fall grova förenklingar.
+ Uttal för bokstäver i polska Bokstav Uttal Exempel på polskt ord a [a], som i svenska kamrat atak ą [ɔ~], som i franskans chanson eller bon mąka b [b], i ordslut [p] Bałtyk c [ʦ], som ts i tsar cały ć, ci [ʨ], som ett mjukt tje-ljud med t-förslag, som i engelska chess. ćma, ciebie d [d], i ordslut [t] droga e [ɛ], hårdare än svenska "e", snarare mot "ä" estetyka ę [ɛ~], nästan som i 'e', följs av 'u', och lite som 'äng' największe f [f] fałszywy g [g], i ordslut [k] gaz h, ch [x], som i tyska ach harcerz, chwila i [i] instalacja j [j] jakość k [k], oaspirerat kanapka l [l] lampa ł [w], som i engelska work ładna m [m] magiczny n [n] najwyższy ń, ni [ɲ], som i ryska njet eller som i spanska mañana dzień, nic o [ɔ], som i svenska borta oko ó [u], som i svenska oidentifierad bóg p [p], oaspirerat Polska q [k], i lånord quiz r [r] Rysy s [s] strona ś, si [ɕ], ligger lägre ner i tonala frekvensen än ć och motsvarar tje-ljudet i svenska kyrka śliwka, siekiera t [t], oaspirerat turyści u [u], som i svenska oidentifierad umarł v [v], i lånord vel w [v], som i svenska vild, i ordslut [f] Warta x [ks], i lånord xenia y [ɨ], hårt uttal mysz z [z], i ordslut [s] znają ź, zi [ʑ], tonande motsvarighet till ś, men inte nära ż, i ordslut [ɕ] (ś) źrebak, zielony ż, rz [ʐ], ljudande lågfrekvent, likheter med franska Jean (Notera: det finns ett litet fåtal undantag då rz uttalas som två ljud, r efterföljt av z, till exempel zamarznąć). Om rz efterföljer en icke-tonande konsonant som i przenosić uttalas det som sz, även i ordslut uttalas det [ʂ] (sz). żyje, rzeka ck [ʦk], alltid c efterföljt av k, d.v.s kompositören Penderecki uttalas Pen-de-rec-ki och den svenske kriminologen Sarnecki uttalas Sar-nec-ki Płock cz [tʂ], något hårdare än ć, ungefär som tsch i rutschkana czarny dz [dz], tonande motsvarighet till c dzwonić dź, dzi [dʑ], tonande motsvarighet till ć / ci, uttalas som i engelska Jacket działa dż [dʐ], tonande motsvarighet till cz dżdżownica sz [ʂ], liknar tyska sch-ljud szeroka
Konsonantkombinationer förekommer sparsamt och uttalas då som två distinkta fonem; samma sak för dubbla bokstäver: inny (=annan) uttalas in-ny samoobrona (=självförsvar, sammansatt ord) uttalas som samo-obrona Anna (kvinnonamn) uttalas som An-na
Exempelfraser: {| align="center" cellspacing="25px" |Polska W Szczebrzeszynie chrząszcz brzmi w trzcinie I Szczebrzeszyn z tego słynie.
Wół go pyta: „Panie chrząszczu, Po cóż pan tak brzęczy w gąszczu?" |IPA
|Svensk översättningI staden Szczebrzeszyn ljuder en skalbagge i vassenOch det är därav som Szczebrzeszyn är så känd.En oxe frågar honom: "Herr skalbagge,Varför ljuder Ni så i busken?”|}
Fler exempel: Przybieżeli do Betlejem pasterze (=julsång: herdarna skyndade till Betlehem) Trzeba się szczepić (=man måste vaccinera sig)
Språkhistoria Påverkan från andra språk I polska språket har i olika tider infogats utländska ord, ofta med modifiering. Tydligaste inverkan kommer från: Tyska, till exempel kartofle (potatis), urlop (semester) Tjeckiska Latin till exempel wademekum (vademecum) Italienska till exempel kolacja (kvällsmat - obs annan betydelse!), pomidor (tomat) Franska till exempel prestiż (prestige) Ryska Engelska, till exempel sweter (ylletröja) Ukrainska, mest i de östra dialekterna.
Bland de grammatiska konstruktionerna kan man även hitta påverkan från de latinska språken. Det är inte ovanligt med både fonetiska (ljudhärmande) lån och översättningslån. Telewizor (TV-apparat) Komputer Samochód (själv-gång = [auto|mo]bil) Szopen - den polske tonsättarens Frédéric Chopin (fransk version) originalnamn Szekspir - förpolskning av William Shakespeare
Dialekter Under 1900-talet har en aktiv språkpolitik förts som ett led i en strävan att bygga upp en gemensam polsk identitet. Denna har medvetet missgynnat de olika polska dialekterna, i synnerhet inom skolväsende och i media, till fördel för "język literacki/kulturalny" (litteratur-/kulturspråk).
Man kan urskilja bland andra dessa dialekter: Storstadsslang från till exempel Warszawa, Poznań, Lwów, Wilno.Not: polska ortnamn används här istället för ukrainskt Lviv och litauiskt Vilnius då det rör sig om dialekter som talades av polsk befolkning när städerna var under polsk administration. Efter andra världskriget förflyttades befolkningen huvudsakligen till Polens västra delar som övertogs från Tyskland, exempelvis till städerna Wrocław, Zielona Góra och Szczecin. Dessa dialekter finner man således hellre hos den äldre befolkningen inom Polens gränser än i Lviv eller Vilnius. Östra dialekterna, hos de polska folkgrupperna härstammande från nuvarande Ukraina, Belarus och Litauen Śląski-dialekten Wielkopolski-dialekten Małopolski-dialekten Mazowiecki-dialekten
Observera att kasjubiska är ett eget språk, och inte en polsk dialekt.
Vanliga polska fraser Svensk fras Polsk fras Fonetisk skrift Uttal Noter Polska språket język polski, polszczyzna [ˈjɛ̃zɨk ˈpɔlskʲi] [pɔlˈʃʧɨzna] lyssna lyssna Hej och hejdå cześć [ˈʧɛɕʨ] lyssna Används både som hej och som hejdå Goddag, godmorgon dzień dobry [ˌʥɛɲ ˈdɔbrɨ] lyssna ordagrant god dag Adjö, på återseende do widzenia [dɔvʲiˈʣɛɲa] lyssna Godnatt dobranoc [dɔˈbranɔʦ] lyssna Var så god; var vänlig proszę [ˈprɔʃɛ] lyssna Var så god proszę bardzo [ˌprɔʃɛ ˈbarʣɔ] lyssna Det var så lite nie ma za co [ˌɲɛmaˈzaʦɔ] lyssna Som svar på tack så mycket / dziekuje bardzo Tack (så mycket) dziękuję (bardzo) [ʥɛŋˈkujɛ] (['barʣɔ]) lyssna Den/det här m: ten f: ta n: to [tɛn] [ta] [tɔ] lyssna Den/det andra m: tamten f: tamta n: tamto [ˈtamtɛn] [ˈtamta] [ˈtamtɔ] lyssna Hur mycket? ile? [ˈilɛ] lyssna Svenska språket język szwedzki Engelska språket język angielski [ˈjɛ̃zɨk aŋʲˈgʲɛlskʲi] Ja tak [tak] lyssna Nej nie [ɲɛ] lyssna Jag förstår inte. Nie rozumiem. [ɲɛrɔˈzumʲɛm] lyssna Var finns badrummet? Gdzie jest łazienka? [ˌgʥɛ jɛst waˈʑɛŋka] lyssna Skål! och Prosit! Na zdrowie! [na ˈzdrɔvʲɛ] lyssna ordagrant: “för hälsan” Talar ni engelska? Czy mówi Pan po angielsku? Czy mówi Pani po angielsku? Czy mówisz po angielsku? [ʧɨ ˈmuvʲi ˈpan pɔ aŋʲˈgʲɛlsku] [ʧɨ ˈmuvʲi ˈpaɲi pɔ aŋʲˈgʲɛlsku] [ʧɨ ˈmuvʲiʃ pɔ aŋʲˈgʲɛlsku] lyssna lyssna lyssna Pan – herr; Pani – fru; Vad är det här? Co to jest? [ˈʦɔ tɔ jɛst] lyssna Välkommen till Polen! Witamy w Polsce [vʲiˈtamɨ ˈfpɔlsʦɛ] lyssna Jag älskar dig Kocham cię [ˈkɔxam ʨɛ] lyssna
Referenser
Externa länkar Svensk-polskt lexikon, glosbe''
Kategori:Slaviska språk Kategori:Språk i Litauen Kategori:Språk i Polen Kategori:Språk i Belarus Kategori:Språk i Ukraina Kategori:Subjekt–verb–objekt-språk