Häggspinnmal, Yponomeuta evonymellus, är en fjärilsart som först beskrevs av Carl von Linné år 1758. Häggspinnmal ingår i släktet Yponomeuta, och familjen spinnmalar, Yponomeutidae. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.
Kännetecken Som alla spinnmalar har häggspinnmal normalt vingarna taklagda vid vila. Hos denna art har framvingarna vit grundfärg med fem rader av svarta prickar medan bakvingarna är gråbruna. Den har betydligt fler och mindre svarta prickar än liknande arter. Vingbredden är 18 till 23 mm. Huvudet är vitt. Antennerna är ringmönstrade och något kortare än framvingen. Larven är gröngrå till grumligt gul med avlånga delade svarta fläckar längs sidoryggen. Huvud, nacke och stjärtskaft är glänsande svarta. Puppan är 7,5 till 9,9 mm lång, brun, ganska kraftig och trubbig både baktill och framtill. Ytstrukturen är knölig och skrynklig. Puppan är förpackad i en vit spolformad kokong.
Ekologi Häggspinnmalen lever i sitt larvstadium i hägg. När häggens blad slår ut på våren vaknar larverna som övervintrat kläckta, men inte gått ur sina ägg. Varje kull spinner ett gemensamt spinn. Äts bladen på ett träd upp förflyttar sig kolonin. Hela träd kan täckas i vitt spinn. Trots att häggens löv helt kan ätas upp av larverna återhämtar sig oftast trädet. I takt med att larverna växer ömsar de hud ett par gånger för att till slut förpuppas i spolformade kokonger, typiskt i början av juni. Imago fjärilar flyger under högsommaren men enstaka kan dyka upp från i maj och de sista ses i september. Efter parning kan en befruktad hona lägga cirka 60 ägg i en ca 5 mm platt klump på en ung hägggren. Äggen kläcks på hösten men larverna stannar i äggen.
Beroende på omständigheter som väder och status hos häggspinnmalens predatorer kan massförekomst av häggspinnmal förekomma.
Skadedjur och bekämpning På häggar i trädgårdar och parker häggspinnmal betraktas som skadedjur. Fjärilen kan bekämpas då den befinner sig i larvstadie med den oselektiva bakterien Bacillus thuringiensis, variant kurstaki.
Utbredning och Status Arten är reproducerande och har livskraftiga (LC) populationer i både Finland(2019) och Sverige(2025). I Sverige förekommer arten allmänt från Skåne till Torne lappmark och även i Finland är arten utbredd från norr till söder. Artens världsutbredning överensstämmer med Eurasiens tempererade zon.
Källor
Externa länkar
Kategori:Spinnmalar Kategori:Insekter i palearktiska regionen