Medie- och kommunikationsvetenskap (förkortat MKV) är ett relativt ungt akademiskt ämne som har sina teoretiska och metodologiska rötter i bland annat sociologi, statsvetenskap, nordiska språk och kulturvetenskaper. Inom detta tvärvetenskapliga ämne studeras massmedier som press, radio, tv och Internet i relation till offentlighet, maktstrukturer och effekt på mottagarna. Icke-medierad kommunikation mellan människor (framförallt i organisationer) studeras också – vanliga fält är riskkommunikation och strategisk kommunikation.
Betydande teoretiker Ett urval av personer som lade grunden till ämnet eller utvecklade det: Jean Baudrillard – Framförallt via sin teori om tecken och symbolers spridning via massmedia som skapar en hyperrealitet. Jürgen Habermas – Bland annat via sitt modernitetsbegrepp som inbegriper en massmedial kontext. Walter Benjamin - Bland annat med essä kring konstens reproduktionsbarhet. Pierre Bourdieu - Sociolog och medieteoretiker och - kritiker. Manuel Castells - Bland annat med begreppet nätverkssamhälle (network society). Stuart Hall - kulturteoretiker som bidrog med analys av ojämlikhet på global nivå och mediers roll i detta, samt utvecklade receptionsteorin. Marshall McLuhan – Myntade begreppen The Global Village och The medium is the message.
Etymologi Substantivet medium är från 1580-talet, ett mellanläge på kvalitet eller grad från latinets medium i mitten, mitt, center, intervall, Också använt som det adjektiva, neutrumet, medius (se adjektivet medial) i betydelsen mellanliggande organ, kanal för kommunikation från 1500-talet. Betydelsen person som förmedlar andliga meddelanden har hittats i dokument från 1853, från begreppet substans genom vilken något leds. Suffixet -ium är besläktat med latinets -orius, -oria, -orium och indikerar att det finns ett innehåll, något inuti, en plats för. Etymonline, uppslagsord medium
Utvärdering av ämnets kvalitet vid svenska lärosäten Högskoleverket presenterade i april 2012 resultatet av utvärdering av 26 utbildningsprogram inom medie- och kommunikationsvetenskap vid svenska högskolor och universitet. Utvärderingen baserades på kvalitetsbedömning av självständiga arbeten (examensarbeten och uppsatser) samt bedömning av i hur hög grad utbildningarnas kursinnehåll uppfyller högskoleverkets krav på lärandemål. Ingen av utbildningarna bedömdes ha mycket hög kvalitet, men 18 bedömdes ha hög kvalitet och 7 bristande kvalitet, som måste åtgärdas för att lärosätet skulle få behålla examinationsrätten.Resultatsök - jämförutbildningarnas kvalitet , HSV 2012-04-26.
Universitetskanslersämbetet, som övertagit högskoleverkets kontrollfunktion, rapporterade om uppföljande granskning 2017. Där rapporterades att av de 26 utbildningarna höll 1 mycket hög kvalitet, 18 hög kvalitet och 7 bristande kvalitet.
Se även Informatör Journalist Journalisthögskola Medieteknik Massmedier i Sverige Massmedium Medie- och informationskunnighet
Referenser