För släktet med det vetenskapliga namnet Procyon, se tvättbjörnar.
Procyon eller Alfa Canis Minoris (α Canis Minoris, förkortat Alfa Cmi, α CMi), som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Lilla hunden där den utgör ett hörn i vintertriangelns asterism. Den är den ljusstarkaste stjärnan i stjärnbilden och den åttonde ljusstarkaste på natthimmeln. Den har en skenbar magnitud på 0,34 Kervella, P.; et al. (January 2004), "The diameter and evolutionary state of Procyon A. Multi-technique modeling using asteroseismic and interferometric constraints", Astronomy and Astrophysics, 413 (1): 251–256, arXiv:astro-ph/0309148 , Bibcode:2004A&A...413..251K, doi:10.1051/0004-6361:20031527 och är tydligt synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 285 van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752 , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357 mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 11,5 ljusår (ca 3,5 parsek) från solen och är en av de närmaste stjärnorna från jorden.
Nomenklatur Alfa Canis Minoris har det klassiska namnet Procyon som kommer från det antika grekiska ordet προκύον (Prokyōn) som betyder "före hunden", eftersom den föregår "Hundstjärnan" Sirius i sin skenbara vandring över himlen på grund av jordens rotation. Dessa två hundstjärnor omnämns i den äldsta litteraturen och dyrkades av babylonierna och egyptierna. I den grekiska mytologin är Procyon associerad med Maera, en hund som tillhör Erigone, dotter till Icarius i Aten. Wendy Doniger, ed. (1999), "Erigone", Merriam-Webster's encyclopedia of world religions, Merriam-Webster, p. 333, Sällsynta namn är den latinska översättningen av Procyon, Antecanis och de från arabiska härledda namnen Al Shira och Elgomaisa. Medeltida astrolaber i England och Västeuropa använde en variant av detta, Algomeiza / Algomeyza.Gingerich, O. (1987). "Zoomorphic Astrolabes and the Introduction of Arabic Star Names into Europe". Annals of the New York Academy of Sciences. 500: 89–104. Bibcode:1987NYASA.500...89G. doi:10.1111/j.1749-6632.1987.tb37197.x.
År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)"Bulletin of the IAU Working Group on Star Names, No. 1" (PDF). Hämtad 28 juli 2016. med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN:s första bulletin i juli 2016 "IAU Working Group on Star Names (WGSN)". Hämtad 22 maj 2016. innehöll en tabell över de första två satserna av namn som fastställts av WGSN och där Procyon ingår för denna stjärna.
Egenskaper Primärstjärnan Procyon A är en gul till vit stjärna i huvudserien av spektralklass F5 IV-V. Den är ljus för sin spektralklass, vilket tyder på att den utvecklas till en underjätte som nästan har förbränt dess väte i kärnan till helium, varefter den kommer att expandera när kärnreaktionerna rör sig utanför kärnan. När den fortsätter att expandera, kommer stjärnan att svälla till ca 80 till 150 gånger dess nuvarande diameter och bli en röd eller orange jättestjärna. Detta kommer sannolikt att hända inom 10 till 100 miljoner år.Schaaf 2008, p. 166. Den har en massa som är ca 1,5Liebert, James; et al. (May 2013), "The Age and Stellar Parameters of the Procyon Binary System", The Astrophysical Journal, 769 (1): 10, arXiv:1305.0587 , Bibcode:2013ApJ...769....7L, doi:10.1088/0004-637X/769/1/7, 7 gånger större än solens massa, en radie som är ca 2,0 gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 6,9 gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 6 500 K.
Följeslagaren Procyon B, av magnitud 10,7Schroeder, Daniel J.; Golimowski, David A.; Brukardt, Ryan A.; Burrows, Christopher J.; Caldwell, John J.; Fastie, William G.; Ford, Holland C.; Hesman, Brigette; Kletskin, Ilona; Krist, John E.; Royle, Patricia; Zubrowski, Richard. A. (February 2000), "A Search for Faint Companions to Nearby Stars Using the Wide Field Planetary Camera 2", The Astronomical Journal, 119 (2): 906–922, Bibcode:2000aj....119..906s, doi:10.1086/301227 omkretsar primärstjärnan med en period på 40,82 år i en elliptisk bana med en excentricitet på 0,407. Banans plan ligger i en vinkel på 31,1° till siktlinjen från jorden.Girard, T. M.; et al. (May 2000), "A Redetermination of the Mass of Procyon", The Astronomical Journal, 119 (5): 2428–2436, Bibcode:2000AJ....119.2428G, doi:10.1086/301353 Den genomsnittliga separationen av de två komponenterna är 15,0 AE, lite mindre än avståndet mellan Uranus och solen, men den excentriska banan för dem så nära som 8,9 AE och så långt ifrån varandra som 21,0 AE.Kaler, James B., "Procyon", Stars, University of Illinois, hämtad 2011-11-23
Röntgenstrålning associerad med Procyon A/B observerades den 1 april 1979 med Einstein Observatory högupplösta detektor (HRI).Giacconi, R.; et al. (1979), "The Einstein /HEAO 2/ X-ray Observatory", Astrophysical Journal, 230: 540–550, Bibcode:1979ApJ...230..540G, doi:10.1086/157110 HRI-röntgenkällan lokaliserades till ~ 4 bågsekunder söder om Procyon A, på kanten av 90 procent-konfidensfelcirkeln, vilket bekräftar identifiering med Procyon A i stället för Procyon B, som låg ca 5 bågsekunder norr om Procyon A (cirka 9 bågsekunder från röntgenkällans plats).Schmitt, J. H. M. M.; et al. (January 15, 1985), "The X-ray corona of Procyon", Astrophysical Journal, Part 1, 288: 751–755, Bibcode:1985ApJ...288..751S, doi:10.1086/162843
Källor
Referenser
Externa länkar https://www.universeguide.com/star/procyon http://stars.astro.illinois.edu/sow/procyon.html
Kategori:Stjärnbilden Lilla hunden Kategori:Bayerobjekt Kategori:Huvudseriestjärnor klass F Kategori:Landskapsstjärnor Kategori:Lokala bubblan Kategori:Flamsteedobjekt Kategori:HD-objekt