miniatyr|Tidningsstånd i Lissabon. miniatyr|Lokaltidningar i Stockholm 2018. En tidning är en återkommande publikation. Tidningar kan förekomma i många olika varianter, till exempel som dagstidning eller tidskrift. Dagstidningar finns av två huvudtyper, morgontidningar och kvällstidningar. Press var tidigare enbart en sammanfattande benämning på tidningar och tidskrifter men inkluderar även nya typer som webbtidningar och bloggar som är massmedia.
Om en tidning ges ut inom ett begränsat geografiskt område benämns den lokaltidning. Folkblad var ursprungligen en benämning på en tidning avsedd för den breda allmänheten. Populärpress är en sammanfattande beteckning för serietidningar, vecko- och månadstidningar samt olika typer av specialtidningar ofta inriktade på underhållning, till skillnad från fackpress som riktar sig till en viss yrkesgrupp.
Svenska tidningar listas av Kungliga biblioteket inom projektet Nya Lundstedt.
En posttidning är en tidning som delas ut av Postens brevbärare istället för av ett tidningsbud.
Formen har trots konkurrensen av radio, television och Internet stått sig väl. Numera ges många tidningar även ut på internet som nättidningar och vissa tidningar finns som TV-magasin.
Prenumerant kallas den som regelbundet får en tidning hemskickad. Genom löpsedlar gör tidningarna reklam för sig själva. Tidningarnas viktigaste inkomstkällor är ofta annonser.
Historia miniatyr|Faksimil av Kaiyuan Za Bao, en av världens första tidningar. Före de rörliga typerna I det antika Rom publicerades anslag från staten till allmänheten, Acta Diurna. De var ristade i sten eller metall och sattes upp på allmänna platser.
I Kina sändes statliga nyhetsblad, tipao, bland rättstjänare, under Handynastin (200–300-talen e.Kr.). Senare, mellan 713 och 734, publicerade Tangdynastin, Kaiyuan Za Bao ("Folkets bulletin"). De skrevs för hand på silke och lästes upp av statliga tjänstemän. De första omnämnandena av privata publiceringar av nyhetsblad, rapporteras 1582, under Mingdynastin.
1556 började staten Venedig publicera månadstidningen Notizie scritte, som kostade en gazetta. Tidningen bestod av handskrivna nyhetsbrev, gjorda för att sprida politisk, militär och ekonomiska nyheter fort genom Europa.
Tidningar med rörliga typer Tidningar med rörliga typer finns från början av 1600-talet. Den första sägs ofta vara Johann Carolus Relation aller Fürnemmen und gedenckwürdigen Historien, med början 1605 i Strassburg. Flera tidningar publicerades sedan i Amsterdam, som var centrum för mycket av världens handel. Dessa tidningar började övergå till folio-format snarare än kvarto-format.
1645 startades Sveriges första tidning Ordinari Post Tijdender, den utkom dock oregelbundet. Det är den äldsta tidningen som fortfarande utkommer, även om den numera enbart publiceras på nätet.
De första periodiska tidskrifterna i Tyskland i början av 1600-talet utgavs en gång i veckan. I allmänhet var det postmästarna som sysslade med att sätta ihop och sprida tidningarna. De fick ju genom ridande bud underrättelser från alla håll. Trots en mycket sträng censur lästes de tyska tidningarna flitigt i utlandet. Efter mönster av Journal des savants, som gavs ut i Paris sedan 1665, utgavs i Tyskland från slutet av 1600-talet en rad vetenskapliga tidskrifter; äldst är Acta Eruditorum, som från 1682 utgavs i Leipzig. Lite senare började även – efter de engelska förebilderna The Spectator och The Tatler – underhållande tidskrifter att utkomma.
Mycket senare och blygsammare än i Tyskland tog tidningspressen i Frankrike sin början. Först 1631 grundade läkaren Théophraste Renaudot Le Gazette. Tidningen blev tidigt regeringens officiella organ; Richelieu och Ludvig XIII själv räknades bland dess medarbetare. Den var därför utan egentlig konkurrens, till dess Journal de Paris, Frankrikes första dagstidning, började utkomma år 1777. Den franska journalistiken hölls under sträng uppsikt och förblev utan större betydelse ända till revolutionen 1789.
I det fria Holland utgavs dock också tidningar på franska språket. En av de äldsta holländska tidningarna, "Amsterdams tidning", trycktes även på franska. Redan 1672 kom Gazette d'Amsterdam ut två gånger i veckan. Ännu större betydelse fick Gazette de Leyde, som man kan följa från 1677. Denna tidning blev snart ett ledande världsblad. I Nederländerna rådde nästan oinskränkt tryckfrihet, och detta i kombination med omfattningen av landets politiska och kommersiella förbindelser gjorde Leydentidningen till ett språkrör för hela det politiskt bildade Europa. De "holländska gazetterna" blev en viktig maktfaktor.
Vid sidan av den holländska fick även den engelska tidningspressen en kraftig utveckling. Den första engelska tidning som, trots drakonisk censur och hårda straffbestämmelser, utkom var Weekly News från år 1622. Under inbördeskriget och under den stuartska restaurationens tidigare år uppstod en mängd tidningar, men de utkom endast två gånger i veckan, och varje nummer utgjordes blott av ett enda litet blad. Karl II undertryckte sedan alla med undantag av den officiella London Gazette och The Observator. Den stränga censuren överlevde Stuartarna, men den avskaffades 1695 och förnyades sedan inte. Därefter uppstod en mängd tidningar, alla obetydliga till omfång och torftiga till innehåll. Men under drottning Annas tid inträdde en betydande förändring, och efter 1702 utkom de mera betydande tidningarna dagligen.
Efter den industriella revolutionen Vid början av 1800-talet, gavs det ut tidningar i många städer i Europa och Nord- och Sydamerika. Tekniska landvinningar inom tryckeribranschen gjorde att tidningarna spreds och blev ett av de första sätten för masskommunikation.
1990-talets tekniska revolution På sent 1990-tal blev de TV-kanaler som sände nyheter dygnet runt, och sedan också internet, en stående utmaning för den affärsmodell som tidningarna i de flesta I-länder hade anammat. Prenumerationer har minskat, medan annonsintäkterna har flyttat från tryckt media till nya medier. Många tidningar började därför publicera nätupplagor för att nå nya eller behålla de gamla läsarna.
Tidningens historia i Sverige
De första tidningarna miniatyr|Ett nummer av Ordinari Post Tijdender från 1645. Sveriges första tidning gavs ut år 1645 under namnet Ordinari Post Tijdender, senare Post- och Inrikes Tidningar. Den grundades av rikskanslern Axel Oxenstierna. Till en början gavs tidningen ut en gång i veckan och från och med 1792 ut tre gånger i veckan. Ordinari Post Tijdender vidarebefordrade brev från utlandskorrespondenter och postmästare runtom i landet som rapporterade veckovis om aktuella händelser. Tidningen, som var den enda av sitt slag under nästan ett sekel, hade ensam uppgift att leverera allmänna nyheter, vilket öppnade för möjligheten att förmedla propaganda åt de makthavande. På grund av de begränsade möjligheterna till tryckerier och transport samt den höga kostnaden för de få exemplar som faktiskt trycktes, nådde tidningen endast ut till en liten grupp av överklassen. I början av 1700-talet kunde tidningen köpas på alla postkontor i Sverige, vilket gjorde postkontoren till en metropol för nyhetsspridning. Ytterligare förlitade många svenskar sin inhämtning av nyheter på kyrkan. "Predikstolen användes ofta för att snabbt sprida information /.../ det hände till och med att krigsnyheter lästes direkt ur Post- och Inrikes Tidningar.". Tidningen hade alltså en viktig roll i att informera folket om aktuella händelser och krigsnyheter.
År 1791 gavs Svenska Akademien utgivnings- och förläggningsrätt av tidningen. Detta beslutades av Kung Gustav III, som samma år i ett brev fastställde att kungörelser som inte än publicerats i tidningen är, till dess att de gör det, utan laglig verkan och inofficiella. Tidningen skulle fastställa en inkomstkälla för att ekonomiskt möjliggöra för Akademien att ge ut Svenska Akademiens Ordbok (SAOB).
Censuren avskaffas År 1766, under Frihetstiden, antogs en tryckfrihetsförordning som grundlag. Tryckfrihetsförordningen drevs på av mösspartiet under ledning av Anders Chydenius och undertecknades av Kung Adolf Fredrik den 2 december 1766. Grundlagen innebar bland annat att censuren avskaffades samt en offentlighetsprincip. Denna lagen var historisk och före sin tid, jämfört med andra länder där censuren fortfarande starkt präglade den tryckta pressen. Den nya grundlagen innebar alltså en befrielse av tidningarna eftersom man nu kunde skriva om nästan vad man ville. Innan lagen stiftades fick endast det som gick i linje med makthavarnas åsikter publiceras, och inget fick publiceras utan att granskas. Dock fick man fortfarande inte kritisera den protestantiska tron eller kungahuset och riksdagen.
Efter Gustav III:s statskupp 1772 togs dock delar av 1766 års tryckhetsförordning bort. Ändringen gjorde lagen strängare och straffen högre om lagen bröts.
1800-talet Orsaken till tidningarnas starka framtåg under 1800-talet var en kombination av olika faktorer.
Industrialiseringens tekniska framsteg bidrog till tidningens utveckling. Det utökade transportnätet möjliggjorde en enklare distribution i och utanför städer runtom i landet samt att nyheterna snabbare nådde redaktionerna. Trycktekniken blev billigare och snabbare så att tidningarna kunde produceras i en större mängd.
Industrialiseringen förändrade också samhällets uppbyggnad och skapade en efterfrågan på information och nyheter om aktuella händelser i Sverige och utlandet. Läskunnigheten bland det svenska folket ökade i och med införandet av allmän folkskola i Sverige 1842 vilket skapade en marknad för tidningarna.
Tidningarna blev också viktiga för demokratiseringsprocessen i Sverige på 1800-talet då de snabbt blev ett medel att framföra och debattera politiska frågor och åsikter. Detta var impopulärt i kungafamiljen, och efter påtryckningar från Karl XIV Johan trädde därför indragningsmakten i kraft 1812, som korrigerade och skärpte lagen om tryckfriheten. Indragningsmakten innebar att svenska myndigheter hade rätt att förhindra spridning av en tidning eller tidskrift genom att dra in tillståndet för vidare utgivning. Lagen drabbade alltså främst tidningarna som stod i opposition till kungamakten.
Lista på tidningar som startade under 1800-talet 1830 Aftonbladet 1832 Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning (gavs ut fram tills 1985, och återupptogs 2017). 1837 Nya Wermlands-Tidningen (2019 ges tidningen fortfarande ut.) 1837 Norrlands-Posten (lades ned 1956.) 1838 Östgöta-Correspondenten (2019 ges tidningen fortfarande ut.) 1841 Barometern (2019 ges tidningen fortfarande ut.) 1859 Göteborgs-Posten (2019 ges tidningen fortfarande ut.) 1861 Norrbottens-Kuriren (2019 ges tidningen fortfarande ut.) 1864 Dagens Nyheter 1865 Jönköpings-Posten (2019 ges tidningen fortfarande ut.) 1866 Smålands-Posten (2019 ges tidningen fortfarande ut.) 1870 Sydsvenska dagbladet (2019 ges tidningen fortfarande ut.) 1873 Ystads Allehanda (2023 ges tidningen fortfarande ut.) 1884 Svenska Dagbladet 1889 Stockholms-Tidningen (2019 ges tidningen fortfarande ut.)
De moderna dagstidningarnas utveckling miniatyr|215px|En reklamfilm från 1937 om hur en modern dagstidning (Stockholms-Tidningen) blir till. |miniatyr|281x281px|Aftonbladets första nummer, utgiven 6 december 1830. Aftonbladet grundades 1830 av Lars Johan Hierta, och var den första svenska moderna dagstidningen. Aftonbladet förmedlade nyheter från in- och utlandet om politik och kultur och blev snabbt populär. Det var i samband med Aftonbladets utveckling som den svenska journalistiken växte fram. Ett av Hiertas mål med tidningen var att skapa en "”universell” tidning genom ”ämnenas mångfald och omvexling” och han kunde med erbjudande om höga löner, attrahera Sveriges bästa journalister. Det tog inte ens två år innan Aftonbladet var Sveriges största tidning.