Uskela var en kommun i Halikko härad i Åbo och Björneborgs län i Finland. Kommunen grundades 1868 och den uppgick i Salo stad 1 januari 1967. Innan kommunsammanslagningen var Uskelas grannkommuner Angelniemi, Bjärnå, Halikko, Kuusjoki, Muurla och S:t Bertils. Uskela var enspråkigt finsk.
Historia Uskela var troligen centrum i fornsocknen Halikko, som under missionstiden på 1100-talet omvandlades till en stamsocken. Denna uppdelades möjligen under 1200-talets andra kvartal i kyrksocknarna Halikko och Uskela. Socknen omnämns första gången år 1329. Från socknen avskildes kyrksocknen S:t Mårtens i slutet av 1300-talet och kapellförsamlingen S:t Bertils i början av 1400-talet.Palola, A.-P: Yleiskatsaus Suomen keskiaikaisten seurakuntien perustamisajankohdista (Översikt över grundläggandet av de medeltida församlingarna i Finland), Faravid 18-19 (1994/1995), s. 75-77, Åbo domkyrkas svartbok, Helsingfors 1890, nr 49, 323, Finlands medeltidsurkunder II, Helsingfors 1915, nr 1146, Finlands medeltidsurkunder III, Helsingfors 1921, nr 2343
I Uskela bildades 1887 Salo köping men köpingen var inte en egen församling. 1 maj 1914 utbröts Salo som en egen församling från Uskela samtidigt områden med 1 417 personer överfördes till köpingen. 1948 överfördes områden med 4 899 personer till Salo. Uskela blev del av Salo stad 1 januari 1967.
Geografi
Byar Anis (finska: Aninen), Anjala, Breidilä, Falkkila, Fulkkila, Hakastaro, Hankala, Haukkala, Hämeenkylä, Hämmäis (finska: Hämmäinen), Jaanu, Karjaskylä, Karlberg (finska: Pettilä), Kaukvuori, Kavila, Kirjola, Kokkola, Kurjenpahna, Kälpiö, Kärkis (finska: Kärkkä), Loppis (finska: Lopenkylä), Moisio, Mäenala, Mököis (finska: Mököinen), Närvelä, Pahkavuori, Prästgården, Pappis (finska: Pappinen), Pukkila, Ragneböle, Rauvola, Röykkälä, Salo by, Storby (finska: Isokylä), Tottola, Ullenböle (finska: Ullenpyöli), Veitakkalan och Villilä.
Herrgårdar Fulkila gård nämns första gången 1508 och ägdes då av väpnaren Måns Frille, som hade varit kung Hans hövitsman på Åbo slott. Från 1530 gick gården i arv i ätten Starck tills Margareta Tomasdotter (Starck, död 1637) gifte sig med fogden i Åbo län Michel Påvelsson vars efterkommande bar namnet Munck af Fulkila. Den sista Munck-ättlingen sålde gården 1737. År 1749 köpte riksgrevinnan Catarina Ebba Horn af Åminne gården och förenade den med sitt säteri Åminne i Halikko. Fulkila avskildes 1940 från Åminne till en yngre son i ägarsläkten. Gårdens huvudbyggnad står på en stengrund som kan vara från 1500-talet, möjligen byggd av Michel Påvelsson.Ramsay, J: Frälsesläkter i Finland intill Stora ofreden, Söderström & C:o 1909, Helsingfors, s. 40, 47, 134, 285-286, 421-422, 433 Numelin, R. & G. Nikander: Åminne, Herrgårdar i Finland 2, Egentliga Finland, Helsingfors 1928, s. 5 Impola, H: Frälset och dess rusttjänst i Finland på 1500-talet, Helsingfors 2011 s. 280 Museiverket 2017: Fulkilan kartano
Demografi Enligt Statsrådets beslut den 28 december 1962 var Uskela för perioden 1963 till 1972 en enspråkigt finsk kommun. ÅrInvånareFinskaFinska %SvenskaSvenska %ÖvrigaÖvriga % Referens 1880 94,3 % 144 5,7 % 0 0,0 % 1890 91,6 % 261 8,3 % 6 0,2 % 1900 96,8 % 113 3,1 % 3 0,1 % 1910 94,8 % 236 5,1 % 1 0,0 % 1920 98,2 % 67 1,7 % 4 0,1 % 1930 99,0 % 40 0,9 % 4 0,1 % 1940 98,8 % 70 1,2 % 1 0,0 % 1950 99,4 % 18 0,6 % 0 0,0 % 1960 99,5 % 13 0,4 % 2 0,1 % Befolkningen avses enligt folkräkningen den 31 december nämnda år. För åren 1910–1940 är det den närvarande befolkningen vid folkräkningen som avses.
Källor Atlas de Finlande, Société de Géographie de Finlande, Helsingfors 1910 Noter
Externa länkar
Kategori:Före detta finländska kommuner Kategori:Salo