Penningtvätt

miniatyr|En bild på penningtvätt som ordvits.

Penningtvätt är en verksamhet där svarta pengar, det vill säga pengar som förtjänats olagligt, överförs på så sätt att pengarna tycks vara legalt förtjänade, eller kan användas för privat konsumtion utan att det väcker misstankar. Det är en både riskabel och kostsam verksamhet, men den är i regel nödvändig för att en brottsling skall kunna använda sina medel för konsumtion, fastighetsköp med mera. Samhället har en rad varningssystem som kan upptäcka när personer utan deklarerad inkomst eller förmögenhet gör stora transaktioner, så därför måste de svarta pengarna förses med falsk dokumentation som får dem att se legala ut.

Allmänt De illegalt erhållna pengarna betecknas i allmänhet som svarta till skillnad från legalt erhållna medel som betecknas som vita.

Svarta pengar kan vara av två slag: Pengar som erhållits direkt från kriminell verksamhet som stölder, utpressning, prostitution, narkotikahandel, människosmuggling, smuggling av sprit eller tobak eller liknande. Pengar som erhållits legalt i näringsverksamhet eller som realisationsvinst, men undanhållits från beskattning, vilket innebär skattebrott.

Tidigare tycks beteckningen penningtvätt ha använts enbart om transaktioner med anknytning till de stora aktörerna på penningtvättmarknaden, såsom maffian. Numera tycks begreppet ha utvidgats så att man avser även legalt eller illegalt förvärvade pengar som används för att finansiera terrorism.

I mindre skala kan svarta pengar tvättas genom till exempel små kontantinsättningar på bankkonton, pengar som sedan förs över mellan banker i olika länder och till slut används för köp av till exempel aktier. Sådana transaktioner är i regel svåra att spåra. Småkriminella utan arbete brukar helt enkelt köpa varor och tjänster kontant, särskilt sådant som sociala myndigheter och kronofogden skulle undra över, som t.ex. resor. I större skala kan penningtvätt ske till exempel genom att svarta pengar bokförs som kontanta intäkter i en legal affärsrörelse och därmed kan användas för löneutbetalningar och köp av tillgångar.

Man kan också tvätta pengar på kasinon eller trav och galopp där man systematiskt satsar svarta pengar för att få legala vinster med kvitto.

Penningtvätt är i regel också en transnationell verksamhet, där man utnyttjar skillnader i lagar och regler mellan olika länder - till exempel genom att slussa pengar via bankkonton i mindre nogräknade skatteparadis eller genom fastighetsköp i länder där man inte närmare undersöker köparens bakgrund. Man kan då till exempel köpa en fastighet för vita pengar och sedan sälja den till ett kraftigt överpris till sig själv och "få betalt" i svarta pengar som kan redovisas öppet. Ett annat vanligt sätt är att använda ett kontokort från den utländska banken för sin konsumtion, något som dock går att spåra om det sker för ofta. Det första försvaret mot penningtvätt är att betalningsförmedlaren känner kunden och är beredd att rapportera misstänkta transaktioner.

Historik Penningtvättens tekniker utvecklades och förfinades under förbudstiden i USA, då det gällde det att dölja inkomster från illegal spritförsäljning. Sådan verksamhet har underlättats av bankernas sekretessregler, där särskilt schweiziska banker har skyddat sina kunder och deras tillgodohavanden. 1934 införde landet låntgående lagstiftning om banksekretess.

Lagstiftning i världen Förenta Nationerna (FN) FN har Palermoprotokollet (2000) och FN:s säkerhetsråd har i resolution 1373 (2001) och i resolution 1390 (2002) beslutat att vidta åtgätder mot terrorism.

Europarådet Europarådet antog 1990 en konvention, 141, för att komma till rätta med internationell brottslighet genom att söka beröva dem på vad de erhållit genom den brottsliga verksamheten. Konventionstext på engelska Konventionstext på engelska http://conventions.coe.int/treaty/en/Treaties/Html/141.htm

Medlemsstater som signerat konventionen.

Financial Action Task Force De så kallade G7-länderna bildade 1989 en gemensam organisation, Financial Action Task Force (FATF).

Den har numera har 34 medlemmar, några anslutna organisationer samt observatörer.

FATF är inriktat på tre områden Hjälpa till med att sätta upp standarder för nationella motåtgärder Utvärdera i vilken grad olika länder har implementerat medel för att uppnå denna standard Identifiera och studera penningtvätt och finansiering av terroristverksamhet.

Bangladesh Bangladesh antog 2002 en lag betecknad Money Laundering Prevention Act (MLPA). Centralbanken har tillsyn. Straff kan utdömas från sex månaders fängelse upp sju år för brott mot lagen. Definitionen av penningtvätt är gjord så omfattande att även pengar som härrör från stöld, rån och bedrägeri omfattas.

Indien I Indien antogs Prevention of Money-Laundering Act, 2002 (PMLA 2002), som trädde i kraft 1 juli 2005.

Den som gör sig skyldig till penningtvätt kan dömas till fängelse (rigorous imprisonment) mellan tre och sju år enligt Section 4.

Europeiska unionen EU direktivet 2005/60/ECDirective 2005/60/EC of the European Parliament and of the Council of 26 October 2005 on the prevention of the use of the financial system for the purpose of money laundering and terrorist financing försöker förhindra penningtvätt och terroristfinansiering genom att kräva att banker, fastighetsmäklare och många andra typer av bolag måste undersöka och eventuellt rapportera alla affärer över 15.000 euro, särskilt om sådana summor i kontanter är inblandade. Bland annat den svenska lagen 2009:62 och den brittiska 2007 Money Laundering Regulations bygger på detta EU-direktiv.

Sverige Sverige har sedan införandet av lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt haft föreskrifter i syfte att hindra penningtvätt.

Med penningtvätt avsågs i den lagen sådana åtgärder med avseende på egendom som har förvärvats genom brott, som kan medföra att denna egenskap hos egendomen fördöljs, att den brottslige får möjlighet att undandra sig rättsliga påföljder eller att återskaffandet av egendomen försvåras, samt sådana åtgärder som innefattar förfogande över och förvärv, innehav eller brukande av egendomen. Med penningtvätt avses även åtgärder med annan egendom än som avses i första stycket, om åtgärderna är ägnade att dölja att någon har berikat sig genom brottslig gärning.Prop 1998/99:19

Denna lag har ersatts av penningtvättslagen, en lag om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, som trädde i kraft 2009-03-15.

Penningtvättslagen tvingar flera kategorier av företag att begära legitimation av sina kunder, kontrollera ursprunget på pengar och rapportera all misstänkt penningtvätt till Finanspolisen. De företag som ska göra detta är bland annat banker, växlingskontor, livförsäkringsrörelser, värdepappershandlare, advokatkontor, kasinon, fastighetsmäklare, revisorer, redovisningskonsulter, skatterådgivare, betalningsförmedlare, och de företag som säljer mot kontant betalning över 5.000 € (2009-2017 15.000 €). Företag som inte gör detta kan dömas till böter. Elektroniska betalningar ingår och har ingen beloppsgräns. Betalare måste identifieras, vilket orsakat besvär för SMS-betalningar som använts för till exempel lokaltrafikbiljetter och välgörenhet. Gränsbeloppet har hos banker minskats till 10.000 kronor i kontanter, vilket orsakats problem för många, särskilt äldre, som sparat kontanter som behövde bytas vid sedelutbytet 2015–2017 då de ofta inte sparat bankomatkvitton och kontoutdrag.

Ett problem med det svenska systemet är att det är uppbyggt utifrån att betalningsförmedlare och andra rapporteringspliktiga endast behöver registrera sin verksamhet hos Finansinspektionen, Länsstyrelsen eller annan tillsynsmyndighet och förutsättas samarbeta med myndigheterna för att förhindra brottsliga handlingar. Finanspolisen bedriver inte någon spaningsverksamhet på fältet.BRÅ Webrapport 2006:2. Penningtvätt och finansiering av terrorism (Svensk Reglering och tillsyn, sid. 9) Man kommer därmed inte åt de betalningsförmedlare som står utanför systemet. Lagstiftaren har försökt täcka fler kategorier företag, exempelvis konst- och antikvitetshandlare.Nu skärper riksdagen reglerna mot penningtvätt (JuU7)

Själva handlingen att tvätta pengar är delvis kriminaliserad i dagsläget genom brottet penninghäleri i brottsbalken 9 kap 6a§ som kan medföra böter eller fängelse upp till två år, i grova fall upp till 6 års fängelse. Ett problem har dock varit att brottet penninghäleri inte omfattar alla handlingar som faller in under begreppet penningtvätt.

En statlig utredningSOU 2012:12 Penningtvätt - kriminalisering, förverkande och dispositionsförbud har därför lagt fram förslag till en lag om penningtvättsbrott med samma straffskala som penninghäleri. Den föreslagna lagen kriminaliserar fler moment och förklarar att åklagaren bara behöver bevisa att pengarna kommer från brottslig verksamhet och inget specifikt brott. Företagare ska också kunna dömas för penningtvättsbrott om de ”medverkar till en åtgärd som kan antas vara vidtagen” i penningtvättssyfte – detta bedöms kunna underlätta arbetet mot oseriösa redovisningskonsulter, växlingskontor och kontanthandlare. Bestämmelsen kan liknas vid näringshäleri brottsbalken 9 kap 6§ tredje stycket där t.ex. en cykelhandlare som köper en cykel med avskrapat ramnummer kan få handlaren dömd för häleri.

Storbritannien I Storbritannien finns tre primära rättsakter The Terrorism Act 2000 The Anti-Terrorist Crime & Security Act 2001 The Proceeds of Crime Act 2002 och två sekundära Money Laundering Regulations 2003 och 2007 Money Laundering Regulations 2007.

Det finns ingen nedre gräns för det belopp där penningtvätt kan misstänkas. Det finns inte heller någon begränsning till att det enbart ska gälla pengar utan även saker som omsätts anses som en penningtvätt. Detta betyder att en vanlig stöld av kläder förutom att vara stöld också är ett brott i form av penningtvätt.

Singapore Penningtvätt (money laundering), (ML), definieras som kriminella personers införande av resultatet av deras kriminella aktiviteter in i världens finansiella system i ett försök att dölja den verkliga källan. Tätt knutet till penningtvätt är finansieringen av terrorism.

Singapore har därför inrättat en speciell enhet, betecknad Suspicious Transaction Reporting Office (STRO) som är dess centrala enhet för att analysera misstänkta transaktioner, kallade STRs, Suspicious Transaction Reports.

STR tycks ha varit framgångsrikt eftersom man upptäckt en omfattande brottslighet. STR har direkt eller indirekt lett till att motsvarande 110 miljoner dollar har beslagtagits sedan år 2000.

Sydafrika Sydafrika har sedan slutet av 1990-talet ett omfattande program för att komma åt penningtvätt.

USA Money Laundering Control Act (MLCA) från 1986 är en lag i USA som gör penningtvätt till ett federalt brott. Lagen har förstärkt Bank Secrecy Act genom att kriminalisera arrangemang för att undvika att bli rapporterad. Penningtvätt eller medhjälp till penningtvätt kan medföra böter (fine) på upp till 500 000 US $ eller det dubbla beloppet av vad som dolts. § 1956. Laundering of monetary instruments http://www.law.cornell.edu/uscode/html/uscode18/usc_sec_18_00001957----000-.html § 1957.

FinCEN:s roll