miniatyr|Karta över Finlands kommuners språkliga status (2016–32).

Nedanstående förteckning redovisar de kommuner i Finland som helt eller delvis är svenskspråkiga. Språktillhörigheten gäller till och med 31 december 2032 i enlighet med Finlands språklag.

Sammanfattning I 15,9 procent av kommunerna i Finland har invånarna svenska som modersmål i en sådan omfattning att de räknas som enspråkigt svenska eller tvåspråkiga med svenska som minoritets- eller majoritetsspråk. Finland har 16 enspråkigt svenska kommuner, som utgör det enspråkigt svenska Åland. Det finns 15 tvåspråkiga kommuner med svenska som majoritetsspråk och 18 tvåspråkiga kommuner med finska som majoritetsspråk och svenska som minoritetsspråk. De övriga 260 kommunerna i Finland (2023) är enspråkigt finska eller har finska samt ett eller flera samiska språk som officiella språk.

Det finns sedan 2016 inga enspråkigt svenska kommuner utanför Åland. Fram till och med 2014 fanns det tre: Larsmo, Korsnäs och Närpes. Larsmo och Korsnäs blev tvåspråkiga vid början av år 2015 och Närpes blev det den 1 januari 2016: alla tre efter att statsrådet förordnat så på kommunernas begäran.Korsnäs och Larsmo tvåspråkigaNärpes tvåspråkigt

Enspråkigt svenskspråkiga kommuner på Åland Svenskt namnFinskt namnAndel (%) 1990% 2000% 2010% 2020 Brändö Brändö 94,3 92,6 83,0 71,7 Eckerö Eckerö 95,7 96,1 89,8 87,7 Finström Finström 96,0 96,0 92,9 89,9 Föglö Föglö 95,5 95,5 88,3 83,3 Geta Geta 94,6 91,6 91,4 84,9 Hammarland Hammarland 96,5 96,8 93,9 88,7 Jomala Jomala 94,6 94,7 91,7 88,0 Kumlinge Kumlinge 95,1 94,1 87,6 86,0 Kökar Kökar 97,0 95,3 90,7 86,7 Lemland Lemland 95,2 95,1 93,6 92,1 Lumparland Lumparland 95,7 94,2 91,4 84,9 Mariehamn Maarianhamina 92,9 91,7 86,9 82,9 Saltvik Saltvik 96,3 96,1 93,3 91,9 Sottunga Sottunga 94,7 91,5 87,4 96,0 Sund Sund 96,2 94,8 93,2 88,3 Vårdö Vårdö 96,4 95,6 88,9 84,8 Uppgifterna avser befolkning efter modersmål enligt kommunindelningen den 1 januari 2023.

Källa till tabellen: Statistikcentralen.

Tvåspråkiga kommuner med svensk majoritet och finsk minoritet Svenskt namnFinskt namnLandskap 2022Andel (%) 1990% 2000% 2010% 2020% svenska 2022% finska 2022 Ingå Inkoo Nyland 67,3 63,9 55,9 54,4 51,9 43,2 Jakobstad Pietarsaari Österbotten 55,6 55,3 56,4 56,0 55,3 32,4 Kimitoön Kemiönsaari Egentliga Finland 74,9 73,1 70,9 67,5 67,1 29,7 Korsholm Mustasaari Österbotten 74,6 73,2 69,6 68,7 68,6 28,4 Korsnäs Korsnäs Österbotten 97,6 96,7 88,7 85,3 84,3 3,8 Kristinestad Kristiinankaupunki Österbotten 58,1 57,6 56,1 54,4 53,7 41,3 Kronoby Kruunupyy Österbotten 87,8 85,9 82,6 77,0 76,5 19,2 Larsmo Luoto Österbotten 92,9 92,4 92,0 91,6 92,1 5,3 Malax Maalahti Österbotten 90,1 89,2 87,3 85,3 85,3 9,6 Nykarleby Uusikaarlepyy Österbotten 91,3 90,8 88,6 85,6 84,8 6,5 Närpes Närpiö Österbotten 93,5 92,3 87,3 77,5 75,3 5,2 Pargas Parainen Egentliga Finland 62,7 59,7 57,3 55,1 54,6 41,5 Pedersöre Pedersören kunta Österbotten 90,6 91,2 89,8 88,5 88,6 8,3 Raseborg Raasepori Nyland 69,5 68,2 65,6 64,3 64,0 30,7 Vörå Vöyri Österbotten 87,2 86,6 83,0 82,1 81,5 12,3 Uppgifterna avser befolkning efter modersmål enligt kommunindelningen den 1 januari 2023.

Källa till tabellen: Statistikcentralen.

Tvåspråkiga kommuner med finsk majoritet och svensk minoritet Svenskt namnFinskt namnLandskap 2023% 1990% 2000% 2010% 2020% svenska 2022% finska 2022 Borgå Porvoo Nyland 37,7 34,2 31,1 28,8 28,2 63,9 Esbo Espoo Nyland 10,8 9,3 8,2 6,8 6,6 71,5 Grankulla Kauniainen Nyland 43,2 39,1 37,6 31,6 30,7 59,4 Hangö Hanko Nyland 47,4 45,3 43,2 42,9 42,8 52,6 Helsingfors Helsinki Nyland 7,7 6,5 6,0 5,6 5,5 76,1 Karleby Kokkola Mellersta Österbotten 16,3 15,1 13,7 12,5 12,2 83,6 Kaskö Kaskinen Österbotten 27,7 30,3 27,5 27,9 26,9 59,3 Kyrkslätt Kirkkonummi Nyland 23,9 20,7 18,0 16,0 15,3 73,9 Lappträsk Lapinjärvi Nyland 35,8 35,2 32,7 29,8 29,8 63,3 Lojo Lohja Nyland 4,2 3,7 3,6 3,5 3,5 90,9 Lovisa Loviisa Nyland 46,8 45,5 42,5 40,0 39,4 55,6 Mörskom Myrskylä Nyland 13,0 11,7 10,2 9,3 9,0 87,2 Pyttis Pyhtää Kymmenedalen 12,4 11,2 8,8 7,1 6,8 88,4 Sibbo Sipoo Nyland 50,2 42,6 37,4 30,0 28,8 64,8 Sjundeå Siuntio Nyland 44,4 38,5 30,4 27,6 26,4 66,0 Vanda Vantaa Nyland 4,1 3,4 2,9 2,4 2,2 72,9 Vasa Vaasa Österbotten 25,0 23,6 22,9 23,4 23,4 66,2 Åbo Turku Egentliga Finland 5,1 5,2 5,3 5,5 5,5 80,7 Uppgifterna avser befolkning efter modersmål enligt kommunindelningen den 1 januari 2023.

Källa till tabellen: Statistikcentralen.

Före detta enspråkigt svenskspråkiga och tvåspråkiga kommuner Efter namnet nämns språkförhållanden vid upphörningstiden. Bergö (uppgick i Malax 1973): enspråkig svensk Björköby (uppgick i Korsholm 1973): enspråkig svensk Borgå landskommun (slogs samman med Borgå stad, varvid en ny Borgå stad bildades 1997): tvåspråkig med finsk majoritet Bromarv (uppgick i Tenala 1977): tvåspråkig med svensk majoritet Brändö (uppgick i Helsingfors 1946): tvåspråkig, majoritetsspråk svenska Degerby (uppgick i Ingå 1946): enspråkig svensk Dragsfjärd (uppgick i Kimitoön 2009): tvåspråkig med svensk majoritet Ekenäs (uppgick i Raseborg 2009): tvåspråkig med svensk majoritet Ekenäs landskommun (uppgick i Ekenäs 1977): tvåspråkig med svensk majoritet Esse (uppgick i Pedersöre 1977): enspråkig svensk Finby (uppgick i enspråkigt finska Salo 2009): tvåspråkig med finsk majoritet Haga köping (uppgick i Helsingfors 1946): tvåspråkig med finsk majoritet Hitis (uppgick i Dragsfjärd 1969): tvåspråkig med svensk majoritet Hoplax (uppgick i Helsingfors 1946): tvåspråkig med finsk majoritet Houtskär (uppgick i Väståboland, numera Pargas 2009): tvåspråkig med svensk majoritet Iniö (uppgick i Väståboland, numera Pargas 2009): tvåspråkig med svensk majoritet Jeppo (uppgick i Nykarleby 1975): tvåspråkig med svensk majoritet Karleby kommun (uppgick i Gamlakarleby som tog namnet Karleby 1977): tvåspråkig med finsk majoritet Karis (uppgick i Raseborg 2009): tvåspråkig med svensk majoritet Karis landskommun (uppgick i Karis 1969): tvåspråkig med svensk majoritet Kimito (uppgick i Kimitoön 2009): tvåspråkig med svensk majoritet Korpo (uppgick i Väståboland, numera Pargas 2009): tvåspråkig med svensk majoritet Kvevlax (uppgick i Korsholm 1973): enspråkig svensk Lappfjärd (uppgick i Kristinestad 1973): tvåspråkig med svensk majoritet Liljendal (uppgick i Lovisa med finsk majoritet 2010): tvåspråkig med svensk majoritet Lojo kommun (slogs samman med enspråkigt finska Lojo stad, varvid en ny, tvåspråkig Lojo stad bildades 1997): tvåspråkig med finsk majoritet Maxmo (uppgick i Vörå-Maxmo, numera Vörå 2007): tvåspråkig med svensk majoritet Munsala (uppgick i Nykarleby 1975): enspråkig svensk Nagu (uppgick i Väståboland, numera Pargas 2009): tvåspråkig med svensk majoritet Nedervetil (uppgick i Kronoby 1969): enspråkig svensk Nykarleby landskommun (uppgick i Nykarleby 1975): enspråkig svensk Oravais (uppgick i Vörå 2011): tvåspråkig med svensk majoritet Pargas landskommun (uppgick i Pargas 1967): tvåspråkig med svensk majoritet Pernå (uppgick i Lovisa med finsk majoritet 2010): tvåspråkig med svensk majoritet Petalax (uppgick i Malax 1973): enspråkig svensk Pojo (uppgick i Raseborg med svensk majoritet 2009): tvåspråkig med finsk majoritet Purmo (uppgick i Pedersöre 1977): enspråkig svensk Pörtom (uppgick i Närpes 1973): enspråkig svensk Replot (uppgick i Korsholm 1973): enspråkig svensk Sideby (uppgick i Kristinestad 1973): tvåspråkig med svensk majoritet Snappertuna (uppgick i Ekenäs 1977): enspråkig svensk Solf (uppgick delvis i Korsholm och Vasa 1973): enspråkig svensk Strömfors (uppgick i Lovisa 2010): tvåspråkig med finsk majoritet Tenala (uppgick i Ekenäs 1993): tvåspråkig med svensk majoritet Terjärv (uppgick i Kronoby 1969): enspråkig svensk Tjöck (uppgick i Kristinestad 1973): tvåspråkig med svensk majoritet Västanfjärd (uppgick i Kimitoön 2009): tvåspråkig med svensk majoritet Vörå-Maxmo (slogs samman med Oravais 2011 till nya kommunen Vörå): tvåspråkig med svensk majoritet Åggelby (uppgick i Helsingfors 1946): tvåspråkig med finsk majoritet Öja (uppgick i Karleby kommun 1969): enspråkig svensk Övermark (uppgick i Närpes 1973): enspråkig svensk

Följande kommuner som hade uppgått i tvåspråkiga kommuner var enspråkigt finska. I Karleby uppgick Kelviå (2009), Lochteå (2009) och Ullava (2009). I Lojo uppgick Sammatti (2009), Karislojo (2013) och Nummi-Pusula (2013). I Vasa uppgick Lillkyro (2013). I Åbo uppgick S:t Marie (1967), Kakskerta (1968) och Patis (1973).

Ändringar i indelningen av språkförhållandet

1933

Språkmajoriteten i Helsinge kommun, Gamlakarleby och Strömfors ändrades från svenskspråkig till finskspråkig. Karuna och Salo ändrades från tvåspråkiga kommuner med finsk majoritet till enspråkigt finskspråkiga kommuner. Tenala och Nykarleby ändrades från tvåspråkiga kommuner med svensk majoritet till enspråkigt svenskspråkiga kommuner.

1943 Karis köping och Pernå ändrades från enspråkigt svenskspråkiga kommuner till tvåspråkiga på så sätt att flertalets språk är svenska. Språkmajoriteten i Lappträsk ändrades från svenskspråkig till finskspråkig. Iniö ändrades från tvåspråkig kommun med svensk majoritet till enspråkigt svenskspråkig kommun. Tusby ändrades från tvåspråkig kommun med finsk majoritet till enspråkigt finskspråkig kommun.

1953 Korpo, Korsholm och Sibbo ändrades från enspråkigt svenskspråkiga kommuner till tvåspråkiga på så sätt att flertalets språk är svenska. Språkmajoriteten i Esbo ändrades från svenskspråkig till finskspråkig. Kervo och Lojo köping ändrades från tvåspråkiga kommuner med finsk majoritet till enspråkigt finskspråkiga kommuner.

1963 Ekenäs landskommun, Hitis och Ingå ändrades från enspråkigt svenskspråkiga kommuner till tvåspråkiga på så sätt att flertalets språk är svenska.

1973 Bromarv och Nykarleby ändrades från enspråkigt svenskspråkiga kommuner till tvåspråkiga på så sätt att flertalets språk är svenska. Språkmajoriteten i Borgå stad, Grankulla, Karleby kommun, Kaskö, Kyrkslätt och Pojo ändrades från svenskspråkig till finskspråkig.

1983 Kronoby och Pedersöre ändrades från enspråkigt svenskspråkiga kommuner till tvåspråkiga på så sätt att flertalets språk är svenska. Språkmajoriteten i Borgå landskommun, Hangö, Lovisa och Sjundeå ändrades från svenskspråkig till finskspråkig.

1993 Iniö, Malax och Västanfjärd ändrades från enspråkigt svenskspråkiga kommuner till tvåspråkiga på så sätt att flertalets språk är svenska.

1997 Lojo ändrades från enspråkigt finskspråkig kommun till tvåspråkig på så sätt att flertalets språk är finska.

2003

Houtskär och Maxmo ändrades från enspråkigt svenskspråkiga kommuner till tvåspråkiga på så sätt att flertalets språk är svenska. Språkmajoriteten i Sibbo ändrades från svenskspråkig till finskspråkig.

2015 Korsnäs och Larsmo ändrades från enspråkigt svenskspråkiga kommuner till tvåspråkiga på så sätt att flertalets språk är svenska.

2016 Närpes ändrades från enspråkigt svenskspråkig kommun till tvåspråkig på så sätt att flertalets språk är svenska.

Se även Språk i Finland Enspråkig kommun (Finland) Tvåspråkig kommun (Finland)

Referenser

Vidare läsning Svenska ortnamn i Finland

Kategori:Finlands kommuner efter språk Svensk- Kategori:Språkpolitik